EU-parlamentet och EU-rådet har antagit direktiv för att hålla den globala uppvärmningen lägre än 2 °C. Totala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20% i jämförelse med nivåerna 1990. Byggnader står för hälften av den globala elkonsumtionen vilket bidrar till att sektorn är den största användaren av energi. Det medför att den orsakar 17% av de CO2-utsläpp som är relaterade till energianvändning. Ökat energibehov förutspås dessutom i takt med att världens befolkning ökar liksom kraven på standard. År 2016 kom nära 62% av nettotillägget till den globala kraftgenereringskapaciteten från förnyelsebara energikällor. Fortsatt ökning ställer nya krav på hur kapaciteten från förnyelsebara energikällor ska hanteras. När solceller integreras lokalt till nätet förändras det tidigare passivt drivna systemet till ett aktivt system med kraftflöde i två riktningar och möjlighet till lokal styrning. Mikroelnät är ett lovande sätt att svara upp mot denna förändring genom att mildra elbehovet, minska koldioxidutsläppen och öka energi-effektiviteten. Syftet med detta arbete var att undersöka de juridiska och ekonomiska förutsättningarna för lönsamhet beträffande ett mikroelnät förlagt till tre detaljplanelagda kvarter i området Järva i Solna. En förutsättning var att analysera fallet utifrån att undantag för koncessionsplikt skulle ges. Målet var att visa skillnader i lönsamhet för ett mikroelnät i förhållande till att inte ha ett mikroelnät och därmed bidra till att klarlägga förutsättningar för framtida investeringar. Hypotesen var att ett mikroelnät för ett kontors- och bostadsområde med gemensam anslutningspunkt, solelproduktion och batterilager är mer lönsamt än motsvarande område med separata fastigheter kopplade till nätet med separata anslutningspunkter. Analysen beträffande lönsamhet utgick från simuleringar av representativa fall för det undersökta området där indata för dessa simuleringar främst grundades på pågående projektering av området, litteraturstudier i form av rapporter hämtade från Science Direct och konsultation med referenspersoner verksamma inom bygg- och energibranschen. Mjukvaruprogrammet HOMER-energy valdes som simuleringsverktyg för denna analys utifrån programmets acceptans i branschen och förmåga att analysera betydelsefulla variabler i linje med arbetets syfte. Metoden för den juridiska analysen bestod i dels litteraturstudier av rapporter och juridiska dokument, dels konsultation med jurister på NCC som tolkat dessa rapporter och dokument. De rapporter som användes hade stöd av branschorganisationer eller bestod i utredningar utförda på uppdrag av stat eller statliga myndigheter. Resultatet av införandet av ett mikroelnät i det undersökta området visade sig framförallt minska kostnader relaterade till effekttoppar och fasta månadsavgifter. Dessa minskade kostnader medförde att investeringen i mikroelnätet var lönsam att genomföra. Vidare kunde konstateras att en större mängd solcellsgenererad el stannade kvar inom mikroelnätsområdet än vad fallet var för de enskilda fastigheterna. Även om denna mängd el inte var stor drogs slutsatsen att omständigheter där det genererade elöverskottet från enskilda fastigheter hade varit större kunde leda till ännu större lönsamhet för en investering i mikroelnät med solceller. En solcellinvestering i kombination med investeringen i ett mikroelnät var än mer lönsam utifrån en känslighetsanalys på 6% reell elprisökning i förhållande till 3% reell elprisökning. På liknande sätt konstaterades att batterilagrets lönsamhet var kopplad till elpris och genererat solelöverskott. Dock utgjorde bristen på solelöverskott i denna studie att batterilagret resulterade i att inte vara lönsamt. I kommande studier föreslås därför att undersökas vad utfallet beträffande batterilagers lönsamhet skulle vara under liknande förhållande men vid ett större solelöverskott. Vidare föreslås ytterligare studier av mikroelnäts lönsamhet utifrån andra typer av funktioner och storleksförhållande mellan funktioner för att dra slutsatser om lönsamhet utifrån olika kombinationer av eleffektbehov. Beträffande de juridiska aspekterna konstaterades att det fanns anledning att se över definitioner av begrepp som idag är oklara även för energimyndigheten och energimarknadsinspektionen. Speciellt definitioner av gränser som direkt styr lönsamheten för mikroelnät exempelvis beträffande energiskatt och stöd till solcellsinvesteringar behöver ses över och definieras. Definitionerna inbegriper inte förhållanden för mikroelnät av den typ som undersökts i denna studie. Studien har slutligen visat på fördelar med mikroelnät som inte kan komma samhället till godo på grund av rådande svensk lagstiftning beträffande koncessionsplikt. Därav finns anledning att se över lagstiftningen för att möjliggöra mikroelnäts utveckling på ett sätt att inrättandet är möjligt ifall fördelarna överväger kostnader och eventuella olägenheter.

