The purpose of this study is to highlight how some teachers in the compulsory school for learning disabilities describe how they enable communication for pupils with autism spectrum disorders and intellectual disabilities. The study is a qualitative study based on two group interviews with three informants in each group. The informants are all working in the compulsory school for pupils with learning disabilities. The empirical data has been analyzed from a socio-cultural perspective, focusing on the concepts of mediation, appropriation, proximal development zone and scaffolding. The result shows that the teachers enable communication for students with autism spectrum disorders and intellectual disabilities in various ways, especially with visual support and augmentative and alternative communication (AAC) tools. The study shows that it is important to have knowledge about autism spectrum disorders and intellectual disability and how the disabilities affect communication with the pupils. My hope is that this study can contribute with knowledge of how communication is made possible for pupils with autism spectrum disorders and intellectual disabilities. / Syftet med denna studie är att belysa hur några pedagoger i grundsärskolan inriktning träningsskola beskriver hur de möjliggör kommunikation för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på två gruppintervjuer med tre informanter i varje grupp. Informanterna arbetar alla i grundsärskolan inriktning träningsskola. Empirin har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen mediering, appropriering, proximala utvecklingszonen och scaffolding. Resultatet visar att pedagogerna möjliggör kommunikation för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning på olika sätt, framför allt med visuellt stöd och alternativ kompletterande kommunikation (AKK) hjälpmedel. I studien framgår att det är viktigt att ha kunskap kring autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning och hur funktionsnedsättningarna påverkar kommunikationen hos eleverna. Min förhoppning är att denna studie kan bidra med kunskap kring hur kommunikation möjliggörs för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning.

Syftet med denna studie är att genom djupintervjuer kartlägga sex olika svensklärares syn på skönlitteraturens betydelse för unga vuxnas kunskapsutveckling. Undersökningen bygger på en kvalitativ metodansats som bygger på semistrukturerade intervjuer. På en allmän nivå presenterar denna studie både likheter och skillnader i svensklärares syn på skönlitteratur som undervisningsmoment och hur skönlitteratur nyttjas i undervisningskontext, detta presenteras i relation till ett sociokulturellt perspektiv. Således finns det en bred variation i hur svensklärare beskriver hur skönlitteratur kan användas i undervisningssammanhang men det finns en omedveten överenskommelse om att sakinnehållet i skönlitteratur är av betydelse för unga vuxnas kunskapsutveckling. I denna process visar studien tydligt att i dagens skola finns en ambition att använda skönlitteratur som ett kunskapsutvecklande instrument men att det finns stora skillnader i hur skönlitteratur verkligen används i undervisningssituationer. Detta resulterar i slutsatser som bygger på att sakinnehållet i skönlitteratur har en positiv inverkan på unga vuxnas kunskapsutveckling men att eleverna inte får ta del av ett enhetligt svenskämne samt att dagens kursplan erbjuder en bred tolkningshorisont.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att, utifrån forskning, synliggöra vilka förutsättningar som finns för att eleven ska få möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematik genom ett kooperativt lärande. Studiens innehåll riktar sig till elever och lärare i grundskolans tidigare år, F-3. Denna systematiska litteraturstudie behandlar kommunikationsförmågan i matematik och arbetssättet kooperativt lärande. Med kommunikationsförmågan i matematik menas att eleven både skriftligt och muntligt med stöd av olika uttrycksformer redogör för matematiska idéer i utbyte med andra. Kooperativt lärande är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt där ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv är utgångspunkterna.    Studiens resultat utgår från tolv vetenskapliga artiklar som i analysprocessen kategoriserats i rubriker och underrubriker. Studiens resultat visar tre förutsättningar för att kommunikationsförmågan ska utvecklas i ett kooperativt klassrum. Den första förutsättningen är lärarens roll, både inför och under lektionsaktiviteter. Den andra förutsättningen visar att gruppsammansättningen är en viktig aspekt. Den tredje förutsättningen berör vilka kunskapsmål eleven kan utveckla i ett kooperativt klassrum, där studien synliggör att eleven bildas i både ämneskunskaper och sociala färdigheter.  Resultatet visar även, att matematisk kommunikation utvecklar begreppsförståelse, metodförståelse, problemlösningsförståelse, resonemangsförståelse och kommunikationsförståelse, vilka ä samtliga förmågor inom ämnet matematik.

