Syftet med vår studie är att undersöka de okoncentrerade barnens upplevelse av några vuxenledda gruppaktiviteterna, vad gäller motivation och inlärning. Syftet är också att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka anledningen till barnens upplevelser och hur det speglas i deras beteende. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de vuxenledda aktiviteterna, samling och saga, samt tidigare specialpedagogisk forskning i förskolan. Vårt arbete grundar sig på studier från två olika förskoleavdelningar från samma kommun med barn i åldrarna 4-5 år. För att få en helhet i vår undersökning, utifrån ett barnperspektiv, har vi använt oss av videokamera samt kvalitativa barnintervjuer. Resultatet visar att det som barn upplever att de lär sig främst är disciplinära färdigheter. Deras motivation i aktiviteterna är generellt svag. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv kan vi se många förändringsbara delar för att öka barnens motivation, koncentration och möjlighet till en förståelseinriktad inlärning.

Uppsatsens syfte är att argumentera för ett verklighetsbaserat lärande inom geografiämnet för årskurs 5. Som ett pedagogiskt verktyg för detta ändamål prövar och diskuterar jag sökmotorn Google Earth (GE) och visar genom 4 exempel hur man kan använda detta verktyg. Jag prövar också GE:s lämplighet i förhållande till de tre ämnesfälten kartografi, fördelning och hållbar utveckling genom att formulera tre lektionsförslag. Jag gör också en kritisk granskning av aktuell forskning kring läromedel och ställer detta mot texter hämtade från kursplanen i Geografi. I min analys når jag fram till att fördelarna med att använda sig av GE i förhållande till traditionella läromedel är främst att eleverna på ett naturligt sätt kommer i kontakt med autentiska och aktuella problemfält som rör vår jord. Jag kommer även fram till att GE kan inspirera till grundläggande visuella färdigheter, samt ett kritiskt förhållningssätt till visuella fenomen i omvärlden. Genom detta når jag i min slutsats fram till att även om GE inte skapats för att vara ett pedagogiskt verktyg, så lämpar det sig väl att användas som ett sådant.

Det här är ett examensarbete som undersöker skillnader i verbala interaktionsmönster mellan ett sfi-klassrum och ett diskussionsforum i en kommun i södra Sverige. Med avstamp i resultatet och analysen av undersökningen förs också en diskussion kring hur den språkutvecklande potentialen i informella lärandemiljöer kan tillvaratas inom den formella undervisningssituationens ram. Interaktionsmönstren har kartlagts genom kvantitativa observationsstudier med avseende på lärar-/ledaryttranden, inläraryttranden, lärar-/ledarinitiativ, inlärarinitiativ, språkstöttning mellan lärare/ledare och inlärare samt språkstöttning inlärare emellan. Det finns även en kvalitativ aspekt på undersökningen där interaktionsturer som är representativa för de olika aktiviteterna redogörs för och tolkas. Resultatet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med förankring i Vygotskijs teori, framför allt rörande interaktionens betydelse för språkutveckling. Resultatet visar att det fanns skillnader i interaktionsmönster mellan sfi-klassrummet och diskussionsträffarna på alla undersökta punkter. Sfi-klassrummet präglades generellt av stark lärardominans med få inläraryttranden som överskred fyra ord, få möjligheter till inlärarinitiativ och att språkstöttningen oftast ankom på läraren. Denna språkstöttning gick oftast ut på att läraren tog till kodväxling eller egna förklaringar till grammatiska regler, uttal eller ordförståelse istället för att låta inlärarna själva värdera sin egen språkliga förmåga eller med hjälp av scaffolding, en speciell sorts språkstöttning, stötta inlärarna. Diskussionsträffarna däremot präglades till stor del av inlärardominans där många inläraryttranden överskred fyra ord, där inlärarna fick många möjligheter att ta språkliga initiativ och där språkstöttningen ofta byggde på scaffolding vare sig det rörde sig om att ledaren ställde klargörande frågor eller om dessa frågor ställdes inlärarna emellan. Diskussionen tar upp att interaktionsmönster som återfinns under diskussionsträffarna med fördel kan appliceras på den mer formella undervisningssituation som ett sfi-klassrum utgörs av. Detta med särskilt avseende på interaktion kring ett autentiskt innehåll, scaffolding samt att läraren ger inlärarna den tid, den uppmärksamhet och det utrymme som krävs för att inlärarna själva ska kunna hypotisera kring sitt eget språkliga uttryck och sina egna språkliga färdigheter.