För mellan 40-50 år sedan så byggdes en miljon bostäder i Sverige. Idag har arbetet påbörjats med att renovera och restorera dessa bostäder, i samband med dessa åtgärder så görs även många åtgärder för att minska energianvändningen. Syftet med detta arbete var att ta reda på vad som var det mest ekonomiska valet av olika gröna elkällor. Även fastighetsägarnas egna tankar och uppfattningar ställs i relation till slutsatserna vid beräkningarna för att få en uppfattning om det stämmer överens. För att arbetet inte skulle bli för stort och krävande så gjordes dessa avgränsningar:  För att tiden skulle räcka till så avgränsades arbetet till Dalaregionen.  Arbetet har dessutom avgränsats till att bara undersöka ekonomin vid valet av de olika gröna elkällorna. Genom två olika undersökningar med mentometerknappar så kunde resultatet om fastighetsägarnas egna tankar och uppfattningar redovisas och analyseras. Vidare kunde fastighetsägarnas tankar och uppfattningar jämföras med beräkningarna och dessa slutsatser kunde då dras: Slutsatser:  Vindkraft var ej lönsam med dagens elpriser.  Av fastighetsbolag kunde det ses att deltagarna trodde olika på vad som gav bäst lönsamhet mellan vindkraft, solel eller grön el. / Between the years 1965 and 1975 one million residences in Sweden were built. Today the work of renovating these buildings has begun, in connection with this work there are many measures taken to reduce energy usage. The purpose of this work was to find out what is the most economical choice of various green power sources. Also the thoughts and beliefs of the property owners are set in relation to the conclusions of the calculations to get an idea of how different the property owner’s beliefs are compared to the calculations. To avoid making the work too large and demanding these boundaries have been set:  To get appropriate conclusions the work has been limited to the region of Dalarna.  The work has also been limited to examining the economic factor when choosing between various green power sources. Two surveys were conducted with several different property owners as participants and then two calculations of the payback period for solar power, wind power, and green electricity were conducted. These two results were then compered to each other to be able to analyze and present these conclusions. Conclusions:  Wind power is not profitable at today’s electricity prices.  Real estate owners are uncertain of what choice gives the best profitability of wind power, solar power or green power.

