Studien syftade till att undersöka skillnaden mellan individer som studerar vid likvärdiga universitetsprogram och således med en mindre tydlig anknytning till arbetsmarknaden i förväntningar på den framtida karriären. Den homogena urvalsgruppen valdes med anledning av att lättare kunna undersöka de anledningar som låg till grund för skillnader i studenternas förväntningar på karriären mellan män och kvinnor. För att kunna besvara de valda frågeställningarna valdes sociokognitiva karriärteorin som ett ramverk med kompletterande teorier för ytterligare perspektiv. Urvalsgruppen redovisade för liknande erfarenheter, bakgrund och stöd vilket betraktades som bidragande faktorer till individernas förväntan på den framtida karriären. Markanta skillnader uppvisades i relationen mellan självtillit och kön där analysen visade på en direkt länk mellan dessa.

Syftet med studien var att synliggöra hur pedagogers metoder samt utvecklande arbetssätt för barns språkutveckling skiljer sig åt i olika situationer, i det här fallet under samlingar och matsituationer. Detta anser vi måste studeras närmare för att kunna utveckla en profession i vårt framtida yrke som förskollärare. Detta för att förskolan är en stor arena som stimulerar barns språkutveckling. Pedagoger ska kunna se denna studien som värdefull för deras eget språkutvecklande arbetssätt samtidigt som vår förhoppning är att det ska väcka lite funderingar.Vi har samlat in empiriskt material under fem kvalitativa observationer som gjorts påförskolan. Resultatet vi fick in visar att pedagogerna använder sig utav flera olika metoder för att utveckla barns språk i verksamheten. Metoderna berikar språkutveckling eftersom de bygger på att skapa samspel med andra människor. Barnen får även en bredare förståelse för sin omvärld och kan utveckla sin kreativitet och fantasi. Pedagoger har en central roll i barnens språkutveckling, de bör vara observanta på barnens språkliga uttryck och skapa en rik språkmiljö.

I den här studien ska jag visa de orsakerna som högstadieelever ger för att byta eller övergesina studier i moderna språk. Studien har utgått från en kvalitativ metod bestående avsemistrukturerade intervjuer med sex grundskoleelever från årkurs 7, 8 och 9. Det teoretiskaförhållningssättet som använts har främst varit Albert Banduras sociokognitiva perspektivsom anger att individens interaktion med sin omgivning direkt påverkar deras kognitivaprocesser, bland annat beslutsfattande. Jag letar efter de faktorer som påverkar elevernasbeslut att ändra eller överge sina moderna språkstudier i den sociala omgivande miljön. Föranalysen av svaren som erhållits i intervjuerna har jag tagit hänsyn till några begrepp somintroducerats av Bandura som: självförmåga och sambandet mellan motivation och attityd.Men jag har också tagit hänsyn några viktiga begrepp relaterade till motivationsperspektivet(yttre och inre motivation) och begreppen relaterade till lärarkompetenser som den socialakompetensen. Ur intervjuerna framkommer resultat kopplade till det teoretiskaförhållningssättet, men resultaten visar också information som jag inte förväntade mig. Dessaresultat har att göra med det sättet lärarlaget samarbetar med varandra inom skolan. Det sättethur vissa lärare uttrycker för eleverna behovet av att prioritera ett ämne framför ett annat.Lärarna utövar en viss "makt" med de rekommendationer eller åsikter som dem ger till sinaelever. Utifrån de erhållna resultaten kan man dra slutsatsen att orsakerna som är kopplade tillsociokognitiva faktorer, en försämring av motivation eller en bristande social kompetens hosläraren, kan man korrigeras och få eleven att bestämma sig för att fortsätta med sina studier.Men om orsakerna är kopplade till rekommendationer från läraren för att eleven ska övergesina moderna språkstudier och prioritera i annat ämne, kan denna omständighet vara svår attvända, och kan vara avgörande för eleven att bestämma sig för att överge sina modernaspråkstudier. / n this study I will show the reasons given by secondary school students for changing orabandoning their studies in modern languages. The study has been based on a qualitativemethod consisting of semi-structured interviews with six Swedish primary school studentsfrom grades 7, 8 and 9. The theoretical approach that has been used has been mainly thesociocognitive perspective of Albert Bandura, which states that the interaction of theindividual with his environment directly affects his cognitive processes, among other thingsdecision making. I look for the factors that influence students' decisions to change or abandontheir modern language studies in the social environment that surrounds them. For the analysisof the answers obtained in the interviews, I have taken into account some concepts introducedby Bandura such as: self-efficacy and the connection between motivation and attitude. But Ihave also taken into account some important concepts related to the motivational perspective(extrinsic and intrinsic motivation) and concepts related to teaching skills such as socialcompetence. The interviews reveal results linked to the theoretical approach, but the resultsalso show information that I did not expect. These results have to do with the way in whichthe teaching team collaborates with each other within the school. The way in which someteachers express to students the need to prioritize one subject over another. Teachers exercisea certain "power" with the recommendations or opinions they give their students. Based onthe results obtained, it can be concluded that the reasons linked to socio-cognitive factors, adeterioration in motivation or lack of social competence on the part of the teacher, can becorrected and make the student decide to continue with their studies. However, if the reasonsare linked to the teacher's recommendations for the student to abandon their studies in modernlanguages and give priority to another subject, this circumstance may be difficult to reverse,and it may be decisive for the student to decide to abandon their studies in modern languages.

