The purpose of this essay is to study the political horse-trading in 1933 have laid the foundation for political bloc solutions and have become a common occurrence in Swedish politics. Both the political horse-trading in 1933 and the bloc agreement in 1992 where solutions to help the nation out of severe economic crises, reduce unemployment and avoid extra election.  The high unemployment in the 1990s affected a generation who now had something in common with their grandparents who lived through the 1930s.  This essay describes the selected newspapers reporting on both the political horse-trading in 1933 and the bloc agreement in 1992 in Kalmar. This essay also describes the selected parties view of the two agreements in Kalmar.

Emojis är ett digitalt uttryckssätt baserade på smileys och emoticons som introducerades i smarta telefoner under 2011 och har sedan dess blivit en integrerad del av många människors vardagliga kommunikation. De används också i politisk kommunikation på sociala medier på samma sätt som en del i ett modernt uttryckssätt. Den här undersökningen tittar på 557 emojis i 300 inlägg gjorda av tre ledande politiska partier – Høyre i Norge, Socialdemokraterna i Sverige och Venstre i Danmark. Syftet är att förstå vilken funktion emojis har i förhållande till texten och bilden i inlägget. Med utgångspunkt i Goffmans gestaltningsteori görs en kvantitativ översiktsskapande analys av 300 inlägg där alla emojis placeras i en av Fairhursts gestaltningsteknik baserat på vilken funktion de har i inlägget. I en djupare analys undersöks 15 inlägg där alla emojis analyseras utifrån teorierna gestaltningsteknik, polysemiskt objekt och positionsvärde. Emojis används av alla tre partier på liknande sätt och alla tre partier delar en likadan gestaltningsteknik bland de topp tre vanligaste. Främst är de ett substitut för mellanmänsklig kommunikation men sällan svårtolkade. Eftersom alla partier använder emojis på ett liknande sätt kan det ses som en medialisering i förhållande till sociala medier, snarare än en utveckling utifrån en nationell kultur. / Emojis is a digital expression based on smileys and emoticons that were introduced in smartphones during 2011, and has since then become an integrated part with peoples every day communication. They are also used in political communication on social media as part of a modern expression. This is an examination of 557 emojis in 300 Instagram post made by three leading political parties – Høyre in Norway, Socialdemokraterna in Sweden and Venstre in Denmark. The overall purpose is to understand what function the emoji have in the Instragram text and picture context. This is a quantitative examination starting in the Goffman framing theory were 300 Instagram posts are analyzed and the emojis are assigned a Fairhurst framing technique based on its function in the post. It’s also a qualitative analysis of 15 Instagram posts were the containing emojis are analyzed from the theories framing technique, polysemic object and position value. Emojis are used in similar ways by all the parties and they share one framing technique on their top three used techniques. The emoji is used as a substitute for nonverbal communication in the posts and are seldom hard to understand. The usage can be seen as a result of medialization in relation to social media rather than a development from a national culture.

Går det att i arkitekturen se åsikter och värderingar? Med utgångspunkt i politiska ståndpunkter har jag givit mig på valstugan och dess utformning. Valstugorna är idag ofta snarlika varandra oavsett vilket parti som använder dem. Att kunna se olika partiers värderingar och ståndpunkter även i formgivningen av den plats där de möter väljarna, är något som gynnar både väljarna och partierna själva. / Is it possible to see opinions and values in architecture? Starting from political viewpoints, I’ve taken up the ‘election cottage’ and its layout. Election cottages today are often all rather alike, regardless of the party using them. To be able to see the various parties’ values and viewpoints in the layout of the place where they meet the voters is something that benefits both the voters and the parties themselves.

The aim of this study was to see if the socialdemocratic led government in Sweden was supported in its decision to limit the flows of asylum seekers coming to Sweden in the end of 2015.   By using an argument analysis method, this paper has looked closer at the arguments of four different socialdemocratic organisations – SSU, S-kvinnor, ABF and Tro & solidaritet in 23 different articles in the period 2015-09-01-2016-04-01. In the analysis, pro. et. Contra was used to structure the arguments into negative and positive arguments about the government’s decision.   The findings showed that all four organisations were negative about the government changing the immigration policy, and especially SSU and S-kvinnor. The critique was harder and more determined in the articles written by these two, while it was at least a bit more understanding about the government’s decision in the articles from ABF and Tro & solidaritet.

Populism, what is that really? Is it like a wave of populism we standing in front of with Donald Trump and Marine Le Pen in its lead? Well, that’s very hard to say. Research have shown that it´s very hard to exactly say anything about what populism is. But, in this study several different research has been put together with four concrete criterions as a result. These four criterions will be useful as a theoretical framework, to analyse four Swedish parties’ participation in two different welfare-debates. Which one of them uses populism? It will also be useful for this study’s second question, if populism is a useful concept of analysing political parties? The method used in this study is text analysis, with the spoken text in the debates in focus. The result shows the complexity of populism as a concept, but also that all the parties, accept one, uses populism in the two debates, more or less.   The conclusion is that populism as a concept is far too big, and far too widespread to analyse in a research of this size, and therefore it´s necessary to cut things of.