Abstrakt Denna uppsats handlar om bild och visuellt lärande i matematiken på förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers föreställningar om hur pedagoger kan konkretisera matematik för förskolebarn med hjälp av visuellt lärande och bildskapande aktiviteter samt hur barnen uppfattar dessa aktiviteter. Genom observationer av bildskapande aktiviteter och kvalitativa intervjuer undersöker jag hur pedagogerna och barnen förhåller sig till bild och visuellt lärande i matematiken. I min litteraturgenomgång redogör jag för tidigare forskning som är relevant för min undersökning. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med bild och visuellt lärande i matematiken på olika sätt och att de har olika uppfattning om begreppet bild. Resultatet visar vikten av bild och visuellt lärande i matematikundervisningen när det gäller barns utveckling och lärande. Utifrån resultatet anser jag att pedagogerna har kunskap om visuellt lärande och använder sig av det i matematiken inlärningen medvetet. Resultatet av intervju med barnen visar också föreställningar och uppfattningar om bild och visuellt lärande i matematiken. Genom leken tar barnen till sig matematiken genom olika övningar i form av mönster (färger), räkna vardagsföremål. / AbstractThis paper deals with image and visual learning in mathematics at the preschool. The purpose of this study is to investigate teachers' beliefs about how teachers can concretize mathematics for preschool children using visual learning and image-building activities and how children perceive these activities. Through observation of image building activities and qualitative interviews, I investigate how teachers and children relate to image and visual learning in mathematics. In my literature review, I describe previous research that is relevant to my investigation. The survey shows that the educators working with images and visual learning in mathematics in different ways and have different ideas about the concept of image. The results show the importance of image and visual learning in mathematics education in child development and learning. Based on the results, I believe that educators have knowledge of visual learning and use it in mathematics learning consciously. The results of the interviews with the children also show beliefs and perceptions of image and visual learning in mathematics. Through play, children take to the mathematics through various exercises in the form of patterns (colors), count everyday objects.

No description available.

Syftet med studien är att studera hur pedagoger tar vara på barns utelekar för att utveckla deras kunskaper och hur detta påverkar barnets lärande och utveckling. Tidigare forskning betonar vikten av vuxnas närvaro i barns lekar eftersom det har positiva konsekvenser för barns lärande och utveckling. Att ta barns lekar på allvar och med försiktighet är också en viktigt aspekt för barns lärande och utveckling. Den teori som använts i arbetet är Lev Vygotskijs sociokulturella teori samt begrepp: den närmaste utvecklingszonen och imitation. För att närmare förklara hur den närmaste utvecklingszonen fungerar i praktiken, används det också ett av Jerome Bruners begrepp: scaffolding (stöttning/stötta). Metoderna som använts i studien är passiva observationer med fältanteckningar vid två olika förskolor samt kvalitativa intervjuer med tre pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna har olika syn på barns lekar, vilket påverkar deras förhållningssätt vid utomhusvistelser. Studien visar att barn leker mer varierande lekar och i större grupper med pedagogernas närvaro. Detta gynnar samspelet mellan barn - barn och barn - vuxen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande språkanvändning. Den forskningsfråga som vi har utgått ifrån lyder: hur gör lärare sina didaktiska val kring språkanvändning och hur motiverar de dessa?Vår analys vilar i huvudsak på en sociokulturell grund med utgångspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lärande och utveckling. Vi redogör även för tidigare forskning inom problemområdet samt förmedlingspedagogisk teori som står i kontrast till det sociokulturella synsättet.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare i grundskolans tidigare år. Informanterna arbetar på två olika skolor där elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, främst gällande socioekonomisk och etnisk tillhörighet. Den ena skolan benämns i uppsatsen Rönnskolan och den andra Tallskolan. Resultatet illustrerar hur lärare resonerar kring sina didaktiska val. De berättar om hur de arbetar med och ser på lärandepotentialen i olika former av lärarstyrda sekvenser i undervisningen. Vidare diskuteras hur de ser på samtal och vilken plats samtalet har i undervisningen. Lärarna visar på olika sätt att arbeta dialogiskt genom muntlighet och skriftlighet.De slutsatser som vi dragit är att de enskilda lärarnas kunskapssyn ligger till grund för de motiv som lärarna framför gällande deras didaktiska val. Vi har också sett att lärarnas didaktiska val styrs av elevgruppens förutsättningar och hur läraren kan hantera dessa.