This master thesis was performed for the consulting firm WSP in collaboration with the think tank Besmå. The main aim of the thesis was to examine if photovoltaic/thermal solar systems (PV/T-systems) is suitable for single family houses in Sweden and if it can be a more viable option than photovoltaic systems based on economical and energy performance aspects. The thesis also examines if the owner of a single family house with existing solar panels can benefit from installing an intercooler and a heat-exchanging system that could add the untapped heat of the panels to the house’s heating system. This would decrease the solar panel temperature, thus increasing their efficiency and electricity production. It also examines the possibility of PV/T-systems playing a role in fulfilling the increased energy performance regulations placed upon contractors today, by reducing the primary energy number (primärenergitalet). To achieve these objectives the heat demand of a typical house in Sweden was simulated in VIP Energy based on a real house in Gothenburg which has a photovoltaic system. A modell for electricity production of a solar cell which included the temperature dependency was created in Matlab and a modell of a PV/T-system was created in Simulink. From these models and real data from the existing house and energy system, total production of heat and electricity was acquired. The results showed that the intercooler can enhance the solar cell performance but a life cycle cost analysis found that it was not a neconomically viable option due to its excess cost. It also showed that the PV/T system can be a suitable choice for single family houses in Sweden under certain conditions, mainly depending on uncertain price points. It did enhance the total energy performance of the house in comparison to solar cells but was only economically viable (from a life cycle perspective and not initial cost) when the main heating system consists of an electric heater. Surprisingly, it was also found that smaller PV/T-systems of 5 square meters of module area can yield a better life cycle cost than solar cells, even when the main heating system is a heat pump. Lastly, it was found that a PV/T-system can act as a viable option when building real estate as a method of lowering the primary energy number, assuming a stable and economically competitive price point and that investing in large scale systems leads to a lower price per produced unit of energy and unit of area of modules.

Most of the photovoltaic (solar cell) systems in Sweden today are installed on private houses and connected to the public grid. Photovoltaic (PV) power can be consumed directly in the house, called self-consumption, or fed in to the public grid. For the house owner self-consumed PV energy often has a higher economic value than sold excess PV energy, since the savings from not buying one kWh is larger than the income of selling one kWh. The self-consumption can be expressed as an absolute value; amount of produced/consumed kWh, or as a relative; absolute self-consumption divided with total PV production. The PV production and self-consumption were calculated on an hourly basis. In this Master thesis a MATLAB tool for calculating and optimizing the production, absolute and relative self-consumption and profit for PV systems with panels in one (1DPV), two or three directions (3DPV) was developed. The results show possibilities to increase especially the relative self-consumption with 3DPV. There is however no economic gain of using 3DPV instead of south-directed 1DPV for the studied case; a private house close to Västerås with a 1DPV system of 3360 W and variable electricity prices based on hourly Nord Pool Spot prices. The rated power of the inverter can be decreased with 3DPV compared to south-oriented 1DPV and still keep minimal production losses. A smaller inverter and other peripheral equipment such as cables might compensate for the lower yearly profit with 3DPV when calculating the payback period. Further studies of economic aspects and how to optimize them have to be carried out for 3DPV systems, since economy is very crucial for investment decisions.

