Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse socialtjänstens samverkan har för bedömning av våldsutövare som också är föräldrar. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre arbetsgrupper inom socialtjänsten, informanterna i studien kommer på något vis i kontakt med våldsutövare. I syfte att skapa förståelse för resultatet har jag använt mig av organisationsteori, samverkansteori, samt teorier kopplade till intersektionalitet, genus, maskulinitet och teorier om våld. Resultatet visar att informanterna i studien är eniga om att geografisk närhet till kollegor främjar samverkan i ärenden som rör våld i nära relation. Informanterna som sitter nära kollegor beskriver en välfungerande samverkan med andra enheter. De arbetsgrupper som upplever en välfungerande samverkan beskriver också att kollegor inom socialtjänsten har kännedom om varandras respektive arbetsuppgifter. Informationsutbyte avseende bedömningar gällande våldsutövare som också är föräldrar delges mellan olika enheter när det finns en välfungerande samverkan. Samtliga informanter beskriver att det finns stöd ifrån organisationens ledning, däremot är det bara två arbetsgrupper som beskriver en välfungerande samverkan. I resultatet framkommer att framgång avseende att nå ut till våldsutövare som också är föräldrar skiljer sig åt. Den arbetsgrupp som upplever större framgång i att nå ut träffar våldsutövaren tillsammans med enhet Barn och unga. Samtliga arbetsgrupper beskriver på något sätt svårigheter att bedöma hjälpbehov och mottaglighet hos våldsutövare och att det finns flera faktorer som de tänker kan påverka och försvåra mottagligheten och möjlighet att uppnå förändring, i vissa fall skiljer sig svaren från informanterna åt. Att kollegor har olika förklaringsmodeller till våld kan bidra till att olika bedömningar görs eller att våld betraktas på olika vis. Samtliga arbetsgrupper beskriver en begränsad kunskap avseende våldsutövare som också är föräldrar. Kunskapsbristen beror bland annat på bristande erfarenhet, då samtliga informanter kommit i kontakt med relativt få våldsutövare. Denna studie visar vikten av intern samverkan inom socialtjänsten i ärenden som för våld i familjer där det finns barn. / The aim of the study is to investigate the importance of social services’ collaboration for the assessment of perpetrators of domestic violence who also are parents. Through a qualitative study, semi-structured interviews were conducted with three working groups within the social services, the informants in the study come into contact with perpetrators of domestic violence in some way. In order to create an understanding of the results, I have used organizational theory, collaboration theory, as well as theories connected to intersectionality, gender, masculinity and theories of violence. The results show that the informants in the study agree that geographical proximity to colleagues promotes collaboration in cases involving domestic violence. The informants who sit close to colleagues describe a well-functioning collaboration with other units. The work groups that experience a well-functioning collaboration also describe that colleagues in social services are aware of each other's respective tasks. Information exchange regarding assessments concerning perpetrators of domestic violence who are also parents is shared between different units when there is a well-functioning collaboration. All informants describe that there is support from the organization's management, however, only two working groups describe a well-functioning collaboration. The results show that success in reaching out to perpetrators of domestic violence who are also parents differs. The working group that experiences greater success in reaching out meets the perpetrator together with colleagues from the child protective services. All working groups describe in some way difficulties in assessing the need for help of perpetrators of domestic violence and that there are several factors that they think can influence and hinder the possibility of achieving change, in some cases the answers from the informants differ. The fact that colleagues have different explanatory models for domestic violence can contribute to different assessments being made or violence being viewed in different ways. All working groups describe a limited knowledge regarding perpetrators of domestic violence who are also parents. The lack of knowledge is due, among other things, to insufficient experience, as all informants have come into contact with relatively few perpetrators of domestic violence. This study shows the importance of internal collaboration within the social services in cases involving domestic violence in families where there are children.

