Denna uppsats behandlar hur jämställdhet ses och porträtteras i Sverige. Jämställdhet är komplext och olika aktörers ser olika problem i samhället och därmed olika lösningar. I uppsatsen diskuteras användandet av sociala medier i politiskt syfte. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur makt och motstånd yttrar sig på konton vars inlägg på sociala medier som handlar om jämställdhet. Genom att använda makt- och motståndsteori identifieras två olika diskurser gällande jämställdhet: femonationalistisk och radikalfeministisk diskurs. Metoden för att kunna genomföra undersökningen är kvalitativ textanalys och WPR analys. Genom ett WPR-instrument har ett urval av frågor formulerats och sedan ställts till texterna. Materialet som analyseras är inlägg och kommentarer från 8 olika konton på olika sociala medier. Alla konton visar på ett flertal av både makt- och motståndshandlingar, samt olika identifieringar av olika makt- och motståndsfaktorer. Utifrån denna undersökning kan vi se att makt och motstånd hela tiden är närvarande i diskussioner om jämställdhet men yttrar sig på olika sätt beroende på vilka aktörer man står i relation till just i den situationen.

Syfte: Den här studien fokuserar på att undersöka varför små och mikroföretag befinner sig på sociala medier och vilka aktiviteter små och mikroföretag genomför på sociala medier. Vi undersöker även om existerande teori på stora företag även kan appliceras på små och mikroföretag. Med små och mikroföretag syftar denna studie på företag med färre än 50 anställda. Metod: Denna studie har tillämpat en kvalitativ metod. Djupgående och kvalitativa intervjuer har genomförts med sex stycken respondenter med kompetens och erfarenhet inom ämnet.Resultat & slutsats: Studien visar att små och mikroföretags huvudsakliga mål med användandet av sociala medier är att främst nå ut till så många människor som möjligt och till viss del lära sig av sina följare och ingjuta ett förtroende. Det varierar på vilket sätt företagen arbetar för att nå detta mål men det går till viss del att applicera existerande teori och modeller för stora företag på även dessa företag.Forskningsbidrag: Ett helhetsgrepp kring hur små och mikroföretag skapar och genomför sin sociala mediestrategi och vilka aktiviteter de genomför online. Ett bidrag är även en förståelse för att forskning på stora företag bara till viss del är applicerbar på små och mikroföretag.Förslag till vidare forskning: Forskning fokuserat på enbart små och mikroföretag isolerad från aspekter från stora företag, för att förstå små och mikroföretag i sig och undvika perspektiv från stora företag.

Teknikens snabba utveckling har förändrat hur människor använder teknik och hur vanor bildas kring den. Tidigare forskning visar att majoriteten av smartphoneanvändare ofta använder sin enhet under sociala aktiviteter, även om det inte anses vara socialt accepterat. Detta faktum gör det intressant att undersöka vilka faktorer och funktioner som påverkar användningen av smartphones under sociala aktiviteter samt om det finns några situationer som motiverar till eventuella undantag. I denna undersökning utforskas Medieteknikstudenters ställningstagande vad gäller användningen av smartphones under sociala situationer. De sociala situationerna har begränsats till en grupp bestående av tre till fem vänner i en café- eller restaurangmiljö. För att besvara frågeställningen har en studie genomförts i form av dels en kvantitativ enkät som skickades ut till studenterna, samt en kvalitativ studie i form av fokusgrupper. Resultatet av de båda visade att det inte fanns ett definitivt svar på studenternas inställning till användandet av smartphones i dessa situationer, utan de flesta studenterna ansåg vad som var acceptabelt eller inte var beroende av situationen. Majoriteten tyckte också att användande som inte var märkbar eller användning som bidrog till den sociala situationen var acceptabelt. / Technology’s swift development has changed the way people use it and the way habits form around it. Research has shown that the majority of smartphone users use their device during social activities, even though it is deemed unacceptable. This idea is what makes it interesting to investigate what factors, and if there are applications, that affect the use of smartphones during social activities and if there are any situations that warrants exceptions. The problem this essay will explore is:" What is Media Technology students’ stance on the use of smartphones during social activities?". The social activities were narrowed down to a group consisting of three to five friends in a café or restaurant setting. To answer the problem a quantitative survey was sent out to the target group and qualitative focus groups were conducted. The result of both showed that there was not a definitive answer on the students’ stance. Most students felt that whether something was acceptable or not was contingent on the situation at hand. The majority felt like unnoticeable use or use that contributed to the social activity was acceptable.

