Why are social democratic parties losing voters to right-wing populist parties? For decades, social democratic parties across Europe have been in decline. Much of this decline can be attributed to voters leaving in favor of right-wing populist parties. Despite extensive research on the growing support for these parties, researchers are yet to agree on even the most fundamental causes. In Sweden this phenomenon is seen in the voter flow from the Social Democrats to the Sweden Democrats. In this study, Sheri Berman's theory of social democratic success factors is used to explain the decline of the Social Democrats in favor of the Sweden Democrats, by conducting interviews with Sweden Democrat politicians who used to be Social Democrats. Results suggest that respondents' decisions to leave the Social Democrats were preceded by prolonged disappointment with the Social Democrats' political direction. According to respondents, the Social Democrats have lost focus on social unity within the Swedish population, down-prioritized social democratic politics and ideology in favor of political power and become an elite party lacking representatives that workers can identify with. Interestingly, respondents' decisions to leave the Social Democrats are not attributed to any essential shift in their personal values, but to the social democratic party abandoning social democracy. Migration, while mentioned by some respondents, is tied to welfare and economic politics as well as a lost sense of community. While social democracy used to be the only ideology combining communitarianism, the primacy of politics and democratic ideals, results indicate that these earlier social democratic traits now constitute success factors for today's right-wing populist parties.

This essay was intended to analyse and categorize the feminist approach of four Swedishparliamentary parties consisting of the Moderates, Sweden Democrats, Social DemocraticParty, and the Left Party. The subjects of this scientific analysis have therefore consisted ofthe election manifestos, party programs and statements on individual political subjects fromthe respective parties. The methodological approach of the aforementioned analysis consistedof a qualitative idea analysis that was formulated towards the goal of identifying theirrespective reality description, problem formulation and advocated solutions/actions. Theresearch delimitation was in turn restricted to three pre-selected issues/political subjectsrelated to the topic of equality. These consisted of men´s violence towards women, economicinequality, and working environment/work safety. The result of this study varied between theparties that were subjected to the analysis and provided an initial insight into the feministstandpoint of said actors. This included the conclusion that there are varied perspectivesregarding how equality is defined, the problems related to the topic, and which measures thatare considered to be the most suitable to mitigate and manage these existing issues.

The purpose of this study is to find explanations for why Göran Persson and Stefan Löfvén and their respective governments chose different political expressions towards the state of Israel. The two theories I have chosen are about whether the political leadership of these two different prime ministers has been significant for the political relationship with the state of Israel, and whether there has been an existing personal interest in the foreign policy context precisely with regard to Israel. I want to know if the different attitudes of these two prime ministers to Israel may be due to the two different types of leadership styles that Persson and Löfvén had. Göran Persson has also seemed to expressed a deeper interest in the Jewish state, which results me wanting to investigate whether this may be a factor in Göran Persson being more anxious to change the Social Democrats' foreign policy towards Israel, compared toStefan Löfvén. What I find remarkable is that these two prime ministers who belong to the same ideological party with the Social Democratic political principles as their basis still ended up on two such different levels when it comes to relations with Israel. I will do study with a qualitative method, and with a research design called a comparative case study. To my help I will use the “Most Similar Design System” which is a research design that compares two similar cases, in this context two Social Democratic prime ministers, but which stands out remarkably on one point; the foreign policy and the relationship with the state of Israel.

Var den socialdemokratiska kvinnoklubben i Värmland särskilt engagerade i fredsfrågan under mellankrigstiden? Hur visade den engagemang sig vad gäller det ockuperade Norge under andra världskriget? I detta arbete undersöks Värmlands socialdemokratiska kvinnoklubbs fredsengagemang under mellankrigstiden, och därtill hur de kom att reagera eller agera under andra världskriget med särskilt fokus på ockupationen av Norge och eventuella hjälpinsatser i fråga om detta. Särskilt är detta intressant med tanke på Värmlands närhet till det ockuperade Norge. Detta arbete kommer även att gå in på hur Sveriges politik utvecklades under mellankrigstiden och andra världskriget, hur detta påverkade det officiella Sveriges relation till Norge och hur det Värmländska socialdemokratiska kvinnoklubbens agerande i de frågor som diskuteras, påverkades av sitt förbund och moderpartiet, Socialdemokraterna. Undersökningsperioden sträcker sig mellan åren 1925 och 1947. Tanken bakom den perioduppdelning är att se hur fredsengagemanget från mellankrigstiden kan ha kommit att kanaliseras eller utmanas i en tid av kris. I undersökningen kommer det fram att den Värmländska socialdemokratiska kvinnoklubbens fredsengagemang byggde på ett kvinnoperspektiv, så att klubbens arbete och engagemang först och främst koncentrerade sig kring frågor om Kvinnor och barns situationen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kvinnor gestaltas i socialdemokratiska valfilmer under krigsåren 1939 – 1944. Undersökningen genomförs med hjälp av en idéhistorisk analysmodell för att kunna urskilja den samtida idévärlden i filmernas innehåll, därtill att ta reda på hur mycket tid som ägnades kvinnorna i filmen och vilka reformer som valfilmen lyfte fram vad gällde kvinnor. Resultatet visar att kvinnor hade relativt liten andel i och få minuter av valfilmernas innehåll vilket skulle kunna grunda sig i samtida idéer om att kvinnofrågor var mindre viktiga och därmed bortprioriterade. De möjligheter som partiet erbjöd som reformer för kvinnor var i valfilmerna starkt förknippade med hemmet och familjelivet vilket tillsammans med framställningen, omtalandet och förväntningarna på kvinnor vidare skulle kunna kopplas till den kvinnosyn som socialdemokratin förmedlade. Således kan en traditionellt bunden kvinnosyn urskiljas i valfilmerna för det annars framåtsträvande partiet vilket kan tänkas ha genomsyrat filmernas innehåll rörande kvinnor och kvinnofrågor.

