Det finns många olika sociala rörelser i Sverige som rör allt från miljö till feminism men inom dessa rörelser går det ibland att urskilja en identitetspolitik. Detta innebär att alla inte får vara med i rörelserna på grund av olika omständigheter. Kroppsaktivism är en social rörelse som vissa gånger tenderar att ha framställts som en rörelse där en identitetspolitik finns inneboende. Många studier har gjorts om kroppsaktivism men färre har undersökt vad som händer inom rörelsen. Därför ska den här uppsatsen handla om vilka som får vara en del av den kroppsaktivistiska rörelsen och vilka som inte får det. Studiens syfte är att undersöka svensk kroppsaktivism och eventuella konflikter kring tillhörighet utifrån två frågeställningar: hur beskriver kroppsaktivisterna sin kroppsaktivism och hur ser diskursen ut gällande vem som får och vem som inte får vara med i den kroppsaktivistiska rörelsen. Genom observationer och en kritisk diskursanalys av två offentliga kroppsaktivisters Instagram-konton och bloggar, kan denna studie visa att det finns en inneboende konflikt gällande huruvida smala kroppsaktivister ska vara en del av rörelsen eller inte. Det visar också att det skapas en representation inom rörelsen och för att behålla denna representation så framkommer även olika maktförhållanden från kroppsaktivisterna gentemot deras följare.

No description available.

Tillgången till internet har under det senaste årtiondet gått från att vara ett tecken på individens välstånd till ett mätvärde för en nations tekniska utveckling. Likväl har tillgången till ett ”öppet internet”, det vill säga ett nät som ej övervakas och begränsas av staten för att förtrycka åsikter, blivit ett mätvärde för hur fritt ett samhälle anses vara. Sverige har en långtgående offentlighetsprincip som skiljer sig markant för hur andra stater. Framförallt då det numera är, i teorin, möjligt att som medborgare begära ut obegränsade mängder information digitalt. Det finns indikationer på att svensk förvaltning står inför en rad utmaningar i hanteringen av internet i allmänhet, och sociala medier i synnerhet. Därmed finns det grund för att undersöka hur den svenska förvaltningen idag förhåller sig till hur de offentligt anställda agerar och uttrycker sig på internet. I underlaget ingår sex fall som hämtats från Justitieombudsmannens (JO) beslutdatabas. Av dessa har riktlinjer och bestämmelser för de myndigheter som fallen berör undersökts i fyra fall. Vidare har en kvantitativ undersökning genomförts för att titta på trender. Resultatet visar en svagt ökande trend över antal inkomna ärenden till JO som berör yttrandefrihet och offentlighet samt sekretess. Även antalet anmälningar riktade mot myndigheters agerande på sociala medier ökar, om än i lägre utsträckning. Den här studien har visat på att det förekommer fall där svensk förvaltning ingripit mot personalens yttrandefrihet på sociala medier och att den offentliga sektorn är i behov av tydligare riktlinjer kring vilka åtgärder de får, samt inte får, vidta när en anställd uttrycker åsikter som kan ses som problematiska för förvaltningen.

I den digitala eran kan konsumenter ställa högre krav på service och kvalité från företag, då konkurrenter även finns online. De lojala kunderna blir allt viktigare, speciellt 2020 då denna studie utförs, eftersom coronapandemin försätter många företag i problematik. Studien syftar till att undersöka hur konsumenter värderar företags sociala medier samt servicelogik, och hur det i längden kan påverka kundlojaliteten. En kvantitativ ansats valdes i form av en webbenkät, som distribuerades via mejl och sociala medier. Resultatet, baserat på 276 respondenter, visar att servicelogik har en effekt på kundlojalitet. Däremot kunde företags sociala medieanvändning inte påvisa ett signifikant samband till kundlojalitet. De båda variablerna som testades mot kundlojalitet ställdes även mot varandra för att se hur sambandet såg ut dem emellan, servicelogik och företags sociala medienärvaro visade dock inget signifikant samband.

I denna uppsats undersöks åtta personers erfarenheter och upplevelser av att ta emot och ge dödsbud på sociala medier. Studien syftar även till att visa hur intervjupersonerna använder sociala medier för att kommunicera om sorg och minnen av de döda samt att förklara vilken funktion det fyller för dem att dela detta på sociala medier. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie och den har sin teoretiska grund i Goffmans dramaturgiska perspektiv. I studien avgränsas samlingsnamnet sociala medier till att endast innefatta nätverken Facebook och Instagram. I intervjuerna framkom det att det pågår normförhandlingar kring hur dödsbud och annan kommunikation om döden på sociala medier ska hanteras. Intervjupersonerna visade sig ha skiftande hållning till både döden och sociala medier i fråga om vad de ansåg vara privat respektive offentligt, men studien visade samtidigt att det finns stor förståelse och acceptans för att människor sörjer olika och har olika sätt att uttrycka sig.

