Syftet med den här uppsatsen är att beskriva riksdagsledamöternas twittrande och försöka lyfta framnågot av det som kännetecknar Twittermediet. Det uppfylls genom att besvara frågorna: • Vilken typ av interpersonella språkhandlingar utförs i riksdagsledamöternas twittrande? • Hur kan man kategorisera och beskriva de interpersonella språkhandlingarna? • Skiljer sig språkhandlingarna åt beroende på parti-, blocktillhörighet eller kön? • Finns det några språkliga särdrag som är typiska för riksdagsledamöternas användande avTwittermediet? Frågorna besvaras genom att undersöka alla tweets som skrevs av någon ledamot av Sverigesriksdag den 5 mars 2013. Uppsatsen beskriver flera aspekter av riksdagsledamöternas twittrande. Vanligaste allmänna språkhandling är ett påstående, ibland följt av en fråga. Både beröm och kritikutdelas men följer då alltid mönstret kritik åt politisk motståndare och beröm åt politisk vän. Sverigedemokraterna uttalar sig oftare med tvärsäkerhet och mer sällan med garderingar än övrigapartier. Inga stora skillnader mellan könen och Alliansen respektive de Rödgröna står att finna. Twittermediet är ofta informellt och snabbt vilket ger upphov till nya språkliga konstruktioner ochibland rena fel.

Denna uppsats analyserar två tal av Sveriges statsminister Stefan Löfven; det ena från Socialdemokraternas partikongress 2015 och det andra från Almedalen samma år. Syftet är att ge en inblick i hur visioner för framtiden uttrycks av en samtida högt uppsatt politiker och att undersöka om det finns några skillnader i hur dessa visioner uttrycks beroende på om talaren i första hand vänder sig till sitt eget parti eller till en bredare opinion. Uppsatsen lyfter fram tre olika aspekter av politiska visioner (praktiska, utopiska och imaginära) och analyserar talen med fokus på dessa. Detta kombineras med en retorisk situationsanalys som syftar till att belysa och förklara skillnader i hur visionerna uttrycks i de två talen. Resultatet visar att de visioner som Löfven uttrycker i båda talen lägger ett större fokus på att lösa omedelbara praktiska problem än att bygga ett framtida samhälle. Det framkommer även att talet från partikongressen mer tydligt kopplar visionerna till socialdemokratin som ideologi än vad talet i Almedalen gör. / This thesis analyses two speeches by the Swedish prime minister Stefan Löfven; one from the Swedish Social Dmocratic Party's congress in 2015 and the other from Almedalen week the same year. The purpose is to provide insight into how visions for the future are expressed by a contemporary high-profile politician and to explore if there are any differences in how these visions are expressed depending on whether the speaker is primarily adressing his own party or a broader public. The thesis features three different aspects of political vision (practical, utopian and imaginary) and anyses the speeches focusing on these. This is combined with an analysis of the rhetorical situations, intended to highlight and explain differences in how the visions are expressed in the two speeches. The results show that the visions expressed by Löfven in both speeches tends to focus more on solving immediate problems than buildning a future society. The thesis also reveals that the speech from the congress connects the expressed visions to social democratic ideology more clearly than the speech from Almedalen Week does.

This study is about the two largest and longest existing parties in Sweden, The Social Democrats, and The Moderate Party. These two parties have two different classical ideologies as their foundation which are socialism and conservatism. The question is then, have these political parties deviated from their classical ideological background? Moreover, if the parties’ positions are compared with the new scale GAL-TAN, are they more similar or dissimilar compared to when comparing the ideologies? The essay will present an explanation on what the new scale GAL-TAN is and then discuss the scale compared to the ideologies. The conclusion is that when the two parties are compared with their ideology, The Moderate Party has deviated the most from conservatism. The Social Party still follows socialism but with a modern adaptation. However, The Moderate Party has more in common with socialism than the Socialist Party has with conservatism. Moreover, the two parties’ position on the GAL-TAN-scale is very close but, The Moderate Party’s position is stronger because they focus more on individualism.

