Syftet med denna studie är att studera vilka möjligheter och utmaningar F-3-lärare upplever med en språkblandad elevgrupp, det vill säga modersmålssvenska elever och andraspråkselever, när det gäller deras språk- och kunskapsutveckling. Fem F-3 lärare deltog i denna studie. Data samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer och analyserades genom en innehållsanalys. Resultatet har försett studien med en bredare förståelse för hur lärare i språkblandade elevgrupper kan gå tillväga för att gynna elevers språk- och kunskapsutveckling. Samtliga lärare som deltagit i studien uppger att ett kooperativt lärande är ett gynnsamt tillvägagångssätt för att utveckla samtliga av deras elevers språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om pedagogers olika upplevelser och erfarenheter av att använda bildstöd som kommunikationsverktyg för nyanlända barn. Studien syftar även till att få fördjupade kunskaper i pedagogers erfarenheter och upplevelser av att nyttja förskolans fysiska miljöer till användning av bildstöd. För att få djupare insikt i pedagogers arbete med bildstöd genomfördes fem kvalitativa intervjuer med både förskollärare och barnskötare. Vidare genomfördes observationer från två förskolors miljöer, där bildstöd dokumenterades med fotografier. Intervjumaterialet bearbetades till centrala kategorier med hjälp av färgkodning och analyserades därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv. De centrala resultaten från intervjuerna visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn på bildstöd som verktyg, men tidsbrist och ojämn resursfördelning ansågs skapa olika möjligheter för att använda bildstöd. Bildstöd sågs oftast som ett språkstimulerande verktyg av pedagogerna, men också som något som kunde verka hämmande på nyanlända barns språkutveckling. Pedagogernas erfarenheter visade att bildstöd och egenproduktion av bilder kunde ibland användas för att bidra till en grundtrygghet och självständighet för barnen i verksamheten. Tillgången på bildstöd varierande mellan avdelningarna och speglade informanternas berättelser. Studien kan bidra till en ökad medvetenhet för pedagoger att använda sig både bildstöd och egenproducerade bilder som verktyg för nyanlända barn i förskola