Ett problem svenska socialtjänsten står inför är att förtroendet från medborgarna minskar, desinformation delas i större utsträckning och år 2021 började LVU-kampanjen att spridas. Kampanjen hävdar att socialtjänsten omhändertar muslimska barn utan rättsligt stöd. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare upplever att deras arbete påverkas av den pågående LVU-kampanjen. Uppsatsen är en kvalitativ studie utförd med semistrukturerade intervjuer, fem respondenter deltog vilka samtliga är socialsekreterare från olika kommuner i Sverige. En tematisk analys har sedan använts för att hitta mönster och teman i empirin. Teorier som sedan applicerats i analysavsnittet är handlingsutrymme, socialkonstruktionism och makt. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas arbetssituation påverkas av LVU-kampanjen men i varierande utsträckning. Bland annat så framkommer det att socialsekreterarnas relation och kontakt med deras klienter har förändrats och försämrats. Det framkommer även att det tar längre tid i möten med klienterna vilket är en bidragande faktor till att arbetsbelastningen har ökat. Dessutom visar resultatet att fler klienter avstår från att söka hjälp av socialtjänsten på grund av ökad rädsla att deras barn ska omhändertas. Socialsekreterarna upplever dessutom en större oro inför att utsättas för hot relaterat till kampanjen och dess anhängare. Vidare framkommer det att LVU-kampanjen diskuteras på samtliga arbetsplatser men att detta sker i olika forum och i varierande utsträckning. Socialsekreterarna själva uppfattar fenomenet bland annat som skadligt och oroväckande. Det framkommer även att få förändringar har gjorts på arbetsplatsen relaterat till kampanjen men att det som har förändrats är relaterat till säkerhet, likt begränsningar att filma och spela in ljud i offentliga utrymmen på socialkontoren. Resultatet visar även att handläggningsprocessen i ärenden inte påverkats av kampanjen. De förändringar som socialsekreterare anses krävs för att minska desinformationen är mer resurser, bättre kommunikationsvägar mellan klienter och myndigheter, fler politiker som intresserar sig för problematiken samt ett ökat samhällsengagemang. Slutligen framkom det att kampanjen som inledningsvis handlat om att muslimska barn omhändertagits utan rättsligt stöd, nu inkluderar oro från fler familjer oberoende av religiös tillhörighet / The Swedish social services are facing a problem where the citizens' trust is declining, disinformation is spreading and in 2021 a campaign started claiming that Muslim children are being taken into immediate care without legal support. The purpose of the study is to examine how Swedish social workers experience that their work is affected by the ongoing LVU-campaign. The study was carried out with a qualitative method and semi-structured interviews and five social secretaries from different municipalities participated. A thematic analysis was used to find patterns and themes in the material extracted from the interviews. Theories that were applied in the analysis section were margin for maneuver in work, social constructionism and power. The study’s results showed that social workers' situations are affected by the LVU-campaign in different ways. The meetings with clients take more time which is a contributory factor to the increased workload. Some of the study's key findings are that the contact and relationships with the clients have changed for the worse and also that clients are seeking less help because of fear. Social secretaries are also more worried about being threatened because of the campaign. The study also shows that the campaign is discussed at all of the social secretaries’ workplaces but that they talk about it in different forms and variations. The social workers themselves describe the phenomenon as damaging and alarming. Some more findings show that the different workplaces have made certain changes related to the campaign but that these are mostly related to security, like limitations to record sound or video inside public spaces in social services offices. The result also shows that the social secretary's work process in client cases has not changed due to the campaign. The changes that the social workers consider necessary in order to reduce the disinformation are more resources, better lines of communication between clients and authorities, more politicians who are interested in the problem as well as increased community involvement. Lastly the campaign is also considered to have spread from just being about muslim children being taken into immediate care without legal support to include concerns about the social services from more families regardless of their religion or nationality.

Denna studie fokuserar huvudsakligen på socialtjänstens arbete med att säkerställa unga flickors frihet och rättigheter något som varje individ har i Sverige. Syftet med studien är att belysa ramverket inom socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld (HRV) och hur detta påverkar socialarbetare i deras interaktion med unga flickor som lever i en hederskontext. Vidare ämnar studien att definiera HRV och dess kännetecken samt undersöka de aktuella insatser som tillhandahålls för flickor som befinner sig i en situation med HRV. Metoden för studien involverar användning av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att närma sig studiens syfte och frågeställningar.  Genom tillämpning av genusteori, systemteori och tidigare forskning presenterar studiens resultat flera slutsatser. Med hjälp av tematisk analys har resultaten kunnat analysera den empiriska delen av studien. Resultaten visar att socialarbetare delar en gemensam definition av begreppet HRV och dess tillämpning inom det praktiska arbetet. Vidare indikerar resultaten på bristande generella riktlinjer inom den organisatoriska verksamheten. Slutligen framgår det från denna studie att det kvarstår flertalet utmaningar inom området av HRV. För att adressera denna kunskapslucka krävs ytterligare forskning och etablerad kunskap som kan möjliggöra omstrukturering av de allmänna riktlinjerna för hantering av HRV.