There are a number of factors that influence both the physical and the economical performance of a photovoltaic solar energy (PV) installation. The aim of this project was to develop a simulation and optimization model with which these factors could be analyzed and the PV installation optimized. By supplying the model with meteorological data, electricity consumption data and available building surfaces the model finds the optimum PV installation. The output consists of both physical and economical performance as well as information on how to distribute and install the PV modules on the available building surfaces. The model was validated using annual and hourly measurement data from Swedish PV installations. The validation shows that the model is a reliable tool for simulating the electricity generation from a PV system. In the second part of the project the model was used to evaluate the PV potential at two different hospitals and one health care center within the Uppsala County, Sweden. The model was also used to study the effect of different house orientations on the PV potential in Swedish neighborhoods. The physical and economical PV potentials are high for the hospitals and the health carecenter. This is mainly due to a high electricity demand but also due to a good match between the load profile and the PV electricity generation profile. The study on different neighborhoods shows that for gable roof buildings it might be more favorable to plan the houses so that the roofs face east-west rather than north-south. / Det är många faktorer som påverkar de fysikaliska och ekonomiska resultaten av en planerad solcellsinstallation. Syftet med det här projektet var att utveckla en simulerings- och optimeringsmodell med vars hjälp det skulle gå att analysera dessa frågor och hitta det bästa installationsalternativet i varje enskilt fall. Modellen som togs fram i detta projekt kan både studera ett givet installationsalternativ och räkna ut den mest optimala installationen utifrån de av användaren specificerade målen och begränsningarna. För att kunna göra detta behöver modellen förses med meteorologiska data för den aktuella platsen, elkonsumtionsdata från det aktuella objektet samt mått och orienteringar för de tillgängliga byggnadsytorna. Dessutom behöver användaren ange vissa ekonomiska parametrar såsom exempelvis avbetalningstid, ränta och aktuellt solcellspris. Resultatet från modellen består av både fysikaliska och ekonomiska resultat, exempelvis timvis nettoflöde av elektricitet, avbetalningstid och genomsnittligt elpris från solcellssystemet. I optimeringsresultatet redovisas hur solcellerna bör fördelas och installeras på de olika byggnadsytorna för att ge bäst resultat enligt målspecifikationen. För att validera modellen jämfördes dess simuleringsresultat med årliga och timvisa mätvärden från svenska solcellsanläggningar. Dessutom jämfördes modellens resultat med motsvarande resultat från andra simuleringsverktyg för solceller. Valideringsresultaten visar att modellen är ett pålitligt verktyg för att simulera elgenereringen från solcellsystem med olika moduler, växelriktare och installationssätt. Som ett delresultat vid modellutvecklingen simulerades ett stort antal olika solcellssystempå platta och svagt lutande tak. Utifrån dessa simuleringar utformades ett antal tumregler för hur uppvinklade moduler på platta eller svagt lutande tak skall monteras. Tumreglerna visar vilket avstånd mellan modulraderna och vilken vinkel på modulerna som ger den högsta taktäckningsgarden (största installationen) vid olika övre gränser för de interna skuggningsförlusterna. I projektets andra del användes modellen för att utvärdera solcellspotentialen på Akademiska sjukhuset, Enköpings lasarett och Tierps vårdcentral. Resultaten som levererades till Landstinget i Uppsala län visar att både den tekniska och den ekonomiska solcellspotentialen är stor på dessa enheter. Huvudanledning till den höga potentialen är att elbehovet är väldigt stort på dessa enheter samt att solcellernas elgenereringsprofil stämmer mycket väl överens med när elbehovet är som störst. Modellen användes även för att studera hur olika byggnadsorienteringar påverkar solcellspotentialen i olika tänkbara svenska bostadsområden. De olika resultaten från dessa studier visar att det i många fall är bättre att orientera byggnader med sadeltak så att taken pekar i östlig och västlig riktning snarare än mot syd och nord. Därmed föreslås en översyn avde nu rådande rekommendationerna att optimera huvudorienteringarna av taken mod syd vid detaljplanering av stadsdelar.

