I en globaliserad värld är invandring inte längre ett ovanligt fenomen men den nya sociokulturella omgivningen har emellertid en oundviklig påverkan på individers identiteter. Rumänernas invandring i Sverige är ett outforskat område och denna studie tar sig an denna grupp ur ett sociolingvistiskt perspektiv. Studiens konkreta syfte är att undersöka språkbruk och språkattityder hos rumänska invandrare i Sverige med avseende på deras integrationsprocess och identitetskonstruktion. Dessutom lyfter jag fram deltagarnas tvåspråkighet och deras inställning till språkkontakt, kodväxling och nästa generations tvåspråkighet. Materialet består av 150 svar på en enkätundersökning och korta utvalda utdrag ur två fokusgruppintervjuer med rumänska kvinnor med varierande bakgrund. Studiens resultat visar att det finns en stark koppling mellan språk och integration och ytterligare att rumänerna snarare tillhör invandrarsamhället än det svenska samhället i sin helhet. De är övertygade om att svenskan är ett omistligt krav för att man ska kunna delta aktivt i Sverige men samtidigt håller de tät kontakt med rumänskan och föräldrar engagerar sig i sina barns tvåspråkiga uppfostran. Individers individuella identitet är generellt inte påverkad av integrationsprocessen men däremot ifrågasätts tillhörighetskänslan – man hör hemma varken i Rumänien eller i Sverige.

Att särskilja manligt och kvinnligt ledarskap är ett problem för samtidens organisationeroch samhällets utveckling. Den debatt som förts kring ämnet har huvudsakligen handlatom möjligheten att dela upp ledarstilar efter genus med avseende på personlighetsdrag,språkbruk och taktik. Diskussionen har lett fram till två inriktningar gällande området,den ena hävdar på att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga ledarskapetmedan den andra att det inte gör det och att skillnaderna beror på individ och situation.Ledarskap och kommunikation är tätt sammankopplat, därför har syftet med studien varitatt utveckla en befintlig kommunikationsmodell med ett genusperspektiv. Därförundersöks manliga och kvinnliga chefers sätt att beskriva och uttrycka sig angående sittledarskap. Undersökningens fokus ligger på personlighetsdrag, språkbruk ochtaktik. Uppsatsen är avgränsad till operativa chefer inom den privata sektorn. Ensemistrukturerad intervju har gjorts på åtta chefer, fyra manliga respektive fyra kvinnliga.Cheferna hade olika bakgrund såsom ålder och yrkesområde, det för att undersökachefers beskrivningar och uttryck i allmänhet. Det empiriska materialet från intervjuernahar analyserats med hjälp av en teoretisk referensram med forskning som underlag.Empirin har analyserats utifrån de tre aspekterna; personlighetsdrag, språkbruk samttaktik. Den har även analyserats ihop med den befintliga kommunikationsmodellen för attse om det går att se samband mellan chefernas beskrivningar och modellen. Resultatet istudien blev att de manliga och kvinnliga cheferna uttrycker och beskriver sig relativtsnarlikt. Det är enbart i avseendet språkbruk det går att se skillnader mellan derasbeskrivningar och uttryck. När det gäller chefernas kommunikation utifrån deras sätt attbeskriva och uttrycka sig går det att se samband mellan att de kvinnliga cheferna är mersymmetriska medan männen mer asymmetriska. Utifrån resultatet drogs en slutsats att detgår att utveckla den befintliga kommunikationsmodellen med ett genusperspektiv menendast med avseende på språkbruk. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>Syftet med denna undersökning är att granska hur ordvalen och formuleringarna kring elevernas kunskapsutveckling är utformade i den individuella utvecklingsplanen i en skola i Mellansverige, samt analysera vad denna utformning kan betyda för eleverna.</p><p>Metoden som används består av litteraturstudier och textanalys av 22 individuella utvecklingsplaner. Den teoretiska ansatsen har utgått från den hermeneutiska traditionsförmedlingen där undersökningen går ut på att hitta budskap, vetenskapligt tolka dem och sedan framföra dem.</p><p>Resultatet av denna studie visar att ordval och formuleringar är av stort värde för elevernas självbild. Förväntningar, ordval och formuleringar som har en negativ utgångspunkt kan göra att eleverna får svårare att uppnå målen. Positiva omdömen gällande elevernas förmågor och en fokusering på elevens starka sidor är betydelsefullt eftersom eleven då får tillgång till en positiv och trygg skolidentitet.</p><p>De individuella utvecklingsplanerna är skrivna på olika sätt. Strukturens uppbyggnad av dokumentet består av en färdig mall, indelat med rubrikerna nuläge, utvecklingsmål, insats och ansvar. Utformningen av ordvalen och formuleringarna i undersökningens individuella utvecklingsplaner var inte helt i enlighet med Skolverkets (2008) riktlinjer att utgå tydligt från målen att sträva mot, elevernas intressen och starka sidor. De tänkbara konsekvenserna för eleverna tolkas därför inte vara det mest ultimata för den bästa möjliga kunskapsutvecklingen. Att skriva fram elever i den individuella utvecklingsplanen är en svår uppgift och något lärare överlag bör få utbildning i.</p>

