Rapporten är en reflekterande text som behandlar arbetsprocessen och omkringliggande mål för ett examensarbete inom medier som bedrivits mot Högskolan Skövde. Syftet med examensarbetet har varit att finna grepp som maskerar spels linjaritet, det vill säga vilka knep som används i dataspelsindustrin (medvetet eller omedvetet) för att få ett spel med linjär level-design till att framstå som mindre linjär. Min analysmetod är hämtad från Espen Aarseths, Forskning på spel: Metodologiska ansatser till spelanalys (2007), där en av de totalt tre analysmetoder är vald; nämligen att själv spela igenom analysobjektet. De två återstående analysmetoderna presenteras kort under metodavsnittet. Därefter jämförs greppens betydelse i en rad spel för att därefter slutligen tillämpas i en egenskapad modul. Jämförelser görs med The Legend of Zelda – a Link to the Past (Nintendo, 1991), Grand Theft Auto – Vice City (Rockstar North, 2002) och World of Warcraft (Blizzard, 2001). En inblick ges i Neverwinter Nights 2:s level-editor, Electron. Rapporten tar upp delar ur produktionen för att framföra utmaningar, framsteg och lösningar som författaren bemött. Slutsatsen som dras hävdar att det finns en mängd grepp som en designer kan använda för att få spelaren till att känna sig mindre tyglad i en sluten miljö men att en öppen miljö krävs för att spelaren ej skall känna att han/hon följer en utstakad stig lika tydligt.

Detta är ett projekt som diskuterar och framställer en arkitektur för dynamisk dialog i dataspel. Den är skapad för att kunna ge mer spelarinteraktion i datarollspel i form av större frihet när det gäller hur en spelare vill spela sin karaktär samtidigt som den även ska ge bättre respons från NPC:er, just i ämnet dialoger. Beroende på vad och, framför allt, hur du som spelare säger något ska du få olika känslomässiga respons från dem. De ska kunna bli irriterade, hata, gilla och älska dig, med mera, samtidigt som de även ska kunna bli rädda för dig. Utöver detta har de även försetts med individuella minnen som tillåter dem att komma ihåg vad du har sagt och hur många gånger du har sagt det, vilket i sin tur tillåter att du får olika respons ju fler gånger du säger samma sak.

Tidigare forskning har registrerat en pågående rekryteringskris vid datavetenskapliga utbildningar, där problematiken främst tycks bero på avsaknad av motivation hos studenterna. I denna uppsats undersöktes huruvida studenters motivation i en programmeringsinriktad speldesignskurs kunde påverkas genom att utveckla spel för en arkadmaskin och dess innehåll. Undersökningen är genomförd i form av en fallstudie och behandlar fall mellan 2002 och 2014. Datan som behandlades var sekundärdata i form av betygsstatistik och kursutvärderingar. Uppsatsen presenterade resultatet i form av riktlinjer och slutsatser som kan ligga till grund för att förbättra studenters motivation i programmeringsinriktade universitetskurser och särskilt för kurser som involverar spel och speldesign.

I denna rapport dokumenteras en studie som undersöker hur spelare reagerar på en interaktiv cutscene jämfört mot hur de reagerar på en icke-interaktiv cutscene. Studien undersöker också huruvida en cutscene påverkar spelarens immersion. För att samla in information används en kvalitativ studie, där deltagarna observeras och sedan intervjuas i samband med att de spelar igenom en kort artefakt. Artefakten är uppbyggd som ett plattformsspel som innehåller två cutscenes, varav en är interaktiv och den andra icke-interaktiv. Resultatet av studien visar att en interaktivcutsceneinte stör spelaren likamycket som en icke-interaktiv cutscene, och att spelaren därför föredrar interaktiva cutscenesi de spel de spelar. Studien visar även att cutscenesinom ett spel inte stör spelarens immersion nämnvärt.

Interfaces that achieve usability are an important part in digital games whether they are controlled with traditional controllers or if they are controlled by bodily movement. This study examines the user interface of a motion controlled game and also presents possibilities regarding how to design a usable interface. This is done by applying a user focused method where surveys and observations are used to collect data. At the end of the study a simplified heuristic evaluation is performed and the result shows that the games user interface achieves usability to some degree. The study also shows that previous studies with focus on usability in traditionally controlled games can also be applied to games controlled by motion in many cases. Although, not all important areas are being covered in the researched studies. / Användbara gränssnitt är en viktig del hos digitala spel oberoende av om de styrs med traditionella hjälpmedel som mus och tangentbord eller om de styrs med kroppens rörelser. I denna studie undersöks hur användargränssnittet hos ett rörelsestyrt spel kan designas för att uppnå användbarhet. Detta genom att applicera en användarfokuserad metod där enkätundersökningar och observationer av spelare genomförs. Även en förenklad version av en heuristisk utvärdering genomförs i slutet av arbetet vars resultat tyder på att spelet då uppnår användbarhet till en viss nivå. Tydligt framgår att studier som berör användbarhet i traditionella spel i många fall även går att applicera på rörelsestyrda spel men att inte alla viktiga punkter täcks.

Denna undersökning syftar till att studera förhållandet mellan ljud, bild och spelare i en TV- och datorspelssituation. Med hjälp av fokusgruppdiskussioner berörs frågor på det audiovisuella området, där deltagarna är aktiva spelare som har tillryggalagt ett mycket stort antal speltimmar som de bygger sina kunskaper på. Här framkommer att ljud och musik fyller viktiga funktioner för spelarens möjlighet att interagera och leva sig in i spelet och att varje spel har en unik ljud- eller musikmiljö som spelarna tycks förhålla sig till på olika sätt beroende på varför man spelar och om man spelar ensam eller tillsammans med andra, det vill säga singelplayer eller multiplayer. Informanternas kunskaper utgör styrkan i denna undersökning men det vore önskvärt att utöka studien med fler fokusgruppdiskussioner samt djupintervjuer med utvalda informanter för att fördjupa materialet. Som förslag på vidare forskning vore det intressant att studera användandet av virtuella headsets där en stereoskopisk 3D bild skapas som spårar huvudets rörelser, för att undersöka om detta kan ha en inverkan på hur vi uppfattar ljudet i ett spel.

