Språk och kommunikation genomsyrar skolans alla ämnen och barn med funktionsnedsättningen Downs syndrom associseras med särskilda svårigheter inom språk och kommunikation vilket utifrån ett skolperspektiv medför att det finns ett stort behov av att utöka vår kunskap inom skolans verksamheter kring vilka faktorer som påverkar denna grupp av barn i positiv riktning i språk och kommunikationsarbetet. Undersökningens syfte har varit att belysa hur speciallärare med specialisering utvecklingsstörning och specialpedagoger upplever språk och kommunikationsarbetet kring barn med Downs syndrom. Studien har tagit utgångspunkt utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer att pedagogerna upplever att det i språk och kommunikationsarbetet är grundläggande att utgå från elevens individuella behov och förmågor. Det är även viktigt att utgå från elevens intressen och att arbeta i för eleven meningsfulla situationer. Personalen kring eleven har stor betydelse. Pedagogerna upplever att meningfullt och verklighetsanknutet arbete är framgångsrikt. Praktiskt arbete, ordbilder och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation är några framgångsrika arbetssätt som pedagogerna lyfter fram. i resultatet kan fyra gemensamma teman ses hos pedagogerna i deras upplevelse av språk och kommunikationsarbetet: individualisering, delaktighet, meningsfullhet och rätt personal.

The purpose with this essay is to compare two classes in an international school during their mathematic lesson. The international school offers education to their pupils in two languages; in Swedish and in English. Through this study I want to find out how teachers are working with language and communication during school hours. I will compare the work of two teachers and two classes to find out the differences and similarities between their work methods concerning language and communication during mathematic lessons. The main questions for the essay: How do the teachers work with language and communication in this school during the mathematic lessons? What similarities and differences are there between the two teachers in matter of methods of working with language and communication during the mathematic lessons? The research is based on interviews with the teachers and also on observations in the classroom during mathematic lessons. The difference between the two classes is that one class only speaks English during their lessons while the other class speaks both English and Swedish. The study is based on a socio-cultural perspective.  Education and development that takes place through interaction with other people is a significant part of the social-cultural perspective. In my result I learned that the two teachers I observed have more similarities than differences concerning their methods in the classroom regarding language and communication.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur personal i fritidshem resonerar kring området språk och kommunikation. De frågeställningar som använts i studien är: Hur resonerar fritidslärare kring området språk och kommunikation? samt Hur arbetar fritidslärare med området språk och kommunikation? Studien baseras på fältintervjuer med sex fritidslärare och fritidspedagoger vid fyra olika rektorsområden. Den insamlade empirin analyserades utifrån den sociokulturella teorin. En av grunderna i denna teori är att allt lärande sker i sociala kontexter, alltså tillsammans och i samspel med andra. En annan viktig del är att språket är den kulturella artefakt som alltid finns med och samverkar med andra uttryckssätt för att ett lärande ska ske. Studien visar att hur det arbetas med språk och kommunikation skiljer sig ganska mycket åt mellan de aktuella fritidshemmen. Gemensamt för samtliga är att språk och kommunikation upplevs som att det hela tiden finns där och jobbas med. Samtidigt visar resultatet att just detta område verkar allra svårast att jobba medvetet med. Språk och kommunikation har en stor plats i fritidshemmets styrdokument, och resultatet av denna studie visar att det finns en bit kvar till måluppfyllelse.

No description available.

Uppsatsen fokuserar på att undersöka språklig kommunikation i ett mångkulturellt och flerspråkigt sammanhang inom grundskolan och gymnasieskolan. Detta undersöks utifrån ett studie- och yrkesväglednings perspektiv. Syftet med undersökningen är att: Undersöka hur språklig kommunikation i studie- och yrkesvägledning med unga nyanlända migranter upplevs samt hanteras av studie- och yrkesvägledare. Frågeställningarna är: -Hur gestaltar sig erfarenheterna och upplevelserna av vägledningsarbete för och med unga nyanlända migranter? -Hur hanteras språklig kommunikation i en vägledning för och med unga nyanlända migranter? Undersökningen har teoretiska utgångspunkter i Peavys (2010) Sociodynamic counseling theory, a practical approach to meaning making. Sociodynamic counseling theory översätts till svenska med sociodynamisk vägledningsteori. Odén Berggrens (2018) Konstruktivistisk vägledning är ett annat använt teoretiskt perspektiv starkt förknippat med Peavy (Odén &amp; Berggren 2018, s.192-193). A practical approach to meaning making översätts med ett praktiskt närmande till meningsskapande genom samkonstruktion och menas här uppnås genom ett skapande av ömsesidig eller gemensam förståelse i vägledningen. Peavy´s tankar och teoretiska idéer framkommer även i en artikel han författat tillsammans med Li; Social and cultural context of intercultural counseling. Peavy &amp; Li (2003). Intercultural counseling översätts med mångkulturell vägledning. Empiri har samlats in genom kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma studie-och yrkesvägledare. Huvudsakligt resultat av undersökningen är att informanterna upplevde den språkliga kommunikationen som utmanande. En stor utmaning menas vara att skapa gemensam förståelse i samtalen. Undersökningen belyser vikten av att detta uppmärksammas och att studie-och yrkesvägledare ökar sin förståelse för vägledning i ett mångkulturellt samtal och möte med unga nyanlända migranter. / <p>G</p>