Abstract Det finns en hel del forskning kring digitaliseringen av skolan. Olika aspekter som undersökts är kopplade till hur digitaliseringen kan användas för att öka kunskapsutvecklingen hos eleverna. Det finns väldigt lite forskning kring vilka krav införandet av digitala läromedel i matematikundervisningen ställer på lärarna. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka eventuella förändringar lärare upplever i undervisningen vid implementeringen av digitala läromedel som komplement till den tryckta matematikboken i undervisningen. Fokus ligger således på att undersöka upplevda förändrade arbetssätt i förhållande till implementeringen i matematikundervisningen ur ett lärarperspektiv.   Det undersöktes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex legitimerade lärare varav en utgjorde pilotintervju. Det insamlade datamaterialet som spelats in har sedan transkriberas samt analyserats utefter en fenomenografisk analysmetod. Det presenterade resultatet analyseras i förhållande till den sociokulturella teorin, TPCK samt begreppet orkestrering.   I resultatet framgår det att samtliga lärare i undersökningen har upplevt förändringar i såväl förarbete, undervisning samt efterarbete vid implementeringen av de digitala läromedlen. De upplevda förändringarna som presenteras i resultatet har upplevts av de olika lärarna, gett varierande negativa samt positiva effekter i arbetet. De upplevda effekterna som framgår i undersökningen är förändringar i lärarrollen, ett ökat krav på lärarens kompetens vid tolkningen av elevernas kunskaper, flexibla arbetsförhållanden samt både tidskrävande och tidssparande aspekter.  De slutsatser som dras är att de upplevda förändringarna dels baseras på lärarens undervisningspraktik samt tidigare erfarenheter av blandanat digitalisering samt varieration av undervisningen, dels på vilka sätt de digitala läromedlen används i matematikundervisningen och slutligen hur mottaglig läraren är för förändringar i redan befintlig arbetsroll samt arbetssätt.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur lärare ser på tamburen som lärmiljö. Tamburen är en integrerad del av förskolans verksamhet där barnen både kan utveckla nya förmågor och stärka sina relationer med andra barn och vuxna. Därmed blir en harmonisk atmosfär i tamburen eftersträvansvärd, då det ökar möjligheten till ömsesidighet i interaktionen. Dock uppfattas tamburen ofta som en rörig och stressig miljö där det inte existerar stort utrymme för samspel med andra. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med fem lärare som bidrog med sina erfarenheter av tambursituationen. Resultatet analyseras utifrån sociokulturell teori och centrala begrepp för föreliggande studie: scaffolding, den proximala utvecklingszonen, barn som medmänniskor, vuxna vet bättre och barn är irrationella. Studiens resultat visar att lärarens roll är viktig för att skapa en pedagogisk atmosfär som gynnar barns samspel och lärande i tambursituationen. Resultatet av studien visar dessutom att tidsbrist och stress anses ha påverkan både på samspelet och atmosfären i tamburen. Konsekvensen av detta kan vara att lärande i tamburen riskerar att falla mellan stolarna. Studiens pedagogiska implikationer belyser vikten av samsyn i arbetslaget där barnets perspektiv och bästa bör utgöra grunden för det pedagogiska arbetet i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare beskriver att de stöttar språkutvecklingen hos flerspråkiga elever. Tidigare forskning visar att användning av modersmålet har flera fördelar för flerspråkiga elever, men att det samtidigt är få lärare som har kunskaper om interkulturella arbetssätt. I studien användes en kvalitativ intervjustudiestudie för att undersöka studiens syfte. Sex legitimerade fritidslärare med erfarenheter av arbete med flerspråkiga elever intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade på en omfattad beskrivning av det språkutvecklande arbetet i de mångkulturella fritidshemmen. För äldre elever var det språkutvecklande arbetet mindre styrt, där språkutvecklingen skedde i stunden genom spontana samtal. För de yngre eleverna var arbetet däremot mer planerat där utvalda dagar i veckan var avsedda för språkutveckling. Hinder för att stötta flerspråkiga elevers språkutveckling uppgavs vara brist på tid och resurser samt kommunikation med vårdnadshavare. Fritidslärare stöttade flerspråkiga elevers sociala samspel genom att arbeta med kulturella utbyten och fokusera på minoritetsgrupper i fritidshemmen.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ge en bild av sambandet mellan teknik och genus i den svenska skolan.Studien illustrerar hur man kan, genom att stödja flickor och bygga upp deras självförtroende,uppmuntra flickors intresse för ämnet teknik och visa dem att teknik inte är begränsad för någon. Jagbestämde mig för att fokusera kring ämnet teknik i skolan och hur detta ämne relaterade till genus. Jagville analysera varför ämnet inte ges hög prioritet av flickor i skolan. Min bakgrund somelektronikcivilingenjör och som lärare i Sverige lade grunden för motivation av denna studie. Vygotskijssocio-kulturella teori har använts som analysverktyg i studien, intervjuer av NO-lärare har bidragit medviktiga synpunkter till studien och observationer från lektioner under VFU-perioden har gett ytterligarekompletterande information. Då min studie pågick under Covid19 pandemin kunde intervjuer medelever och lärare inte ske i person, utan skedde istället via videosamtal.Resultatet av min studie visar att pedagoger bör inrikta sig på elevernas lärande oberoende av kön. Eftersom tekniken finns runt om oss till vardags och är till för att hjälpa oss öka vår levnadsstandard, är det viktigt att inte låta tekniken vara begränsad för någon. Dessutom är teknik ett av de obligatoriska ämnena i skolan. Med min studie vill jag visa att en välplanerad undervisning kan väcka elevers intresse oavsett kön. Betygsättning kan vara en motivation för elever att kämpa på och klara problemlösningar, samt att tillverka föremål eller redskap förknippade med verkligheten. En kvinnlig lärare kan vara en förebild för flickor i skolan och motivera dem inom ämnet, vilket i sin tur kan väcka intresse för flickor att hitta problemlösningar. Kvinnors framgång att lyckas hitta lösningar och använda sig av tekniska lösningar kan till stor del bero på vilket samhälle de lever i eller vilken kulturell bakgrund de har, men det kan även bero på om de har en familjebakgrund med ett teknikintresse.