This study aims to study the Swedish Air Force Chief Torsten Friis and his social network during the period 1940 – 1942. Friis, who was the Swedish Air Force Chief, between the years 1934 – 1942 completely changed the Swedish Air Force with his new ideas and the implementation of these but he did not do it alone. Other than Friis himself there were many others who in one way or another contributed to the development of the Swedish Air Force. Therefore, this study will investigate Friis social network to gain more knowledge who the people behind the Swedish Air Force where. The concludes that a lot of different individuals played an important role. These where not only officers and other people working in the military, but also non-military personnel such as bureaucrats, board members, businessmen and politicians.

Idag har nästan varje student en Facebook-profil och majoriteten av studenterna använder sig av Facebook dagligen. Då studenter lägger upp allt mer och mer privat innehåll på sociala medier har det blivit en källa med information för företag att använda sig av i rekryteringssammanhang. Det uppsatsen menar att besvara är hur studenter på KTH ställer sig till social rekrytering via Facebook och hur de anpassar sig. Vi genomförde en kvantitativ studie för att undersöka hur  studenters medvetenhet kring- samt inställning till social rekrytering ser ut, och sedan genomförde en kvalitativ studie för att undersöka varför inställningen ser ut som den gör. Vi ville även undersöka om social rekrytering anses vara ett accepterat rekryteringsverktyg. Resultaten visar att majoriteten av vår målgrupp är medvetna om att social rekrytering används samt att de tycker det är ett acceptabelt rekryteringsverktyg. Vi har funnit att majoriteten av studenterna väljer att ha stängda profiler, då de inte vill att obehöriga ska ha möjlighet att komma åt privat information. Ett av de problem som identifierades var tolkningsproblematiken, och hur man får social rekrytering att vara rättvis för alla. / In today’ s society nearly every student has a Facebook profile, and the majority log into Facebook on a daily basis. Students upload more and more private information on social networks, and today it has evolved into a source of information that businesses can use in a recruitment process. What this essay will answer is the attitude of students at KTH towards social recruitment through Facebook and how students adapt. By a quantitative study we examined how  much students know about social recruitment, their attitude towards it and how they adapt. We also had a qualitative study to examine why  the attitude towards social recruitment is the way it is. Furthermore we wanted to answer if students find social recruitment to be an acceptable tool in a recruitment process. The results show that the majority of students are aware of the fact that social recruitment takes place, and that they also find it to be an acceptable recruitment tool. However, we found that the majority of students choose to have closed profiles, because they do not want third parties to be able to access their private information. One of the problems that was identified with social recruitment is the problem with interpretations, that it is the recruiter’s subjective opinions that are  applied when screening a candidate’s profile.

Träning och hälsa har under senare år fått ett allt starkare fotfäste på sociala medier, inte minst på sociala plattformar såsom Facebook och Instagram. Det blir allt vanligare att man efter, till exempel, en löparrunda eller ett gympass väljer att dela med sig av sin träningserfarenhet på dessa plattformar i form av bilder, text och data från olika träningsapplikationer. Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan sändare och mottagare av träningsrelaterade statusuppdateringar på Facebook, i synnerhet när det gäller de båda parternas olika tolkningar av statusuppdateringen. För att undersöka detta genomfördes dels en enkätundersökning samt en kvalitativ gruppstudie. Gruppstudien gick ut på att låta en mindre grupp använda det sociala nätverket Facebook som forum för att posta träningsrelaterade inlägg samt reflektera över de andra deltagarnas inlägg. Resultaten visar att det finns en tydlig skillnad mellan hur träningsrelaterade statusuppdateringar mottas i det allmänna flödet gentemot i en sluten grupp på Facebook. Vilken typ av data träningsrelaterade inlägg innehåller visade sig också ha en betydande roll för hur de mottas. Om ett inlägg endast innehåller text är det större sannolikhet att reaktionerna blir negativa i jämförelse med om det innehåller en bild. Innehåller ett inlägg både bild och text som kompletterar varandra ökar också sannolikheten för positiva reaktioner. Den mest bidragande faktorn till att träningsrelaterade statusuppdateringar ska tolkas lika mellan sändare och mottagare är att dessa parter känner varandra på ett djupare plan än bekanta. I annat fall behövs mer information ges från sändaren för att mottagaren ska göra en likvärdig tolkning. / In recent years, fitness and health has become more prevalent in social media, especially on social platforms such as Facebook and Instagram. It is getting more common to share your fitness experiences on these platforms after, for example, a run or a visit to the gym with the help of images, text and data from various applications. The aim of this study is to investigate the relationship between sender and reciever of fitness related status updates on Facebook, and how the two parties interpret the status updates differently. To investigate this a survey was used, as well as a qualitative group study. The group study was conducted by letting a small group use the social network Facebook as a forum for posting fitness related posts as well as reflecting over the other participants’ posts. The results show that there is a distinct difference between how fitness related status updates are recieved in the public feed as opposed to in a closed group on Facebook. What kind of data fitness related updates contains was also a deciding factor in what kind of manner they are recieved. If a post only contains text there is a higher probability that the reactions to it are negative in comparison to if a post contains an image. The probability of a post accumulating positive responses is also increased if a post contains both an image and text that complements each other. The largest contributing factor in making both sender and reciever interpreting fitness related status updates similarly is that they know each other as more than acquaintances. If that is not the case, more information needs to be given by the sender to enable the reciever to make an equivalent interpretation.