Skellefteå Kraft är Sveriges femte största elproducent och störst av de kommunägda kraftbolagen. Den främsta produktionen är koncentrerad i norra Sverige och den mesta energin produceras från vind- och vattenkraft. Sommaren 2017 invigde Skellefteå Kraft dess första storskaliga solcellsanläggning, Röjmyran. Solcellsanläggningen har en installerad effekt på 178,2 kW och består av 540 moduler fördelade på fastighetstaket i tre riktningar. Modulerna är seriekopplade om 31 strängar där varje sträng är kopplad till en strängoptimerare som i sin tur lagrar produktionsdata. På södra taket sitter en referenscell som mäter och lagrar globalinstrålningsdata, modultemperatur och omgivningstemperatur. Denna referenscell är av samma teknik som solcellsmodulerna, således ska parametrarna som uppmäts motsvara samma värden som solcellsmodulerna känner av. Fastigheten är ett så kallat industrihotell, och ägs av Skellefteå Industrihus. Anläggningen är kopplad till elnätet och idag säljs all överskottsproduktion till elnätet. Skellefteå Kraft ville ha hjälp med att dimensionera ett batterilager till Röjmyran och vidare utvärdera elproduktionen som varit sedan solcellsanläggningens driftstart, juli 2017. Arbetet med batteridimensioneringen syftade till att undersöka de ekonomiska konsekvenserna som en implementering av ett batterilager i systemet skulle medföra i jämförelse med dagens situation utan batterilager. Batterilagret dimensionerades med hjälp av ett eget konstruerat Excelverktyg där verktyget jämförde den ekonomiska nyttan av tre olika batteritillämpningar. Ena tillämpningen som undersöktes var demand shift, som betyder att batteriet lagrar överskottsenergi för senare användning när behovet uppkommer. På så sätt kan självförsörjningen i fastigheten öka och mindre el behöver således köpas från elnätet. Den andra tillämpningen var trading, som betyder att batteriet laddar upp från elnätet under tidpunkter som elpriserna är låga, och laddar ur under tidpunkter där priserna är höga. Den tredje tillämpningen som undersöktes var peak shaving, som betyder att batteriet laddas upp under natten för att sedan ladda ur när effekten från elnätet uppgår till ett förutbestämt maxvärde. På så sätt minskar effekttopparna och således utgifterna. Arbetet avgränsades till att undersöka nyttan utifrån fastighetsägarens synvinkel då det främsta syftet för Skellefteå Kraft är att öka kunskaper och erfarenhet med batterilager inför kommande projekt. I dimensioneringen undersöktes olika batteritekniker från tre olika fabrikat, med varierande egenskaper och kostnader. Resultatet visade att det var ett nickelmetallhydridbatteri från Nilar, med en kapacitet på 32,4 kWh lagringskapacitet, som gav det högsta nuvärdet. Vidare utvärderades produktionen från två perspektiv, dels genom att undersöka hur strängarna producerat under de månaderna som anläggningen varit i drift och dels genom att beräkna den teoretiska produktionen utifrån globalinstrålningen som varit i anläggningen och jämföra med den verkliga produktionen. Resultatet från strängutvärderingen visade att produktionen under juli och augusti varierade relativt mycket mellan strängarna. Under september och oktober producerade anläggningen likvärdigt i respektive riktning och under november föll snön, vilket ledde till nollproduktion till mitten av april då snön försvann. Att strängproduktionen varierade relativt mycket under juli och augusti kan bero på att anläggningen precis hade sats i drift, vilket kan ha gett upphov till små driftstopp och omstarter av systemet. Vidare undersöktes huruvida anläggningen producerat enligt vad den teoretiskt sett borde ha gjort, med hänsyn till globalinstrålningen som varit i anläggningen. Det var tyvärr bara möjligt att exportera globalinstrålningsdata för 30 dagar bakåt i tiden, vilket ledde till en avgränsad tid för utvärderingen. Referenscellen var placerad på södra takhalvan, vilket avgränsade utredningen till att bara undersöka hur modulerna på södra taket producerat. Resultatet visade att många större fel inträffat under dessa 30 dagar. Uppdateringar av växelriktaren, filtermontage, säkringar som utlöstes och effektreducering var anledningar till de stora förlusterna som uppträdde under de flesta dagar. Detta ledde till att bara två dagar, av 30 dagar, var jämförbara i syfte att identifiera små förluster. Förlusterna förväntades uppgå till 1,5 % på grund av solsträngsoptimerarens verkningsgrad på 98,5 %, men förlusterna uppgick till 2,9 respektive 2,4 %. Detta behöver inte vara något anmärkningsvärt då modultemperaturen påverkar produktionen relativt mycket. För att i framtiden kunna verifiera hela anläggningens produktion, är en rekommendation att även implementera referensceller i modulernas övriga två riktningar.