The purpose of this essay is to investigate to which extent two Swedish political parties, founded in the early 1900s, represents changes in public opinion. The question of issue to be answered is to which extent the Social Democrats and the Moderates represents their former voters´ opinions. The question of issue will be investigated throughout a comparison of party politics and public opinion in 2014 and 2018, the years Sweden had parliamentary elections. The analysis was performed by applying the GAL-TAN and left-right division on these data. The results shows how there has been a change in politics between these years among both the parties and voters. The change in public opinion is reflected in party politics in areas such as immigration and law and order but there are parts of politics that is considered irrelevant for how the voters choose to vote. The Social Democrats and Moderates are capable of representing changes in public opinion to some extent.

The aim of this study is to examine how the political change in the migration policy has changed since the migration crisis in 2015. The premise to analyse this change will be how four political parties in Sweden; the Swedish Social Democratic Party, the Green Party, the Liberals and the Center Party, have expressed their political opinion about migration policy in two different parliamentary debates. The method for this study is a qualitative text analysis and with the help of this method, key concepts have been identified. Additionally, relevant information has been selected from the parliamentary debates and have been included in this study.The results of this study have been analysed by previous research and theories in order to reach a conclusion. The study concludes that the migration policy in Sweden has gone from being generous to being more coarse. Further, it is revealed that the Swedish Democrats entry to the Swedish Parliament was an external stimuli which probably was an underlying factor to the change in migration policy in Sweden.

Syftet med detta arbete är att undersöka socialdemokraternas organisering av medelklassen och tjänstemännen i Karlstad under mitten av 1900-talet och varför det startades en socialdemokratisk tjänstemannaförening i Karlstad. Grunden till arbetet baseras på källmaterial i form av mötesprotokoll, samt års och verksamhetsberättelser från Karlstads socialdemokratiska tjänstemannaförening. Karlstad arbetarekommun och Karlstads kvinnoklubb. Detta källmaterial har granskats kvalitativt för att presentera majoriteten av resultatet men även en kvantitativ analys har genomförts för att presentera medlemsutvecklingen inom tjänstemannaföreningen. Tjänstemännen var den grupp i samhället som växte mest under mitten av 1900-talet vilket förklarar den snabbt växande socialdemokratiska tjänstemannaföreningen. Efter en snabb medlemstillväxt följdes en liten minskning av medlemmar vilket sedan stabiliseras och skiftar fram till slutet av 60-talet då en snabb nedgång får organisationen på fall och resulterar i upplösning år 1972. Eftersom kvinnliga tjänstemän också ökade i antal under 1900-talet kommer detta arbete även att analysera hur de kvinnliga medlemmarna visar sig. Medlemmarna inom tjänstemannaföreningen har granskats ur ett manligt, homosocialt perspektiv för att förstå bristen på kvinnliga medlemmar i den socialdemokratiska tjänstemannaföreningen. Tjänstemännen har även analyserats med hjälp av tre teorier om tjänstemännens klasstillhörighet för att undersöka vilken förklaringsmodell som bäst passar in på källmaterialet och för att förklara varför tjänstemännen inom socialdemokraternas föreningar startar en egen socialdemokratisk tjänstemannaförening år 1948. Arbetet undersöker också varför organisationen hade en snabbt växande medlemsutveckling. / The purpose of this thesis is to analyze the social democrat’s organization of the middle class and the working official’s in Karlstad during the mid-2000 century and to analyze the female participation within the working official’s social democratic organization. The foundations of this work are based on meeting minutes, protocols, annual reports and business stories from the working official’s social democratic organization, the social democratic women club and from the social democratic working municipality. These sources have been analyzed qualitatively to provide most of the results, but the members have been analyzed with a quantitative method to explain the member development within the working official’s social democratic organization. The working officials was the group of people in society that grew the most during the mid-2000 century which explains the rapid growth of the working official’s organization within the social democrats. After a rapid growth the organization has a small decline in members but stabilizes until a rapid decline in members during the late sixties which results in the fall of the organization 1972. Since females within the working-officials also rose in numbers during the 2000 century this thesis will also describe the women roles within the working official’s social democratic organization. The members of the working official’s organization have been analyzed with a male homosocial view to understand the shortage of women in the organization. The working officials have also been observed with three different theories about the working official’s class affiliation to help explain which model of explanation fits to the source materials and help explain why the working officials within the social democrats parts from the main party to create their own organization in 1948. This Thesis also examines why the organization had such a rapid membership growth.