Forskning visar att klientens förtroende för den professionella är avgörande för ett gynnsamt socialt arbete. Trots betydelsen av förtroende i det sociala arbetets praktik, visar undersökningar att socialtjänsten tenderar att ha ett lägre förtroende jämfört med andra samhällsaktörer. Det verkar dock existera en kunskapslucka vad gäller forskning som undersöker förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden. Eftersom personer från marginaliserade områden tenderar att ha ett lägre förtroende för politiska institutioner generellt i jämförelse med majoritetsbefolkningen, är det av särskild relevans att undersöka hur förtroendet för socialtjänsten ser ut i marginaliserade områden. Följande studie syftar därmed till att undersöka förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden ur lokalinvånares och socialarbetares perspektiv. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats. Studiens datamaterial utgörs av sex intervjuer med socialarbetare och fem fokusgruppsintervjuer med lokalinvånare från Angered och Vivalla. Studiens teoretiska ramverk utgör av en postkolonial teori och begreppet ”den Andra” samt teorier om stigma och territoriell stigmatisering. Studiens resultat visar att lokalinvånare i marginaliserande område har ett bristande förtroende för socialtjänsten, vilket kommer till uttryck i form av en stor rädsla och misstro mot myndigheten. Av resultatet framkommer att lokalinvånarnas bristande förtroende för socialtjänsten kan förklaras utifrån faktorer som diskriminering och stigmatisering av personer från marginaliserade områden, bristande information om socialtjänsten, socialttjänstens bristande tillgänglighet i områdena, skam, ryktesspridning samt begränsningar i socialtjänstens verksamhet. / Research shows that the client's trust in the professional is crucial for social work. Despite the importance of trust in the practice of social work, surveys show that social services tend to have a lower level of trust compared with other societal actors. However, there seems to be a knowledge gap regarding research that examines confidence in the social services in marginalized areas. As people from marginalized areas tend to have lower confidence in political institutions compared to majority populations, it is of relevance to examine what trust in social services means and how it is expressed in marginalized areas. The following study therefore aims to examine trust in social services in marginalized areas from the perspective of local residents and social workers. A qualitative method was applied to this study to the purpose of the study and to answer the research questions. The study's data material consists of six interviews with social workers and five focus group interviews with residents from two different neighbourhoods that are considered marginalized: Angered and Vivalla. The theoretical framework of the study consists of a postcolonial theory and the concept of "the Other" as well as theories of stigma and territorial stigmatization. The results of the study show that residents in marginalized areas lack trust in social services, which is expressed in the form of fear and mistrust. The results show that the residents lack of trust in social services can be explained by factors such as discrimination and stigmatization of people from marginalized areas, lack of information about the social services, the social services' lack of accessibility in said areas, shame, rumours, and restrictions in the social services' activities.

Yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården är skyldiga att göra en anmälan till socialtjänsten genast då de i sin verksamhet fattar misstanke om eller får kännedom om att ett barn far illa. Det är känt att trots att det finns misstanke om att ett barn far illa så är det vanligt att det inte anmäls till socialtjänsten. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos sjuksköterskor inom barnhälsovården av att göra orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Deltagarna bestod av nio sjuksköterskor verksamma vid barnhälsovården i norra och mellersta Sverige. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier. Resultatet visade att sjuksköterskor verksamma inom barnhälsovården upplevde svårigheter att identifiera att ett barn far illa och att de vanligtvis använde stödjande åtgärder i första hand. De uppgav att en god relation med familjen var mycket betydelsefull och viktig för samarbetet med familjen. Sjuksköterskor försökte arbeta familjecentrerat, men brist på tid gjorde att de inte alltid kände att de gjorde ett tillräckligt arbete. Samtliga sjuksköterskor önskade ett bättre samarbete med socialtjänsten. Studien visar på brister i sjuksköterskornas stöd för att kunna ta beslut om anmälan och brister i kommunikation mellan sjuksköterskor och socialtjänsten.