The quick development of social media and their increased number of users, amongst mainly young adults, means that a lot of the university students of today are present there. During the last years, Facebook has developed into a political venue, where politicians, parties and other organizations are spreading their political messages. The main focus of this study will be to examine what makes university students click/ignore political content in their Facebook feed. The purpose of this study is to examine university students’ attitudes and their behaviours towards political content on Facebook. Since they, statistically, are a group of people that use Facebook in a great extension and since social media is a quite young phenomena, it is of great interest to find out reasons for interest/disinterest concerning political content on Facebook. A quantitative survey was conducted with 67 university students from KTH with the purpose of gathering raw data. We complemented the survey with a qualitative study that went on for three days. The results from our studies show that there are several reasons why university students choose to click/ignore a link with political content. From these results we have identified and focused on the most recurring reasons to what causes that leads to interest/disinterest for political links. We have come to the conclusion that the students foremost click on a link with political content when they have some sort of self-interest in the political content of the link. Furthermore, they also click when they have a relation to the political subject, are interested in a specific politic issue, have a will to understand other political perspectives (than their own) and when they have a will to simply keep themselves updated. The differences between these reasons, which are closely related, are explained furthermore in the discussion part. The main reasons to why they choose to ignore political content in their Facebook feeds are; trouble relating to the political subject, no interest for politics and scepticism towards the information source. / Sociala mediers snabba utveckling och deras stadigt ökande användarsiffror bland framförallt unga vuxna gör att var och varannan högskolestudent i dag finns tillgänglig på ett antal sådana medier. Det största sociala mediet av dem alla, Facebook, har under de senaste åren utvecklats till en politisk mötesplats där politiker, partier och andra organisationer sprider sina politiska budskap. Tyngdpunkten i denna studie kommer att ligga på att undersöka vad som får högskolestudenter att klicka på respektive bortse från politiskt innehåll i sina Facebookflöden. Syftet med studien är ta reda på högskolestudenters inställning till och deras beteende rörande politiskt innehåll på Facebook. Då de är en grupp som i stor utsträckning använder sig utav Facebook, samt att politik i sociala medier är ett tämligen ungt fenomen så är det av intresse att undersöka vilka orsaker som leder till intresse respektive ointresse för politiska inlägg. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med 67 högskolestudenter från KTH för att samla in rådata. Vi kompletterade enkätundersökningen med en kvalitativ loggboksstudie som pågick i tre dagar. Resultaten från undersökningarna visar på att det finns många anledningar till varför högskolestudenter väljer att klicka på en länk med politiskt innehåll respektive bortse från den. Vi har från dessa resultat identifierat och fokuserat på de mest återkommande anledningarna till vad som leder till intresse respektive ointresse för politiska inlägg. Vi har dragit slutsatsen att deltagarna främst klickar på en länk med politiskt innehåll när de har ett egenintresse för det politiska ämnet i länken. Vidare klickar de även när de har en relation till det politiska ämnet, är sakpolitiskt intresserade av ämnet, har en vilja av att förstå andra politiska perspektiv (sett till sina egna) samt när de har en vilja att hålla sig uppdaterad. Skillnaden mellan dessa anledningar, som är nära besläktade med varandra, förklaras mer djupgående under diskussionsdelen. De centrala anledningarna till att de bortser från politiskt innehåll i sina Facebookflöden är; svårighet att relatera till det politiska ämnet, inget intresse för politik samt skepsis till informationskällan.