Allt sedan Sverigedemokraternas intåg i riksdagen 2010 har det politiska klimatet tillika det politiska landskapet i Sverige kraftigt påverkats och förändrats. Sverigedemokraterna betraktas av vissa som ett rasistiskt och högerpopulistiskt parti, som lyckats förankrat sig hos arbetarklassen. För varje riksdagsval har stödet för Sverigedemokraterna bland arbetarklassväljarna ökat, vilket resulterat i att arbetarrörelsens ställning i svensk politik försvagats. För arbetarrörelsen som b l a utgörs av Landsorganisationen (LO) och Socialdemokraterna har denna försvagning skapat ett ideologiskt skavsår. Denna uppsats ämnar undersöka LO-förbundens förhållningssätt gentemot det ökade stöd för Sverigedemokraterna som finns bland förbundens medlemmar. För att besvara forskningsfrågan har fem samtalsintervjuer med förtroendevalda representanter från fyra av LO:s förbund genomförts. Resultatet visar att en förklaring till att medlemmar röstar på Sverigedemokraterna beror på att förbunden misslyckats med att berätta för medlemmarna om deras grundläggande värden, ideologi och den svenska modellen. Vidare framkommer att det råder en viss okunskap bland förbundens medlemmar om hur samhället fungerar. För att motverka att stödet för Sverigedemokraterna fortsätter öka är förbundens främsta strategier utbildningsinsatser samt att påvisa att Sverigedemokraternas politik missgynnar LO:s medlemmar. Denna uppsats pekar på hur viktigt det är att ständigt föra diskussioner om värderingar, ideologier och arbetsvillkor för vilken samhällsutveckling vi vill ha.

The purpose of this study was to examine how a mainstream party and a niche party in a coalition act in a position of power by investigating their view on the issue of the environment between 2014-2018. To fulfil the purpose, I used three research questions. I wanted to know how Socialdemokraterna and Miljöpartiet reasoned about the word “climate” and “environment” in their party programs. The second question was which similarities and differences which could be found when comparing both parties' party programs with their election manifestos from 2014 when “climate” and “environment” are mentioned and to what extent the election manifesto resulted in actual parliamentary work. The theoretical framework was compiled by studies from Meguid, Müller & Ström and Naurin, Oscarsson and Håkansson. This framework was used throughout the study to identify aspects of mainstream and niche parties and how they applied to Miljöpartiet and Socialdemokraterna. The conclusion, which was determined after conducting a case study with a content analytical method, was that Miljöpartiet has affected Socialdemokraterna to the extent that they have gained some power to do as they please in the issue of the environment.

In Sweden, after the Russian invasion of Ukraine 2022, the Social Democrats were inturmoil. Some factions had started openly advocating for Nato membership, while someremained staunchly opposed, favouring the status quo. This shift earned the partycriticism for having abandoned their last claim to any form of ideology. This studyproposes the use of politically aligned newspaper editorials as surrogates for studyingpolitical parties, gleaning insights into how stubborn or malleable the party isideologically, thus determining whether the Social Democrats lean more into idealism orrealism. Eight editorials are analysed and classified as Realist/Idealist andPro-/Anti-Nato. The tendency found is that there is a strong correlation between beingidealist and being against Nato-membership, and vice versa. This correlation is thenapplied to the Social Democrats, who voted for joining the alliance, to ultimately suggestthat the party today is more realist than idealist.

No description available.