Det centrala ämnet för studien är skolbibliotekets roll för elevers läsmotivation. Tidigare forskning har visat att det saknas kunskap inom området. Det har också visat sig att det skiljer sig mellan olika skolors skolbibliotek även om Skollagen trycker på att det ska finnas en likvärdighet för elevers tillgång till skolbibliotek. Studiens syfte med denna uppsats är att öka kunskapen om hur lärare uppfattar skolbibliotekets roll för att främja elevers läsmotivation vid skolor i Sävsjö kommun. För att undersöka lärarnas uppfattningar om skolbibliotekets roll för elevers läsmotivation används den sociokognitiva motivationsteorin i kombination med en kvalitativ analys med semi-strukturerade intervjuer. I studien intervjuades åtta olika lärare på fyra olika skolor i Sävsjö kommun. Detta för att se på likheter och skillnader inom kommunen. Det har visat sig i studien att det finns goda förutsättningar för skolbiblioteket att fungera som en motivationshöjare i form av det utbud som erbjuds samt lärares arbete med att inkludera skolbiblioteket i undervisningen. Utbudet i skolbiblioteken uppdateras årligen med nya böcker som lärare och elever får vara med och tipsa om. Samarbetet mellan lärarna och de ansvariga i skolbiblioteken/skolbibliotekarierna är näst intill obefintligt även att det visat sig att ett gott samarbete gynnar elevers läsmotivation. Trots detta finns det en efterfrågan att öka samarbete från båda parterna. / The central theme of the study is the role of the school library for student reading motivation. Previous research has shown that there is a lacking of knowledge in this area. It has also been found that there is a difference between schools' school libraries, although The education act stresses that there should be an equivalence for students' access to school libraries. The purpose of this study is to increase the knowledge of how teachers perceive the role of the school library in promoting pupils' reading motivation at schools in the municipality of Sävsjö. To examine teachers' perceptions of the role of the school library for student reading motivation, sociocognitive motivation theory is used in combination with a qualitative analysis with semi-structured interviews. In the study, eight different teachers were interviewed at four different schools in the municipality of Sävsjö. This is to compare similarities and differences within the municipality. It has shown, in the study, that there are good conditions for the school library to function as a motivational enhancer in the form of the range offered and teachers' efforts to include the school library in teaching. The offerings in the school libraries are updated annually with new books that teachers and pupils can take part in and advise on. The collaboration between the teachers and those in charge in the school libraries / school librarians is almost non-existent, even when it has been found that good cooperation favors student reading motivation. Nevertheless, there is a demand for increased cooperation from both parties.

Den här studien har syftat till att undersöka hur elever i årskurs 4–6 ser på sambanden mellan deras läsvanor och motivation till läs- och skrivaktiviteter och kvaliteten på deras skrivande. För att besvara detta genomfördes en undersökning med hjälp av en enkätstudie, elevintervjuer och textanalyser där 23 elever deltog. Samtliga metoder syftade till att komplettera varandra för att möjliggöra ett så tydligt resultat som möjligt. Tidigare forskning som ligger till grund för studien visar på en tydlig koppling mellan läs- och skrivutveckling. Vidare tyder forskning på att en språklig medvetenhet är en förutsättning för att uppnå en god kvalitet i barns skrivande. Sociokognitiv forskning har även kunnat påvisa en korrelation mellan inre och yttre faktorer som samverkar motivationsreglerande hos individen. Resultatet av föreliggande studie visar att det finns god grund för att elevers läsvanor och motivation till läs- och skrivaktiviteter har en viss påverkan på kvaliteten i elevers skrivande. Vidare går det även att utröna olika faktorer kopplade till inre och yttre processer som elever upplever påverka deras motivation och självkänsla.