Syftet med denna studie är att nå kunskap om hur fritidspersonalen kan arbeta med blyga elever i fritidshemmet och hur de kan uppmärksamma samt stötta eleverna i deras sociala utveckling. Studiens tre frågeställningar handlar om; vad blyghet kan bero på hos elever och hur det påverkar elevernas sociala utveckling, hur blyghet yttrar sig och hur fritidspersonalen kan uppmärksamma blyga elever samt vad fritidspersonalen kan göra för att arbeta med att stötta de blyga eleverna för att öka deras delaktighet i fritidshemmet. Studien är baserad utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt annan forskning som berör studiens valda ämne. För att samla in data har fem kvalitativa intervjuer genomförts med utbildade fritidspedagoger eller fritidslärare. Intervjuerna har sedan bearbetats, analyserats och sammanfattats utifrån ett lärandeperspektiv. Resultatet tydliggör hur fritidspersonalen kan arbeta med blyga elever och deras delaktighet, samt hur de kan uppmärksamma och stötta blyga elever i fritidshemmet. Studiens slutsats är att det finns blyga elever i fritidshemmet och att blyghet kan yttra sig på olika sätt.

Uppsatsen undersöker hur två olika miljöorganisationer kommunicerar på den sociala plattformen Instagram och hur den kommunikationen kan skapa respons hos följarna genom gillamarkeringar och kommentarer. Detta undersöks genom en semiotisk bildanalys där bild och text analyseras på de inlägg som får mest tillika minst respons. Syftet är att undersöka och diskutera respons för att i längden fördjupa förståelsen för hur organisationer kan kommunicera genom grafisk design och vad det får för effekter. Uppsatsen utgår ifrån litteraturstudier i strategisk kommunikation, receptionsteori, medieekologi och semiotik. Analysen visade att respons ofta var kopplat till förståelsen för inläggets mening, hur intresseväckande inlägget var, huruvida mottagarna kunde relatera till inlägget eller om inlägget passade för det valda mediet. Slutligen kunde också konstateras att den ena organisationen kommunicerade mer utifrån att skapa en relation och ett samspel med följaren och att den andra snarare hade en distans mellan organisationen och följaren.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka och få kunskap om vilken roll sociala relationer spelar i tillfrisknandet från spelberoende. Forskningsmaterialet som användes i denna studie var fyra självbiografier skrivna av personer med erfarenheter av spelberoende. Genom att läsa materialet ett flertal gånger och kategorisera ämnen som författarna skrev om identifierades fyra vanligt förekommande teman i texterna. Resultaten av att analysera de fyra teman visade att författarna alla upplevde rädsla för att skada och förlora sina familjer och/eller partners på grund av deras beroende. Denna rädsla beskrevs också som motivationen till att bryta vanan och förbli spelfri. Ett annat resultat var att författarna upplevde intensiva känslor av lättnad och befrielse när spelproblemet uppdagades inför deras närstående. Denna upplevelse identifierades också som en första vändpunkt i berättelserna och ett steg mot författarnas tillfrisknande. Andra resultat som framkom var att författarna uttrycker tacksamhet gentemot de personer som hade hållit sig vid deras sidor genom tuffa tider, även om personerna i vissa fall hade utsatt författarna för påtryckningar för att få dem att sluta spela. / The purpose of this qualitative study was to examine and gain knowledge about the role social relationships play in recovery from gambling addiction. The research material consisted of four autobiographies written by former gambling addicts. By reading the material multiple times and categorising topics the authors wrote about, four common themes within the texts were identified. The results from analysing the four themes showed that the authors all experienced fear of hurting and losing their families and/or partners due to their addiction. This fear was also described as the motivation to quitting the habit and staying free from gambling. Another result was that the authors experienced intense feelings of relief and liberation when the gambling problem was revealed to their close ones. This experience was also identified as a first turning point toward recovery in the stories. Other results were that the authors expressed thankfulness towards those people who had stayed by their sides through tough times, even though in some cases people had put pressure on the authors to make them quit gambling.