1970-talet var en tid av förändring. Oljekriser, industrikriser och strukturkriser var alla aktuella under perioden och detta innebar nya utmaningar för politiker på alla plan.  Den tredje industriella revolutionen gav utökade möjligheter men den innebar också att många tidigare svenska industrijobb försvann eller flyttade annanstans. Det var även en brytpunkt politiskt, 1976 fick Sverige sin första icke socialdemokratiska regering på flera decennier och början av Socialdemokraternas nedgång har av flera daterats till just 1970-talet. Socialdemokraterna förlorade även makten på kommunal nivå i flera delar av landet, till exempel i Nyköping där de tidigare haft en egen majoritet i kommunen innan 1976. I grannkommunen Oxelösund å andra sidan behöll Socialdemokraterna makten.  Både Nyköping och Oxelösund är små, sörmländska kommuner som historiskt präglats av industri, industri som i stor utsträckning började försvinna under perioden. Varför var det så då att de fick två så olika utfall? Var det slump eller kan vi hitta anledningar i kommunernas olika förutsättningar och Socialdemokraternas agerande i respektive kommun?

Var den socialdemokratiska kvinnoklubben i Värmland särskilt engagerade i fredsfrågan under mellankrigstiden? Hur visade den engagemang sig vad gäller det ockuperade Norge under andra världskriget? I detta arbete undersöks Värmlands socialdemokratiska kvinnoklubbs fredsengagemang under mellankrigstiden, och därtill hur de kom att reagera eller agera under andra världskriget med särskilt fokus på ockupationen av Norge och eventuella hjälpinsatser i fråga om detta. Särskilt är detta intressant med tanke på Värmlands närhet till det ockuperade Norge. Detta arbete kommer även att gå in på hur Sveriges politik utvecklades under mellankrigstiden och andra världskriget, hur detta påverkade det officiella Sveriges relation till Norge och hur det Värmländska socialdemokratiska kvinnoklubben sagerande i de frågor som diskuteras, påverkades av sitt förbund och moderpartiet, Socialdemokraterna. Undersökningsperioden sträcker sig mellan åren 1925 och 1947. Tanken bakom den erioduppdelning är att se hur fredsengagemanget från mellankrigstiden kan ha kommit att kanaliseras eller utmanas i en tid av kris. I undersökningen kommer det fram att den Värmländska socialdemokratiska kvinnoklubbens fredsengagemang byggde på ett kvinnoperspektiv, så att klubbens arbete och engagemang först och främst koncentrerade sig kring frågor om Kvinnor och barns situationen.