I denna studie undersöktes hur sångpedagoger ser på prestationsångest och mentala blockeringar hos sina elever. Prestationsångest hos sångare är ett relativt outforskat område, men det är en känsla som drabbar de flesta som utövar musik. Syftet med studien var att undersöka hur sångpedagoger både resonerar kring och hur de hanterar sina elevers prestationsångest och andra mentala blockeringar. Arbetet genomfördes i första hand genom en enkät som sedan låg till grund för intervjuer med åtta verksamma sångpedagoger. Studien vilar på en sociokognitiv teori. Resultatet visar att alla sångpedagoger frekvent möter elever med prestationsångest och att de alla har liknande verktyg för att hantera det. En upptäckt som gjordes var att det sällan talas om prestationsångest i musikundervisning, där många paralleller gjordes till idrottspsykologi som är ett mer utforskat ämne. Sångpedagogerna använde många verktyg som tangerade mental träning men ingen av dem ansåg sig använda någon särskild metod. Det är i nuläget ovanligt att lyfta mental träning i musikundervisning men ett konstaterande som görs är att sångpedagogen måste lära sig att hantera elevers prestationsångest för att kunna hjälpa dem vidare i utvecklingen. Resultatet visar att ett gemensamt ordförråd och gemensamma verktyg att ta till vore gynnsamt. / This study examined vocal coaches’ view on performance anxiety and mental blockages in their students. Performance anxiety is a relatively unexplored area, but it’s a feeling that affects most people who practice music. The purpose of the study was to investigate how vocal coaches both reason about and how they handle their students’ performance anxiety and other mental blockages. The work was carried out through a pilot study that formed the basis for interviews with eight practicing vocal coaches. The study is based on a social cognitive theory. Results show that all vocal coaches meet students with performance anxiety on a daily basis and that they all have similar tools to work with it. A discovery that was made was that the subject of performance anxiety was rarely talked about in music education and many parallels were made to sports psychology, which is a more explored area. The vocal coaches used many tools that are used in mental training, but they all made it clear that they did not use any particular method. It is currently unusual to highlight mental training in music education, but it’s clear that the vocal coach must learn to handle the students’ performance anxiety in order to help them further in development. The result show that a common vocabulary and common tools to use would be beneficial.

Det finns flera kopplingar mellan försämrad hälsa och missbruk åt båda hållen. Personer med missbruksproblematik är en särskilt utsatt grupp på flera sätt för Covid-19. Hur pandemin påverkat dessa människor i Sverige är en lucka som behöver fyllas. Syftet med denna studie är att beskriva hur missbruksbehandlare uppfattar att samhällsläget under Covid-19 pandemin påverkat behandling och förekomst av missbruk. Studien behandlar substansmissbruk gällande alkohol- och/eller narkotika. Denna studie bygger på tematisk analys utifrån fem enskilda kvalitativa intervjuer med arbetsverksamma behandlare inom öppenvårds- och slutenvårdsbehandling för missbruksproblem. Intervjuerna var semistrukturerade och studiens resultat analyserades tematiskt med hjälp av sociokognitiv teori. Studiens resultat talar för att det skett förändringar i relationer, psykisk hälsa, arbetsmiljö och förekomst av missbruk. Den ökande psykiska ohälsan kopplad till restriktioner för att minska smittspridningen av Covid- 19 med minskade sociala kontakter och ändrade vanor som följd ökar risken för att hamna i eller för att återfalla i missbruk. Restriktioner och ändrade arbetsformer har påverkat missbruksbehandlingen negativt. / There are multiple correlations between reduction in health and substance use disorder in both directions. People suffering from substance use disorder are an especially vulnerable group in many regards to Covid-19. How the pandemic has affected these persons in Sweden is a gap that needs to be filled. The purpose of this study is to describe how addiction counsellors perceive that the state of society during the Covid-19 pandemic has impacted the therapy and prevalence of substance abuse. This study deals with substance abuse of alcohol and/or drugs. This study is founded on a thematic analysis from five individual qualitative interviews with addiction counsellors, working in either in- or outpatient care mental and behavioural disorders due to psychoactive substance use. The interviews were semi-structured, and the results were scrutinized through thematic analysis with a social cognitive theory lens. The results point towards changes in both private and professional relations, mental health, the work environment, and an increased prevalence of substance abuse. Decreased mental health related to restrictions to decrease the spread of Covid-19 with changes in habits and less social contacts increases the risk of starting or relapsing a substance abuse. Restrictions and change in work conditions has had a negative impact on substance abuse treatment.