Syftet med denna studie har varit att genom en kritisk diskursanalys undersöka hurbegreppet förebyggande arbete i relation till kriminalitet bland barn och unga används i samhällsdebatten. Detta för att bidra med kunskap om hur förståelsen och användningen av begreppet i sin tur kan påverka hur socialtjänsten arbetar förebyggande i relation till kriminalitet bland barn och unga. Empirin bestod av 30 debattartiklar där begreppet förebyggande förekom tillsammans med barn och unga samt kriminalitet eller brott. Debattartiklarna hämtades från Sveriges största dags- respektive kvällstidning, Dagens Nyheter och Aftonbladet, under tidsperioden 2023-01-01 till 2024-04-24. För att analysera denna empiri använde vi oss av kritisk diskursanalys som både teoretiskt ramverk samt metod. I studiens resultat utkristalliserades ett antal diskurser; diskursen om tidiga insatser, diskursen om civilsamhället, diskursen om familjens betydelse och ansvar samt diskursen om allmänprevention. Dessa diskurser analyserades för att förstå hur användningen av begreppet förebyggande i sin tur kan påverka hur socialtjänsten arbetar förebyggande i relation till kriminalitet bland barn och unga. Studiens slutsatser visar att samtliga diskurser är överens om att förebyggande arbete är viktigt men att begreppet framställs och används på olika sätt. Socialtjänsten lyfts fram som en viktig aktör men hur socialtjänsten ska arbeta förebyggande i relation till kriminalitet bland barn och unga konkretiseras inte nämnvärt i diskurserna. Socialtjänstens arbete med barn och unga kan komma att påverkas av hur diskurserna använder begreppet förebyggande genom det faktum att det väntas en ny socialtjänstlag med en betoning på det förebyggande arbetet i form av ett perspektiv. Detta perspektiv medför ett tolkningsutrymme som kan formas av dessa diskurser. Ett sådant tolkningsutrymme påverkas i sin tur av olika maktrelationer där framförallt styrande politiker och deras diskurser har stor makt att fylla detta tolkningsutrymme med idéer om vad förebyggande arbete är riktat mot kriminalitet bland barn och unga. / The purpose of this study has been to analyze, by the use of critical discourse analysis, how the concept of preventive work in relation to crime among children and young people is used in the social debate. This is to provide knowledge about how the understanding and use of the term can affect how social services work preventively in relation to crime among children and young people. The data consisted of 30 debate articles where the term prevention appeared together with children and young people and crime. The debate articles were taken from Sweden's largest daily and evening newspapers, Dagens Nyheter and Aftonbladet, during the time period 2023-01-01 to 2024-04-24. To analyze this data, we used critical discourse analysis as both theoretical framework and method. In the results of the study, a number of discourses was identified; the discourse on early interventions, the discourse on civil society, the discourse on the importance and responsibility of the family and the discourse on general prevention. These discourses were analyzed to understand how the use of the term prevention can have an impact on how social services work preventively in relation to crime among children and young people. The study draws the conclusions that all discourses agree that preventive work is important, but that the term is presented and used in different ways. Social services are highlighted as an important actor, but how social services should work preventively in relation to crime among children and young people is not explained in any further details in the discourses. Social services' work with children and young people may be affected by how the discourses use the term prevention due to the fact that a new social services law is expected with an emphasis on preventive work as a perspective. This perspective entails a space of interpretation that can be shaped by these discourses which in turn are affected by different power relations. Politicians have the power to impact the interpretation of the perspective by their ideas about what preventive work should consist of in regards of crime among children and young people.

Honor-based violence is currently a significant social issue in Sweden. Previous research shows that a lack of methods and approaches to address this issue leads to a misinterpretation of support and interventions for the victims. This study investigates the experiences of social workers in handling honor-related cases, aiming to shed light on the complexities involved. Through a qualitative analysis of semi-structured interviews with seven social workers across different Swedish organizations within social services, the study uncovers several key findings. The informants express the difficulty in working with honor-related violence due to its complex nature, often leading to difficulty in identifying victims, perpetrators, and/or the presence or absence of honor-related elements in the different cases they presented. Fear of errors or inadvertent discrimination further complicates the professionals' engagement with these cases, sometimes resulting in avoidance altogether. Moreover, the study highlights the risk of overlooking other vulnerable groups affected by such violence amidst its complexity. While current interventions primarily focus on relocating children to protected accommodations, the informants stress the necessity of tailoring interventions to the severity of each case, indicating that not all cases warrant this approach. Ultimately, the study underscores the pressing need for further research and development to inform effective strategies for addressing and working with honor-based violence in Sweden.

The purpose of this study was to increase the knowledge of how social workers who work with support in daily living (SIDL) view their professional role, their work assignments and the obstacles and possibilities in their work. This study aims to answer what social workers within SIDL do in their work and how they view their role, what obstacles and possibilities they face, what the organizational conditions look like as well as how they experience SIDL has changed over time. Data was collected through 6 semi-structured interviews with social workers who work with SIDL. The interviews were inductively analyzed. New Public management (NPM) was later applied as a theoretical framework to better understand the results. Five themes have been identified: the shell of SIDL, the core of SIDL, a catch-all service, work environment and top-down management within the organization. The result of this study shows that pedagogy and flexibility are some of the core elements in SIDL, and that NPM is not compatible with these core elements. The results also indicate a stronger presence of NPM as governing logic over time.