Detta är en sociolingvistisk studie som genom diskursanalys har kartlagt deiktisk närhet i Instagraminlägg, publicerade på fyra politikers Instagramsidor under december månad år 2021 och januari månad år 2022. Även benämning av skatter och bidrag har undersökts i studien, samt vilka samhällsgrupper som påverkas av budskapen i inläggen. Politikerna som igår i studien är Socialdemokraternas Magdalena Andersson och Mikael Damberg samt Moderaternas Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson. Inläggen som undersökts för att besvara frågeställningarna och bekräfta eller dementera studiens hypotes, Moderater vill sänka skatten för de som jobbar och Socialdemokrater vill höja bidragen för de mest utsatta i samhället, handlar om bidrag och skatter. Totalt ligger 12 inlägg från socialdemokratiska politiker och 15 inlägg från moderata politiker till grund för studien. Resultatet visar att de socialdemokratiska politikerna skriver om sjuk- och aktivitetsersättning, garantitillägg, funkisskatt, skatt, ersättningar, stödåtgärder och föräldrapenning. De som påverkas är sjukskrivna, människor med funktionsnedsättning, egenföretagare, de som arbetar inom kultur och idrott samt pensionärer. De som tilltalas är du som kan arbeta och du som kan komma att bli sjuk. De som omtalas är de som har sjuk - och aktivitetsersättning, de som har det allra sämst, de sjukskrivna, människor med funktionsnedsättning och pensionärer som har det sämst ställt. De moderata politikerna skriver om elskatten, bidrag, skatt, jobbskatteavdraget, evenemangsstöd och generella krisstöd. Här påverkas och tilltalas du som sparar, påverkas och omtalas gör företagare, de som äger sitt boende och aktörer inom evenemang- och kultursektorn. Med analysen till grund kan hypotesen bekräftas. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>

<p>The Social Democratic Party and the Moderate Party are two parties with different ideological background. The parties have different opinions in issues of public and private matters. The Social Democratic Party profiles it self, through the local and national party programs, as a party for solidarity and security. The Moderate Party, on the other hand, profiles it self through their programmes as a party with a possibility for the individual to shape his or her own life. Through a survey on members in the local government, and two key persons at national level, the view of municipal self-government has appeared. The party programmes constitute a platform for the parties´ views on municipal self-government. These views have been put together with the result of the survey. Urban Strandberg has designed an analysis frame related to municipal self-government. His concept, municipalities’ basic character, board of directors and administration, is the theoretical foundation of the thesis. The content of the Party programmes and the results of the survey are thendiscussed within the frame of Strandbergs concept and Demokratiutredningens rapport SOU 2000:1. From the collective perspective of the theory, the content of party programmes and the result of the survey an image of the parties’ views on municipal self-government starts to grow. Within each party respectively, they keep a common strategy in important issues, which the local governments and the parties’ basic characters have raised. There are dividing lines due to the administration of the municipalities. Civic participation unites the parties in ideological issues. The opinions, in the issue of municipal self-government, differs between the Social Democratic Party and the Moderate Party. The reason for that is because of their fundamental different views in the fields of social order and ideology, as it is described in the party programmes. In reality when the parties shape the politics they cannot profile themselves as much as in the"vision"in their party programmes. The parties have to find a middle course, which is reflected in the answers from some of the respondents.</p>

Bilder är bland det första som fångar tidningsläsarens uppmärksamhet och forskning visar att bilder i högre grad än den skrivna texten drar till sig uppmärksamhet. Därav kan bilden av en politiker som framställs på ett ofördelaktigt sätt i pressbilder påverka publikens uppfattning av denne. I sin tur påverkas hur vi som väljare tar ställning till dennes politik, då väljare tar ställning i politiska frågor ur det som ligger närmast i minnet. En fotografs bilder kan aldrig vara helt objektiva avbildningar eftersom fotografen väljer bildvinkel och avgör i vilket ögonblick bilden tas, dock anses bilder som starka bevis. Bilden blir en slags bekräftelse av att en händelse ägt rum när läsaren inte själv kunnat närvara på plats. Vårt syfte med denna studie var att genom semiotiska bildanalyser av bilderna som publicerats i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöka den visuella framställningen av Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt och partiets tidigare ledare Mona Sahlin. Detta möjliggör en kvalitativ, jämförande studie med utgångspunkt i ett genusperspektiv. En jämförelse har även gjorts för att se hur den visuella framställningen av dessa två politiker skiljer sig i dags- och kvällspressen och vilka utmärkande bilder som förekom. I Håkan Juholts fall analyserades bilder från perioden 7-23 oktober 2011 då det uppdagades att han tagit ut felaktiga bostadsbidrag och i Mona Sahlins fall undersöktes perioden 10-15 november 2010 i samband med hennes beslut om att avgå som partiledare. Vi kom genom vår studie fram till att de båda partiledarna avbildades på skilda sätt. Mona Sahlin har fotograferats närmare än för Håkan Juholt som fotograferats längre ifrån. I Håkan Juholts fall har också hans blick många gånger varit fäst i kameran och en känsla av självsäkerhet och trygghet förmedlades genom bilderna vilket inte i Mona Sahlins fall då hon utstrålat skam och frånvaro. Bildvinklar mellan de båda har skilt sig åt, vilket vi tror grundar sig i invanda mönster hur kvinnor och män fotograferas och att vi tolkar det som att tidningarna slutligen väljer att publicera sådana bilder som förstärker skillnaderna.