<p>I föreliggande studie redogörs för samtalet som språkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehåll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka språkutvecklande metoder som används på en grundskola med flerspråkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lärare-elev samt genom djupintervjuer med lärare, specialpedagoger och biträdande rektor.</p><p>Denna studie använder både kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lärande i flerspråkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lärarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lärarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlärningen av kommunikativa funktionella färdigheter. Resultatet belyser alltså en viss diskrepans mellan lärarnas egen uppfattning och den praktiska tillämpningen.</p>

In this two-years masters thesis the information practices of former interns are examined in relation to a possible lack of certain kinds of information in the prison environment. The essay is positioned in the research field of information practices which means its looking at all kinds of information, formal and informal. Since the essay is in the field of information practices it means the focus lies in how information is taught whithin contexts and groups. Information is not looked at solely as an individual process but is seen as a collective experience. The method of the essay is that of the qualitative research interview. Besides taking an interest in information practices i investigate whether access of information in prisons could be improved and whether the library organisations could be a part of those improvements. The result of my research shows that information in the prison coming from the correctional institution is not perceived as well functioning. Some exceptions where found but these where described by the informants as instances where staff had been extra helpful, as opposed to there being a functioning system of information practices in place in the organisation of the prison. Several of the informants thought information within groups of inmates could be motivating. A reason for this could be that groups of inmates are in the same situation, the power differences of the situated identities inmate and prison guard does not exist among inmates. In order of accessing relevant information from prison staff the inmates had to be driven and determined. The result of this essay further shows that it is too late to plan the release after the release has taken place. Several of the informants recounted increased difficulties in adjustment to the new social situation, having gone through psychological breakdown subsequent to their release. Many practical problems like for example homelessness also occurred. The research points to the prison libraries as a place where steps in coping with the release could successfully have been taken. This being so because the libraries are a place where the situated prisoner identity can be dissolved. Where one can remember ones interests and which books one used to read. in which sense there is already in the library room, an opening to the outside world. During the prison stay many find it difficult thinking about the world outside. It can be explained in terms of an adjustment to the social practices in the institution having taken place and in that the contrasts between the correctional institution and the world outside being to wide.

No description available.

Tidigare studier har visat att det inte alltid finns ett samband mellan användning av IKT i undervisningen och positiva inlärningsresultat. Det är en fråga om hur lärare använder IKT i sin undervisning, vilka kompetenser läraren har och vilka tekniska förutsättningar som finns på skolan. Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om hur lärare använder IKT i sin matematikundervisning i årskurs 4–6, samt vilka förutsättningar dessa lärare har för att bedriva matematikundervisning med IKT. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med lärare och “utvecklingsledare” samt observationer av lärare. Resultatet bearbetades utifrån TPACK-modellen och diskuterades även utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att lärarna använde sig av IKT i matematikundervisningen på olika sätt där en undervisningsmetod som förekom var elevarbete i par med datorer, något tidigare forskning lyft fram som framgångsrikt. Studien indikerade även att goda tekniska förutsättningar ledde till en ökad IKT-användning bland eleverna. / Previous studies have shown there´s not always a connection between the use of ICT in teaching and positive learning outcomes. It's a matter of how teachers use ICT in their teaching, the teacher´s competence and the technical conditions. The aim of this study was to widen the knowledge about how teachers use ICT in their mathematics education in grades 4–6, and what conditions teachers have for implement ICT in their education. The study was based on qualitative interviews with teachers and “development leaders” and observations of teachers. The result was processed with the TPACK framework and also discussed from a sociocultural perspective. The result showed that teachers used ICT in various ways, were a teaching method that occured was students working in pairs with computers, which previous research have proved to be successful. The study also indicated that good technical conditions led to increased ICT use among students.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares kunskap och attityd gällande begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning utifrån ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie, med givna frågor och öppna svarsalternativ. De intervjuade lärarna arbetar på en högstadieskola och resultatet visar att alla de intervjuade har olika inställning till begreppen, dess förekomst och orsaker samt träning av arbetsminne. Flertalet av respondenterna känner sig inte säkra på begreppen och effekten av träningen. Flertalet av respondenterna anser dessutom att man till viss del kan skylla på skolan och samhället i stort när arbetsminnet sviktar då skolan idag inte fokuserar på vad respondenterna kallar utantill/innantillkunskap längre, och därmed inte tränar elevernas förmåga till att minnas på samma sätt som tidigare. Ur ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv kan vi då konstatera att dessa stora skillnader påverkar elevers undervisning.