Syftet var primärt att undersöka hur stor degraderingen hos svenska solcellssystem, som varit i drift mellan 3 och 9 år, är. Data över produktion samlades in från 37 anläggningar i Mellansverige och normaliserades för meteorologiska förutsättningar. Det erhölls en årlig försämringstakt av normaliserad produktion på 1,4 % i medeltal. Resultatet ansågs inte vara tillräckligt väl normaliserat och kunde därför inte approximera degraderingstakten. Dessutom fanns för många osäkerheter, framför allt i strålnings- och temperaturdatan, för att resultatet skulle kunna bli trovärdigt. Globalstrålningsdata mätt för varje solcellsanläggning samt paneltemperatur istället för lufttemperatur hade behövts användas. Ett mer trovärdigt resultat skulle dessutom kunna erhållas genom att använda data från fler och äldre anläggningar, där yttre parametrar som exempelvis skuggning, utbyggnad av anläggning och byte av komponenter varit känt. En analys av en mer än 30 år gammal solcellsanläggning utfördes där den visade sig fortfarande producera ungefär lika mycket el som när den installerades. Anläggningen visade därmed på att solceller kan hålla en lång tid i svenska förhållanden. Slutligen undersöktes tillgängligheten av el från solcellssystem genom utskick av formulär till olika solcellsinnehavare. Det visade sig att ingen specifik komponent var överrepresenterad när problem uppstod samt att större och äldre anläggningar i större utsträckning stötte på problem som påverkade deras elproduktion. Tillgängligheten visade sig vara god.

Mängden installerad solel ökar i världen och Tyskland ligger idag i framkant med störst mängd installerad. Solel i Sverige har idag liten utbredning men även här har den på senare år haft en kraftig procentuell ökning. 200 Twh av 600 Twh av den producerade energin i Sverige kom 2014 från förnyelsebara energikällor men solel lyser fortsatt med sin frånvaro. Därför är syftet med denna studie att undersöka om det är möjligt att leva på solel utan att vara uppkopplad till det lokala elnätet. Syftet är även att jämföra solelproduktion med energiförbrukningen för ett småhus för både år och månadsvis i de tre städerna Malmö, Stockholm och Kiruna. Solel har stor potential i urbana miljöer då det finns mycket oanvänd yta på hustaken och eftersom denna studie syftar till att undersöka solels maximala potential har hela takytan belagts med solpaneler på tre vanliga taktyper, nämligen pulpet-, sadel- och platt tak. Studien har genomförts med en litteraturstudie och teoretiska beräkningar. Från vår litteraturstudie har vi kommit fram till att dagens solpaneler har en verkningsgrad på 13 % och man bör räkna med 12 % inre förluster av utvunnen elektricitet. Solinstrålning är allmänt större vid kusterna än i inlandet. Beräkningar har utförts genom att utgå från ett teoretiskt hus baserat på statistik för medelstorlek och energianvändning utifrån energimyndighetens energikalkyl. Data för solinstrålning är insamlat från simuleringsprogrammet PVGIS och utvunnen energi är beräknad enligt ekvation för energiproduktion. Resultatet visar på att solel kan täcka årsbehovet av energi hos ett småhus i Malmö och Stockholm men inte Kiruna oberoende om energin används eller inte. Det finns ett samband mellan geografisk placering och solels lämplighet då resultatet visar att ju längre norrut destå sämre resultat samt att kuststäder har bättre förutsättningar än inland. Vid jämförelse mellan förbrukning och producerad solel månadsvis täcks strax under 3/4 av förbrukningen i Malmö och Stockholm och 1/2 i Kiruna. Antal månader ett småhus kan vara självförsörjande på solel varierar mellan 8 månader i Malmö till 4 månader i Kiruna. Med dagens lagringsmöjligheter av el är det i praktiken orimligt att lagra den mängd el som behövs för att täcka underskottet under vintermånaderna. Slutsatsen av studien visar att solel endast kan användas som komplement till andra energikällor. / The installation of solar energy is increasing around the world and Germany is today the world’s leading country in solar power production. While the installations in Sweden had been minimal, the solar power has been growing exponentially in recent years.Since solar power is the conversion of sunlight into electricity, the energy production varies depending on seasons and geographical areas. The objective of this thesis is to compare solar energy production with energy consumption both anually and monthly in the three geographically wide spread cities of Malmö, Stockholm, and Kiruna. The solar energy has great potential in urban enviroments due to the big amount of unused rooftops. Therefore, we chose to focus on the three common rooftop constructions: lean-to roof, pitched roof, and flat roof.Based on research information and theoretical calculations, the total solar energy production is enough to cover the energy consumption in Malmö and Stockholm but not Kiruna. However, in Malmö and Stockholm, less than 3/4 of the total monthly energy consumption is supplied by solar energy and 1/2 in Kiruna. With solar panels, a house is only self-sufficient 8 months out of a year in Malmö and 4 months in Kiruna. A household batterybank is neccesary to store electricity for daily consumption, but the battery would have to be unrealisticly large for seasonal storage. Conclusively, solar power cannot be used as the only source of energy in Sweden.