Syfte: Få en förståelse kring hur politiker använder sig av retoriska strategier och verktyg för at.t förmedla ett budskap. Metod Kvalitativa retoriska analyser av ett tal vardera från fem socialdemokratiska partiledare. Resultat: Huvuddrag från resultatet är att samtliga politiker tenderar att använda sig av retoriska verktyg så som ethos, logos, pathos samt av retoriska stilfigurer så som metaforer samt anaforer. I många situationer använder politikerna de retoriska verktygen för att antingen styrka sitt argument eller för att lyfta fram en fråga som de vill belysa. Slutsats: Det går genom denna undersökning att konstatera att det finns retoriska verktyg som tenderar till att återkomma i socialdemokratiska partiledares tal. De mest använda retoriska verktygen är ethos, logos samt pathos. Även de retoriska stilfigurerna metaforer samt anaforer har varit återkommande verktyg hos politikerna

In 1917, the Swedish socialist party SAP, Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti, was split in two. A more radical, leftish fraction broke out and became SSV, Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti (today Vänsterpartiet). The party division is often explained with different attitudes concerning parliamentarism and militarisation – a more compromising one and a more revolutionary and defence nihilist one – that in a time of world war and revolutions led to insurmountable disagreements. Several of the party members thought that the division would not be permanent, as it became. The cementation of the separation suggests that there were more fundamental differences between the leaving fraction and the remaining SAP than just short-sighted political questions such as the WW1. This essay investigates the concept of freedom in the social democratic discourse to discover whether different views and usage of the concept of freedom might indicate greater ideological differences that cemented the division. This is a thorough study of the Social Democrat magazine Tiden during the period 1915-1920, with this purpose. To see the differences properly, a theoretical background on freedom is made, where the differences between liberal, socialist and Leninist freedom together with the ideas of freedom to and freedom from, as well as Isaiah Berlins concepts of positive and negative freedom are distinguished and examined. After the examination of the material, the conclusion is drawn that the views on and ideas of freedom vary greatly, and that it is very likely that it did have an impact on the division, especially in a long-term perspective.

I en politisk kompromiss mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet beslutades att Arbetsförmedlingen ska omstruktureras. Privata aktörer ska förmedla arbeten till medborgarna istället för myndigheten. Beslutet ska inkludera alla grupper i samhället, förutom personer med funktionsnedsättning. Denna grupp ska Arbetsförmedlingen fortfarande ansvara för att förmedla sysselsättning till. Privatisering av en myndighet kan kopplas till styrningsmetoden New Public Management. Sverige är ett intressant land att undersöka NPM i, då mycket NPM har implementerats samtidigt som landet framförallt har styrts av socialdemokratiska regeringar. Denna uppsats syftar till att undersöka den diskursiva kampen av implementeringen av NPM i en svensk kontext, detta genom att analysera Arbetsförmedlingens omstrukturering och i synnerhet beslutet att inte inkludera personer med funktionsnedsättning i beslutet. Slutsatserna av studien visar på att NPM-diskursen i princip har blivit hegemonisk i den svenska politiken, men att det fortfarande finns en diskursiv kamp mellan NPM och en traditionell socialdemokratisk diskurs. Denna diskursiva konflikt resulterar i beslutet att inte inkludera personer med funktionsnedsättning i Arbetsförmedlingens omstrukturering.

The main purpose of this study is to examine two political parties, the Social Democrats and the Center Party, to see if an ideological convergence have occurred between them during the time period 1990 through 2013. Furthermore, given that ideological convergence has occurred, this study intends to investigate the possible democratic problems that convergence between traditional opposition parties tends to bring about. The main research questions are: - To what extent has ideological convergence occurred between the parliamentary parties the Social Democrats and the Center Party during the period of 1990-2013? - Given that party convergence has occurred, what possible problems can this entail from a democratic perspective? The methodological approach of this study is based on a qualitative comparative text analysis of ideological character. The material that has been studied is the party´s respective idea programs from 1990, 2001 and 2013. This is done in order to investigate whether an ideological convergence has occurred between the parties. The main ideologies that have been analyzed are liberalism, neoliberalism, socialism and democratic socialism. Together with convergence, these constitute the theoretical framework. The study concludes that ideological convergence seems to have occurred between the parties. The study also argues that party convergence between traditional competing parties can lead to a democratic problem, especially in representative democracies such as Sweden. If parties that, from a historical perspective, are seen as opponents to each other converge, this can lead to confusion for the voters and the trust in the political parties risks being damaged.

Den här studien har genom en kvantitativ innehållsanalys tittat närmare på Socialdemokraternas och Moderaternas Twitteranvändning i samband med valkampanjens sista vecka år 2018. Kodschemat har operationaliserats för att undersöka användningen utifrån tre huvudsakliga kategorier. Dessa kategorier är aktivitet, alltså hur ofta partiet publicerar vad. Interaktion, hur kontot interagerar med andra. Kontona som är objekt för interaktionerna har grovt fördelats in i egna politikers eller regionala konto, media, meningsmotståndare, organisationer och väljare. Slutligen är den sista kategorin ämne, alltså vilka sakområden som kontona skriver om. Resultatet visar att Socialdemokraterna är drygt 70 procent mer aktiva än Moderaterna på Twitter i deras aktivitet, men själva interaktionen är förhållandevis endimensionell. Moderaterna använder Twitter interaktiva funktioner primärt till att retweeta partiets egna politiker eller regionala partikonton och media. Socialdemokraterna kommunicerar med ett bredare nätverk i sitt flöde som sporadiskt lyfter fram enskilda väljare och organisationer som både är politiskt beroende eller inte. Moderaterna är större i hälften av sakområdena proportionellt samtidigt som Socialdemokraterna är i huvudsak överrepresenterade i ett av sakområdena.