The purpose of this study is to contribute knowledge of preschool teachers’ views on democracy and how the mission is expressed in preschool activities. The democracy commitment is seen as a difficult and complex assignment in relation to the work with children in preschool. Democracy is part of an everyday work in preschool activities and it is important that this is visible as it is what the preschool's policy instrument are based on. To study how the democracy commitment is expressed in preschool activities, the study's results are derived from semi-structured interviews. In the interviews, the starting point is to find out how preschool teachers view at democracy in preschool, how preschool teachers work with democracy in their daily activities and if there are any conditions and challenges they express in their work with the democratic assignment in preschool. The result presents a aspekt of how preschool teachers think and work with democracy in preschool activities. The result has been analyzed with socio-cultural theory and in the discussion; the result is related to previous research on democracy work in preschool. Keywords Preschool teachers, preschool, democracy, democracy commitment, socio-cultural theory. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på demokratiuppdraget och hur uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet. Demokratiuppdraget ses som ett svårt och komplext uppdrag i relation till arbetet med barn i förskolan. Demokrati ingår också i mycket av det vardagliga arbetet i förskolans verksamhet och är viktigt att göras synligt då det är det som förskolans styrdokument grundar på. För att undersöka hur demokratiuppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet är studiens resultat framtaget ur semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna är utgångspunkten att få reda på hur förskollärare ser på demokrati i förskolan, hur förskollärare arbetar med demokrati i den dagliga verksamheten och om det finns några förutsättningar samt utmaningar som de uttrycker i deras arbete med demokratiuppdraget i förskolan. Resultatet presenterar en bild av hur förskollärare tänker och arbetar kring demokrati och demokratiuppdraget i förskolans verksamhet. Resultatet har analyserats utifrån den sociokulturella teorin och i diskussionen relateras resultatet till tidigare forskning av demokratiarbete i förskolan.   Nyckelord Förskollärare, förskola, demokrati, demokratiuppdraget, sociokulturell teori.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka arbetssätt förskollärare anger att de använder sig av för att främja barns språkutveckling, samt vilka faktorer de anser kan påverka arbetet. Studien är en kvantitativ studie som genomförs med en webbaserad enkätundersökning och utgår ifrån den sociokulturella teorin. Enkätundersökningen är utformad för att besvara föreliggande studies syfte. En deskriptiv statistisk analys har använts vid framställning av resultatet. Vi har valt att redovisa resultaten i diagramform. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att kompetens och högläsning är viktiga faktorer i arbetet med barns språkutveckling. Interaktion, pedagogisk miljö och gruppstorlek är andra faktorer som respondenterna anser påverkar arbetet. Avslutningsvis diskuteras resultat och metod i relation till den sociokulturella teorin samt avsnittet om tidigare forskning. Slutsatsen av vår studie är att förskollärares kompetens är en betydande faktor i arbetet med barns språkutveckling. Vidare dras slutsatsen att högläsning är det arbetssätt som främst används av respondenterna för att stimulera språkutvecklingen.