In line with the expansion of the building industry, future projects like buildings and infrastructure require high demands on energy issues. EU directives and major global goals constantly set guidelines for what should be done and not. Construction and architecture companies in Sweden can influence what future cities will look like. This requires knowledge in these issues, not least about solar cell facades. Solar panels are mostly applied to roofs and big fields directed upwards towards the sun, but could one imagine solar cells integrated or applied to the facade of a building? This is what this thesis is about, and how the market looks today for these technologies in 2019. Therefore, the purpose is to compare solar cell technologies and attachment possibilities on facades of buildings. The goal is to give architects insight into how they are and can be used for future facade solutions. Most of the work has consisted of literature studies from books, reports research and the internet. The results turned out to be that the techniques are under a maturing phase after intensive research has been made in the field of solar cells, as well as increased use, lower prices and more efficient techniques. Today, it is possible to utilize solar cell facades in Sweden and other countries around the world. The sun is a renewable energy source that can cover the majority of the world's energy and electricity needs.

<p>Sverige ska år 2020 ha en energiförsörjning bestående av 50 % förnybara energikällor. Den viktigaste källan till förnybar energi är solen. Solel är dock en dyr investering idag och gällande regelverk försvårar möjligheterna till att tillgodoräkna sig egenproducerad el.</p><p>Byggföretaget JM bygger redan hus med låg energianvändning. Ett sätt att bidra till ett förnybart energianvändande är att installera system som producerar egen el till husen. Detta arbete har genomförts för att undersöka om solel kan komma att bli en konkurrenskraftig produkt att erbjuda JM:s husköpare. I arbetet har ett specifikt område och en av företagets typhusmodeller studerats.</p><p>Dagens solcellsteknik har studerats och ett system för huset har komponerats. Det finns ett flertal typer av solceller men i detta arbete har polykristallina solceller valts utifrån det offertförslag som legat till grund för arbetet. För att kunna dimensionera anläggningen har placering, orientering och solvinklar undersökts. Genom att välja en anläggning har investeringskalkyler och simuleringar kunnat utföras för ett par olika scenarier. Samtliga scenarier bygger på nätanslutna system men skiljer sig mellan dagens regelverk och ett framtida scenario med nettodebitering, dvs. kvittning av egenproducerad el och köpt el.</p><p>Från JM:s sida har det funnits önskemål om att studera hur ett bostadsområde skulle kunna dela på en solcellsanläggning genom ett samfällt system. Den samfällda anläggningen har dimensionerats utifrån fullgott solläge. I aktuellt område innebar det att 16 av 35 hus är lämpligt placerade mot solen, detta kan dock skilja mellan olika områden.</p><p>Resultatet visar att en investering i solel är svår att försvara idag. Med ett statligt stöd på 60 % är återbetalningstiden likväl 20 år. Med ett förändrat regelverk och ett långsiktigt stöd skulle det kunna bli ekonomiskt lönsamt. Genom att solcellstekniken blir billigare och elpriset stiger förbättras läget för solelen. Investeringskostnaden blir lägre per person och öppnar därmed upp för fler investerare.</p>