Studiens syfte är att utöka kunskapen kring hur fritidslärare resonerar om sociala relationer i fritidshem. Med hjälp av en kvalitativ metod har studien genomförts och utgår från semistrukturerade intervjuer med fem utbildade fritidslärare, från tre olika skolor i södra Sverige. För att besvara studiens syfte har tre centrala forskningsfrågor utformats: Hur resonerar fritidslärare om betydelsen av sociala relationer i fritidshemmet? Hur resonerar fritidslärare om hur de kan skapa möjlighet att stödja elevers sociala relationer? samt Hur resonerar fritidslärare om hur elever påverkas av deras sociala relationer i fritidshemmet? Resultatet av studien visar att fritidshemmet som arena grundar sig i sociala relationer, där eleverna ges möjlighet att skapa och träna på relationer ständigt i samspel med varandra. Det framkommer även i studien att fritidslärarna delar sina uppfattningar om hur de arbetar med sociala relationer i verksamheten. Även om det skiljer sig lite åt har samtliga respondenter ett tillvägagångssätt för att arbeta med sociala relationer i fritidshemmet. Resultatet visar även hur elever påverkas av deras sociala relationer i fritidshemmet, och visar att det kan vara direkt kopplat till elevernas välmående.

Under de senaste decennierna har sociala medier blivit en allt större del av våra liv, såväl inomden privata sfären som den offentliga. Det gör det ibland svårt att upprätthålla vissa gränser,vilket inte minst gäller i skolan. I dagsläget finns det dessutom punkter i läroplanen förfritidshemmet som berör sociala medier. Syftet med detta examensarbete är att studera hurfritidslärare ser på elevkontakt på sociala medier och på de gränser som skapas i samband medsociala medier. Studien utgick från frågorna: Hur ser fritidsläraren på interaktion med elevervia sociala medier? Hur ser fritidsläraren på gränserna mellan profession och privatliv? Hurser fritidsläraren gränserna mellan lärare och elev på sociala medier? Empirin samlades ingenom fem intervjuer med fritidslärare från två olika skolor i södra Sverige. Empirinanalyserades sedan utifrån Bourdieus teori om habitus och Goffmans teori om roller,rollomkastningar och inramningar. Resultatet av studien visar att fritidslärarna i mångt ochmycket hade olika syn, men att majoriteten av dem hade en positiv syn på elevkontakt viasociala medier, samt att ett flertal hade haft kontakt med elever. De hade även olika sätt attarbeta med de gränser som fanns via sociala medier. Gränserna mellan sig själva och elevernaskilde sig mellan fritidslärarna då vissa hade gränsen att de inte har elever på sociala mediermedan andra har det. Den mest centrala faktorn till varför vissa hade elever som vänner ochvissa inte var vilket innehåll som fanns på deras sociala medier. Gränserna mellan jobbet ochhemmet på sociala medier skilde sig också. Samtliga tillhörde gruppchattar med kollegor, menvissa valde att stänga av notiser när de slutade jobba och svarade inte efter arbetstid, medanandra var mer aktiva.

Date: 2022-06-01  Level: Bachelor/Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Naim Hamzé (95/04/18) Samuel Lidström (95/04/18)  Title: Attitude towards advertising on social media and its impact on buying behavior. A comparative study between generation X and Z Supervisor: Aswo Safari  Keywords: Attitude, advertisement, social media, trust, commitment, buying behavior Research questions: What are the differences between the attitude of generation X and generation Z to advertisements on social media?  Purpose: The purpose of this study is to investigate the difference between generation X and Z attitudes towards advertisement on social media and how these attitudes affect their buying behavior. The study will also look at consumers' attitudes in general towards advertisement on social media. Method: A qualitative study with focus groups has been used. In total 20 respondents were interviewed in 4 different focus groups Conclusion: Generation X and Z showed positive attitudes towards advertising on social media. There were certain factors that affected some generations more than others. Positive attitude to advertising affects trust and commitment, which has a positive effect on the purchasing decision of both generations.