Uppsatsen undersöker skillnader mellan att jobba som ljuddesigner på mindre indieprojekt jämfört med större spelproduktioner. Skillnader mellan att jobba som intern ljuddesigner jämfört med som konsult och hur andra utvecklare ser på ljud i spel tas även upp. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och tre intervjuer genomfördes. Analysen av intervjuerna utgår från uppsatsens syfte och frågeställning samt tidigare forskning om ljud i spel och inom organisationssociologi. Studien visar att det finns stora skillnader inom de olika produktionerna. Även inom olika indieprojekt. Kommunikation med resten av teamet och det administrativa arbetet skiljer sig mellan projekten. De större projekten har här en större fördel tack vare mer vana och användandet av en audio director.

Detta projekt har gått ut på att förstå det psykologiska begreppet Flow teoretiskt för att sedan praktiskt implementera det i ett spel, vars utveckling med spelmotorn Unity också hör till detta projekt. Flow kallas det optimala tillstånd som en människa kan komma in i när den utför en aktivitet och blir helt försjunken i aktiviteten att den glömmer bort viktiga saker som till exempel att gå på toalett. Tanken är att låta en aktivitets utmaning vara balanserad med personens skicklighet. Genom att ta fram några förslag på förbättringar, av ett redan existerande bowlingspel har dessa sedan implementerats. Spelet har sedan testats av några deltagare och utvärderats med ett formulär och genom observation om huruvida deltagarna uppnådde en flowupplevelse eller inte. Resultatet visade sig vara något positivare än vad det borde vara, men ändå värdefullt och användbart. Syftet med projektet uppfylldes och frågeställningarna blev besvarade.

Dagens samhälle lägger stor vikt på individens förmåga att ta till sig information i form av text men då mellan 5-8% av Sveriges befolkning beräknas lida av läs och skrivsvårigheter blir detta snabbt ett stort problem. Det faktum att dyslexi är ett dolt funktionshinder som kan ta tid att upptäcka hjälper inte de drabbade utan kan istället leda till sviktande självförtroende och låg studiemotivation.   Därmed finns det ett behov för nya screeningverktyg som kan upptäcka dyslexi tidigt, det ide som specifikt är på frammarsch är att göra detta genom spel. Det är detta problem som denna studie har fokuserat på att lösa. Genom en serie på 16 kvalitativa intervjuer och 15 förebildsanalyser har författaren producerat en kravspecifikation för ett spelbaserat screeningverktyg, en sammanfattning på vad ett sådant spel bör ta hänsyn till och hur barn uppfattar spel. Studiens resultat sammanställdes inte bara i den tekniska kravspecifikationen utan ger även inblick i barnens åsikter samt mer praktiska förslag till ett tänkt screeningverktyg. / In the modern world there is a great emphasis on the individuals ability to partake in written information; however, as there is between 5% and 8% of the Swedish population that suffers from a learning disability, this can quickly become a problem. The fact that Dyslexia is hard to detect early on adds to the burden of those affected and can even lead to low self-esteem and failing motivation to study.   Therefore, there is a need for new screening tools that can detect dyslexia early, an idea centered on a game for such a tool is what this study has chosen to focus on. The viability of such a game has been tried through a series of 16 qualitative interviews and 15 benchmarking analyses. The author makes the case for the requirement specification such a game based screening tool will have, what must be considered in its development, and how kids reflect upon games.   The requirement specification presented in the results serves not only as a basis for a screening tool but also gives valuable insight into the opinions of children on the topic of gaming and provides the more practical suggestions for the tool itself.

The purpose of the study was to try and see how the usage of game elements in games, affect our experience in horror games. We used the fundamentals of the 12-Item Narrative Engagement Scale to gather the data, and also changed the model a bit to better fit the subject. By having test subjects answer a questionnaire about their engagement after having tested three horror games; results could be calculated by the use of Linear Mixel Model. The results were compared in a qualitative manner to the three elements of survival horror games mentioned above, to see if each element could impact the way a player perceives a horror game. It became clear here that there is a big possibility that the way game elements are presented in horror games can have an influence on a player’s immersion and experience in horror games. However it’s still unclear which specific elements affect which aspects of the player’s immersion and experience. / Syftet med den här studien var att försöka se hur spelelement i spel kan påverka upplevelsen i skräckspel. Studien använder grunderna av 12-Item Narrative Engagement Scale-metoden, men vi vidareutvecklade den genom att öka antalet deltagare samt sättet resultatet analyserades och jämfördes. Genom att låta deltagare besvara en enkät som handlade om deras engagemang efter att ha testat tre skräckspel, kunde resultat beräknas med hjälp av Linear Mixel Moxel. Resultaten jämfördes sedan på ett kvalitativt sätt med de tre element av skräckspel, som nämnts ovan, för att se om varje element kunde påverka sättet en spelare upplever ett skräckspel. Det framgick här att det finns en stor möjlighet att sättet spelelement presenteras i spel kan göra en inverkan i spelarens inlevelse i skräckspel. Däremot är det fortfarande oklart exakt vad för element som påverkar vilken del av en spelares inlevelse.