Denna intervjustudie sammanställer hur sex erfarna lärare arbetar med digitala skrivverktyg och att skriva för hand. Under litteraturstudien vi skrev år 2023 framkom det i resultatet att en kombinerad skrivundervisning med digitala skrivverktyg och att skriva för hand är att föredra framför att bara göra det ena eller det andra. Intervjustudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då betoningen ligger på lärandet och språket. Intervjustudien är kvalitativ och innehåller semistrukturerade intervjuer där sex lärare intervjuas. Det är två lärare i årskurs 1–3 och fyra lärare i förskoleklass. I resultatet framställs likheter och skillnader mellan hur lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning. Det framkom att lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning på olika sätt. Två av lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning redan i förskoleklass medan två av lärarna arbetar mer med att skriva för hand i förskoleklass. Alla lärarna i årskurserna 1–3 arbetar med en kombinerad skrivundervisning men de gör det på olika sätt. / This interview study complies how six experienced teachers work with digital writing tools and write by hand. During the literature study we wrote in 2023, it emerged in the results that a combined literacy teaching with digital writing tools and writing by hand I preferable. The interview study is based on a sociocultural perspective as the emphasis is on learning and language. The interview study is a qualitative and contains semi-structured interviews where six teachers are interviewed. There are two teachers in grades 1–3 and four teachers in preschool. The results show similarities and differences between how teachers work with a combined literacy teaching. It emerged that the teachers work with a combined literacy teaching in different ways. Two of the teachers work with a combined literacy teaching in preschool, while two of the teachers work more with handwriting in preschool. All teachers in grades 1–3 work with a combined literacy teaching but they do it in different ways.

Syftet med studien är att bidra till kunskapsfördjupning om lärares val av undervisningsmaterial för de samhällsorienterande ämnena i årskurs 1–3, med särskilt fokus på lärares val av förlagsproducerade och egenproducerade undervisningsmaterial. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalet av de fyra deltagande lärarna gjordes genom stratifierat urval. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt. Resultatet visar att lärarnas val av undervisningsmaterial grundas på deras syn på lärande och uppfattning om elevernas behov. Deras val påverkas också av yttre faktorer som läroplanen, ekonomi och tid. Lärarna tycks ha tillit till förlagsproducerade undervisningsmaterial, men kompletterar ändå dessa med bland annat egenproducerade och andra kostnadsfria undervisningsmaterial.

No description available.

Bakgrund: Det finns åtskilliga studier gjorda på kroppsbyggare och fitnessatleter där kroppens fysiologiska funktioner och nutritionens betydelse studerats. Kroppen står i fokus och blir det objekt som undersöks. En stor kunskapslucka inom forskningen är dock fitnessatleters upplevelser kring olika fenomen och företeelser som är en stor del av deras liv. Motivet till att genomföra denna studie, väcktes utifrån denna iakttagelse. Syfte: Syftet med studien är att skapa kunskap om unga fitnessatleters upplevelser kring kroppsideal, självobjektifiering och psykosocial hälsa inom fitnesskulturen. Teoretisk referensram: Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin, praktikgemenskaper, samt objektifierings- och självobjektifieringsteorin. De två förstnämnda teorierna innebär att individen lär sig och formas utifrån den sociokultur denne befinner sig i, med hjälp av artefakter och redskap. Den sistnämnda teorin bygger på att individens kropp betraktas likt ett objekt, vilket reduceras till något som är till för andra att uppskatta eller recensera. Metod: Den kvalitativa empiriinsamlingen bestod av intervjuer. Då data skulle analyseras, användes diskursanalys som verktyg för att filtrera transkriberad data från intervjuerna. Utifrån detta kunde diskurser identifieras, som sedan delades upp i olika kategorier/teman. Resultat: Av studien framkom det olika diskurser kring kroppsideal, självobjektifiering och psykosocial påverkan. Samtliga diskurser innefattade sociala medier som påverkan. ”Förväntningar som press”, ”det vältränade kroppsidealet” och ”kroppen som identitet” var diskurser som alla kopplades till sociala medier. Tydligt framkom att det finns en växelverkan i skapandet av kroppsideal, självobjektifiering och psykosocial påverkan, mellan fitnessatleters exponerade kroppar i sociala medier och omgivningens syn av dessa. Konklusion: Den diskurs som framkom tydligast var förväntningar som press kopplat till sociala medier. Exponering av den egna kroppen i sociala medier bidrar till förväntningar och en negativ press på den unga fitnessatleten. Framtida forskning skulle möjligen fokusera på att studera praktiska instanser baserade på mentala verktyg som tilldelas fitnessatleterna, för att på så vis få dessa att utveckla eller bibehålla en sund inställning till sporten och kulturen.