Allt fler barn i Sverige lider av psykisk ohälsa och siffrorna fortsätter att öka. Syftet med denna studie var att undersöka och belysa skolkuratorers upplevelser av psykisk ohälsa bland barn. Syftet fokuserade på könsskillnader och sociala faktorer kring barnet. Studien grundades i en kvalitativ metod med fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer i södra Skåne. Intervjuerna analyserades sedan mot utvecklingsekologin, kommunikationsteorin och socialkonstruktivismen. Slutsatserna från forskningen är att sociala faktorer har ett stort inflytande i huruvida barnen utvecklar en psykisk ohälsa eller inte. Det är även viktigt för återhämtningen för de barn som lider av psykisk ohälsa. En annan slutsats är att pojkar och flickor uttrycker psykisk ohälsa olika, där pojkar är mer benägna att bli fysiska medan flickor tar till gråten. Baserat på att barnen uttrycker psykisk ohälsa på olika sätt ser därmed samtalsprocessen också olika ut. Pojkar behöver där mer konkret handledning samtidigt som deras mående bearbetas, medan flickor behöver mer samtal. / Increasing numbers of children are suffering from mental illness in Sweden, and the numbers continues to rise. The aim of this essay was to examine and illuminate schoolcounsellors experiences of mental health among children. The aim focused on gender differences and social factors in the childs surroundings. The essay was based on a qualitative method with five semi structured interviews with schoolcounsellors in southern parts of Skåne. The interviews were analysed with the Ecological theory, communication theory and social constructionism. The findings from the essay is that social factors have a major influence in whether children develop mental illness or not. It is also important for the recovering of the children who suffers from mental illness. Another finding indicates that girls and boys express mental illnesses in different ways, where boys are more prone to being physical whilst girls cry. Based on that the children express mental illness in different ways, the counsel process also differs. Boys need more concrete coaching, while their mental health is addressed, while girls on the other hand, need more support in the counselling process.

Föräldraskapsidealet i västvärlden har under de senaste decennierna på flera sätt intensifierats och blivit alltmer expert-orienterat. Idag finns det till exempel en hel uppsjö av handböcker fyllda med olika strategier och råd riktade till föräldrar. Barn och föräldraskap kan samtidigt sägas utgöra ett viktigt område inom fältet socialt arbete. Denna c-uppsats syftar att genom kvalitativ metod undersöka hur bilden av ett eftersträvansvärt föräldraskap idag presenteras i två svenska populärvetenskapliga handböcker för föräldrar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats är två utvalda svenska populärvetenskapliga handböcker för föräldrar som kan anses vara populära i sin genre just nu. Med känsla för barns självkänsla (2015) av Petra Krantz Lindgren och Smart föräldraskap (2018) av Mattias Ribbing. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys och, förutom ett övergripande intersektionellt teoretiskt ramverk, teorierna kritisk vithetsteori, individualisering och Bourdieus begrepp kapital. Två huvudteman hittades i materialet: närvaro och utveckling. Det uttrycks i materialet som eftersträvansvärt att som förälder vara närvarande i form av att vara engagerad, beslutsam, resursstark, tillgänglig och lyhörd i relation till sina barn. Det framställs även som eftersträvansvärt att som förälder sträva efter utveckling i form av självutveckling men också genom att vilja vara en god förebild och utveckla sina barn i termer av lärande och framgång. Resultatet visar att de teman vi fann ger uttryck för en individualiserad syn på föräldraskap, där de eftersträvansvärda idealen inte tar hänsyn till samhälleliga maktstrukturer som individen lever under, såsom vithet och klass. Det eftersträvansvärda föräldraskapet presenteras istället i de utvalda handböckerna som ett dekontextualiserat ideal. Detta kan ses i linje med neoliberala tendenser som genomsyrar samhällsklimatet idag. Sett till vad tidigare forskning kommit fram till stämmer vårt resultat till stor del överens med denna men indikerar att det inom ämnet finns behov av fortsatt forskning. / In recent decades, ideals around parenting practices have in many western cultures intensified and become increasingly expert-oriented. Today, for example, there are a whole host of handbooks filled with different strategies and advice for parents. At the same time, the experiences of children and issues around parenting practices can be said to be important areas in the field of social work. This bachelor thesis aims to investigate, through qualitative methods, how the image of a desirable parenthood is presented in two Swedish popular science handbooks for parents. The material on which this essay is based is two selected Swedish parenting handbooks that can be considered popular in their genre right now. Med känsla för barns självkänsla (2015) by Petra Krantz Lindgren and Smart föräldraskap (2018) by Mattias Ribbing. The material has been analyzed using thematic content analysis and, in addition to an overall intersectional theoretical framework, critical whiteness theory, individualization theory and Bourdieu's concept of capital. Two main themes were found in the material: presence and development. It is expressed in the material as desirable that a parent be present in the form of being committed, decisive, resourceful, available and responsive in relation to their children. It is also presented as desirable as a parent to strive for development in the form of one’s own personal development but also in striving to be a good role model and helping one’s children to develop in terms of learning and success. The themes found throughout the material express an individualized view of parenting, where the ideals presented as desirable do not take into account the social power structures under which the individual lives, such as whiteness and class. Desirable parenting was instead presented in the selected handbooks as a decontextualized ideal. This can be seen in line with neoliberal tendencies that permeate the social climate of Sweden and many other Western cultures today. In relation to previous research, our results largely correspond to earlier findings, but indicate that there is a need for further research in this area.