--Syfte och frågeställningar--Detta examensarbete syftar till att belysa lärares uppfattning om begreppet inkludering samt deras upplevelse och deras förutsättningar att arbeta med inkluderande undervisning med elever som är i behov av språkligt stöd i undervisningen.--Teoretisk förankring--Studiens teoretiska ansats utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv, vilken belyser betydelsen av samspel mellan lärare och elev. Vidare används ett flertal specialpedagogiska perspektiv vilka kan ses som olika teoretiska utgångspunkter för att analysera varför en elev hamnar i svårigheter. Perspektiven är: individperspektivet, organisation- och systemperspektiv, samhälls- och strukturperspektivet, dilemmaperspektiv samt relationella perspektiv.--Metod--Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med ämneslärare från två högstadieskolor. Som metod används innehållsanalys, d.v.s. intervjuerna analyseras på ett systematiskt sätt för att kvantifiera innehållet utifrån kategorier till olika teman. Följande teman framkom inom ramen för denna studie: (1) hur lärarna upplever begreppet inkludering, (2) språkliga problem i lärandemiljön, (3) när inkludering lyckas eller är mindre framgångsrik, (4) fördelar och nackdelar med inkludering, (5) lärares förutsättningar att arbeta inkluderande.--Resultat--Resultatet visar att lärarna i studien har liknande definition av begreppet inkludering även om de har olika uppfattningar om dess värde. I teorin är flera av lärarna positiva till inkludering, dock menar samtliga intervjuade att det saknas förutsättningar att arbeta inkluderande vilket upplevs som frustrerande och skapar en känsla av att inte räcka till. Lärarna uppger att den pedagogiska kunskapen oftast är för låg för att möta elever som är i behov av språkligt stöd i undervisningen.Lärarna upplever både framgångar och motgångar med inkludering. Framgångsfaktorer såsom motivation, engagemang och delaktighet upplevs som förutsättningar för att inkludering ska lyckas. Fördelar med inkludering enligt de tillfrågade lärarna är att det kan ge sociala och ekonomiska samhällsvinster och hindra utanförskap. När inkludering upplevs som mindre framgångsrik kan det bero på att det saknas social gemenskap med andra elever och att det saknas specialpedagogisk personal. Andra faktorer som kan påverka inkludering negativt är om det saknas diagnos för elever i behov av språkligt stöd och/eller uteblivet stöd från hemmet. Det framkommer också att lärarna har svårt att få tid till att stötta elever som har svenska som andraspråk. De ser stora språkliga problem, inte minst på grund av stor invandring med många elever i behov av språkligt stöd i undervisningen. Det finns en del positiva men mest negativa faktorer med inkludering, delvis för att det saknas resurser. Lärarna är splittrade i sin uppfattning om inkludering. Studien visar att begreppet inkludering är en komplex företeelse. Lärarna menar att det är bra att inte särskilja elever, samtidigt som de menar att alla elever inte kan inkluderas didaktiskt.

Sammanfattning Detta examensarbete kan liknas vid ett pussel som nu är lagt, de olika delarna som tillvägagångssätt, intervjuer, barns tankar och uttryck samt skrivandets process bildar tillsammans en helhet. Som hjälp för att kunna lägga pusslet har olika vetenskapliga teorier, perspektiv och ansats agerat som ram. Pusslet började ta form i små delar som tillslut lades ihop till en slutsats, under processens gång behövde delarna belysas av författarna från flera nya håll. Den nya kunskapen som inhämtades under arbetsgången bidrog till en djupare förståelse hur ljudmiljön påverkar barnen i förskolan. Föreliggande studie är etnografisk där förskolebarn har intervjuas och samtalats med i förskolans miljö. Studien är kvalitativt utformad då den undersöker ett förstående syfte i empirin om hur barn genom barns perspektiv i förskolan påverkas med deras upplevelser och uppfattningar av ljudmiljön. Undersökningen är genomförd med semistrukturerade barnintervjuer där två barn åt gången intervjuades och samtalades med om den vardagliga ljudmiljön i förskolan med hjälp av ljudinspelningar. I resultatet och diskussionen har författarna med en fenomenologisk hermeneutisk ansats kommit fram till att ljudmiljön i förskolan är varierad och upplevs och uppfattas olika beroende på individ, plats, tid och aktivitet. Nyckelord: Barns perspektiv, buller, fenomenologisk hermeneutisk ansats, ljudmiljö, sociokulturell teori

Brunner, Andreas. (2017). På och mellan raderna - elevers upplevelse av reciprok undervisning. On and between the lines - student’s experiences of reciprocal teaching. Malmö högskola. Kompletterande pedagogisk utbildning.Denna studie undersöker gymnasieelevers upplevelser av undervisning i uttalade lässtrategier i form av Reciprocal Teaching (RT). En intervention genomfördes i två klasser i årskurs två på gymnasiet under ett kursmoment i novellanalys i svenska 2. Eleverna fick göra tre novellanalyser, först en novell utan de fyra metakognitiva strategierna i RT, sedan två noveller där strategierna tillämpades.Studien kombinerar en kvantitativ och en kvalitativ metod för att bättre kunna återge komplexiteten i elevernas upplevelser. Sammanlagt 49 elever besvarade en enkät efter interventionen. I enkäten ombeds eleverna att motivera alla sina svar, något som många också hörsammade genom att skriva förtydligande kommentarer. Därmed får enkäten vissa kvalitativa drag även om tyngdpunkten är kvantitativ. Som ett komplement till enkäten intervjuades tre elever.Resultaten visar att ett flertal av eleverna är positiva till strategiundervisningen. Många elever pekar på att strategierna hjälpte dem att hålla fokus under läsningen, skapade tid för eftertanke och ökade uppmärksamheten på detaljerna. Samtidigt ger resultatet röst åt en rad kritiska synpunkter på strategierna. Många upplever att strategierna är användbara men färre att de leder till fördjupad förståelse. Många upplever att gruppdiskussionerna gav fördjupad förståelse men hade svårt att tillämpa strategierna på egen hand.Nyckelord: läsförståelse, lässtrategier, reciprok undervisning, motivation, metakognition, sociokulturell teori.