Syftet med vår studie var att undersöka hur socialtjänsten på enheter för barn och unga i svenskkontext arbetar för att främja organisatorisk och social arbetsmiljö samt hur socialsekreterarnasarbetsmiljö kan komma att påverka arbetet med klienterna. För att undersöka detta genomfördesen kvalitativ studie i form av intervjuer med sex socialsekreterare i tre olika kommuner. För atttolka och analysera resultaten utgick vi från en hermeneutisk utgångspunkt samt använde ossav två teorier vilka var krav-, kontroll- och stödmodellen samt känsla av sammanhang[KASAM] och dess tre centrala begrepp. Resultatet visade på att socialtjänsten har ettfrämjande arbete för arbetsmiljön genom att ständigt försöka förbättra den organisatoriska ochsociala arbetsmiljön för socialsekreterarna. Resultatet visade att majoriteten avsocialsekreterarna upplever en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Det framkom även attklienterna kan påverkas antingen positivt eller negativt enligt socialsekreterarna. Detta på grundav att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för socialsekreterarna påverkar kvalitetenav de samhällstjänster socialtjänsten erbjuder. / The aim of our study was to examine how the social services units for children and youngpeople in Swedish context work to improve the organizational and social work environmentand how the social workers' work environment can affect the work with clients. To examinethis, a qualitative study was performed in the form of interviews with six social workers in threedifferent municipalities. To interpret and analyze the results, we used a hermeneutic point ofview and used two theories which were the demand, control and support model and sense ofcoherence (SOC), three main concepts. The result showed that the social service has preventivework for the work environment by constantly trying to improve the organizational and socialwork environment for social workers. The results showed that most of the social workersexperience a good organizational and social work environment. It also emerged that the clientscan be affected either positively or negatively according to the social workers because theorganizational and social work environment affects the quality of the community services thesocial service offers.

Sedan införandet av nya socialtjänstlagen 1982 har socialtjänsten gått mot en alltmer tydlig specialisering. Specialiseringen gör samverkan mellan olika enheter nödvändig och det är också något som Socialstyrelsens riktlinjer förordar. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka socialsekreterares upplevelse av intern samverkan kring missbrukande föräldrar. Ett mål med studien är att synliggöra vilka främjande och hindrande faktorer socialsekreterarna ser i samverkansarbetet. Studiens material baseras på sju semistrukturerade intervjuer och är bearbetat med tematisk analys. I analysen av materialet används samverkans- och systemteori för att förstå, förklara samt organisera resultaten. De främjande faktorerna som socialsekreterarna upplever är att det finns en god kommunikation, att man har förmöten innan klientmöten, att det finns bra rutiner och stöd från ledning samt att man har goda relationer till sina kollegor. Hindren i samverkan utgörs främst av bristande förståelse för varandras arbetssätt, resursbrist samt stress och hög ärendebelastning. Resultaten visar att hindrande och främjande faktorer finns på olika nivåer ur ett systemteoretiskt perspektiv. På makronivå påverkas samverkansarbetet av lagar samt politiska- och ekonomiska beslut. Faktorer som påverkar samverkan på mesonivå utgörs av de organisatoriska förutsättningarna och innefattar exempelvis policys, stöd från ledning och resurser. På mikronivå påverkas arbetet av de interpersonella relationerna, kommunikationen samt roller och synsätt. / Since the introduction of the new Social Services Act in 1982, social services have moved towards an increasingly clear specialization. Specialization makes cooperation between different units necessary, and this is also something that the National Board of Health and Welfare's guidelines prescribe. The purpose of this qualitative study is to investigate social workers' experience of internal collaboration around abusing parents. One goal of the study is to make visible which promoting and hindering factors the social workers see in collaborative work. The study's material is based on seven semi-structured interviews and is processed with thematic analysis. In the analysis of the material, cooperation- and systems theory is used to organize, explain and understand the results. The promoting factors that the social workers experience is good communication, that you have pre-meetings before client meetings, that there are good routines and support from management and that you have good relationships with your colleagues. The obstacles in collaboration mainly consist of a lack of understanding of each other's working methods, a lack of resources as well as stress and a high caseload. The result shows that hindering and promoting factors exist at different levels from a perspective of systems theory. At the macro level, collaborative work is affected by laws as well as political and economic decisions. Factors that affect collaboration at the meso level are made up of the organizational conditions and include, for example, policies, support from management and resources. On a micro level, work is affected by interpersonal relationships, communication, roles and approaches.