Bakgrund och problemformulering: Senaste åren har invandringen ökat i Sverige, vilket har ökat mängden av patienter med invandrarbakgrund med kommunikationssvårigheter inom vården. Kommunikationssvårigheter uppstår ofta när vårdaren och patienten inte talar samma språk. Språksvårigheter är ett hot för patienter när det gäller att uppnå optimal vård. Syfte: Att beskriva språkets betydelse i vården för utlandsfödda patienter. Metod: Litteraturöversikt med 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar från 2010–2020 hämtades från två olika databaser: Cinahl och PubMed och sedan analyserades enligt Fribergs (2012) femstegsmodell. Resultat: Visar vikten av språket och kommunikation inom vården. Det förekom att språksvårigheter försvårar och begränsar vårdpersonalens villkor för att kunna ge bra och individanpassad vård. Värdet av att ha en tolk redogörs i resultatet som en länk mellan patiententer och vårdpersonalen. Det förekom också att vårdpersonalen var oroliga över att både patiententer och vårdpersonal inte förstår varandra. Vårdpersonalen ansåg att patienter hade rätt att deltar sin vård genom att få information om behandling och diagnos samt att vara med och bestämma över sin egen vård. Diskussion: Språksvårigheter utgör ett kommunikationshinder och begränsar patienters självbestämmande och känslan av trygghet på ett negativt sätt. Kommunikationsutbyte blir svårare då språksvårigheter existerar. Detta kan medföra stora komplikationer och framförallt innebär det risker för att drabbas av vårdlidande och vårdskador. Kommunikation som bygger på respekt leder till en trygg vård och skapar en god vårdrelation.

Studiens syfte är att få ökad kunskap om hur förskollärare, en dramapedagog och endanspedagog arbetar med drama och dans i främjandet av barns språk- ochkommunikationsutveckling.Studien utgår från en fenomenografisk ansats och kvalitativ metod med fokus på intervjuer medtre förskollärare, en dramapedagog och en danspedagog. Det väsentliga är deras uppfattningar avdrama och dans som språkfrämjande. Studien består av konkreta exempel på hur respondenternaarbetar med drama och dans i relation till språk och kommunikation. Forskningen vi utgått ifrånbelyser att det finns komplicerade känslor gällande undervisning i drama och dans. I studienproblematiseras och analyseras uppfattningar gällande ämnet.

Our purpose with this study is to contribute with research of how teachers in leisure homes view their work regarding language and communication in the curriculum. The questions we will try to answer is how teachers in leisure homes describe their work with language and communications and what the roles of these teachers implies in their practical work. To answer these questions we used a qualitative method where semi-structured interviews have been the base of our research. We have interviewed five different teachers in leisure homes in four different schools around Stockholm with different backgrounds. All of them have at least three years of experience in the field. These interviews we analyzed using two different perspectives, which are role theory and curriculum theory.  The result shows that teachers in leisure homes view language and communication as their arena in the school environment where they get to work with ethical questions and core values where pupils' language and communications with each other can be confronted and discussed. The result also shows that different expectations on the teachers contributes to making their roles diffused and in extent makes it harder to plan their work with language and communication. In conclusion we will describe how expectations and different roles affect the teachers work with language and communications based on their ideals and core values.

Inledning Denna studie handlar om användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) kopplat till kommunikation. I förskolans verksamhet finns det barn med olika behov när det kommer till att kommunicera. Barn med annat modersmål än svenska, barn med funktionsnedsättning eller de yngsta barnen som ännu inte har utvecklat ett verbalt språk utgör en del av dessa barn. Att finna fungerande vägar för kommunikation är betydande för samspelet emellan barn och vuxna på förskolan. Syfte Syftet är att undersöka och synliggöra pedagogers perspektiv på användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation i samspelet med barn i förskolan. Metod För att undersöka pedagogers perspektiv på användandet av TAKK kopplat till kommunikation har vi utifrån en fenomenografisk forskningsansats genomfört kvalitativa intervjuer i form av en digital enkät. Fjorton förskollärare och barnskötare från två olika förskolor besvarade vår digitala enkät. Enkäten har sedan bearbetats i dataprogrammet Survey and report. Därefter kunde vi utläsa följande tre teman, vilka ligger till grund för vårt resultat: TAKK som förstärkning av kommunikation, samspel och inkludering genom TAKK samt förutsättningar för implementering av TAKK. Resultat Resultatet visar pedagogernas perspektiv på TAKK. De beskriver TAKK som ett fungerande verktyg för kommunikation. Resultatet visar också att pedagogerna har ett inkluderande perspektiv kring användandet av TAKK. Pedagogerna beskriver att TAKK är ett verktyg som ökar samspel och gynnar inkludering men resultatet speglar även att pedagogerna anser att TAKK gynnar alla barns kommunikation oavsett behov. I resultatet framträder pedagogernas olika perspektiv kring implementeringen av TAKK. Ett tydligt mönster i resultatet är dock vikten av samsyn.

The purpose of the study is to look into the different ways preschool teacherswork with reading aloud to encourage kids language development. The studyis based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews withsix preschool teachers at four separate preschools. All respondents in the studyare trained preschool teachers and work with children aged one to six years.The interviews have been transcribed and analyzed, the material is presentedin categories.The sociocultural perspective on learning is the basis for the study and the categories are presented in relation to the socio-cultural perspective.The results of the study show that preschool teachers see reading aloud as animportant part of the preschool's everyday activities and that it is used for different purposes; relaxation, comfort, sense of belonging, language development and encouragement of empathy and imagination. The results show thatpreschool teachers have a basic high awareness of the importance of readingaloud for children's language development. Finally, the results show that theconversation before, during and after about the book's content creates conditions for children's opportunity for development and learning.