Syftet med denna undersökning är att granska hur ordvalen och formuleringarna kring elevernas kunskapsutveckling är utformade i den individuella utvecklingsplanen i en skola i Mellansverige, samt analysera vad denna utformning kan betyda för eleverna. Metoden som används består av litteraturstudier och textanalys av 22 individuella utvecklingsplaner. Den teoretiska ansatsen har utgått från den hermeneutiska traditionsförmedlingen där undersökningen går ut på att hitta budskap, vetenskapligt tolka dem och sedan framföra dem. Resultatet av denna studie visar att ordval och formuleringar är av stort värde för elevernas självbild. Förväntningar, ordval och formuleringar som har en negativ utgångspunkt kan göra att eleverna får svårare att uppnå målen. Positiva omdömen gällande elevernas förmågor och en fokusering på elevens starka sidor är betydelsefullt eftersom eleven då får tillgång till en positiv och trygg skolidentitet. De individuella utvecklingsplanerna är skrivna på olika sätt. Strukturens uppbyggnad av dokumentet består av en färdig mall, indelat med rubrikerna nuläge, utvecklingsmål, insats och ansvar. Utformningen av ordvalen och formuleringarna i undersökningens individuella utvecklingsplaner var inte helt i enlighet med Skolverkets (2008) riktlinjer att utgå tydligt från målen att sträva mot, elevernas intressen och starka sidor. De tänkbara konsekvenserna för eleverna tolkas därför inte vara det mest ultimata för den bästa möjliga kunskapsutvecklingen. Att skriva fram elever i den individuella utvecklingsplanen är en svår uppgift och något lärare överlag bör få utbildning i.

Uppsatsen behandlar gudserfarenhet och språkbruk hos Jean-Jacques Rousseau och dess likheter med pietismen. Både Rousseau och pietismen betonade människans känslor framför förnuftet, i en för övrigt förnuftsorienterad tid. De menade att människans känslor måste tillåtas komma till uttryck i trosfrågor och när de talar om hur människan erfar Gud och det gudomliga använder de liknande ord och begrepp. Studiens syfte är således att studera dessa likheter, med fokus på Rousseaus språkbruk och bildvärld.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur tre svensklärare ser på sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lärarna är svenskämnets mest centrala innehåll och hur de ser på sin egen roll. Den andra delen handlar om lärarnas erfarenheter av utbildning och deras syn på kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lärarna upplever sin egen arbetssituation. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med tre kvinnliga lärare i grundskolan. Samtliga lärare anser att svenskämnets främsta uppgift är att ge eleverna goda kunskaper i tal och skrift. Lärarnas ambition är att väcka intresse för ämnet och stimulera elevernas fantasi. De menar att goda ämneskunskaper, engagemang och intresse för det egna ämnet är en förutsättning för att motivera eleverna. Kontinuerlig vidareutbildning är enligt lärarna av stor betydelse, och de efterlyser främst utbildning i att arbeta med och bemöta elevernas förändrade språkbruk. Samtliga lärare ger uttryck för att de trivs med sitt yrke. Arbetslaget beskrivs som en resurs, både kunskapsmässigt och socialt. Samtidigt upplever lärarna att arbetssituationen är pressad. Stora klasser och elever som inte når målen gör att de ofta känner sig stressade. Det finns inte tillräckligt med tid för eleverna, och det finns heller inte tid för egen återhämtning. Samtliga lärare önskar fler lärare i skolan och att samarbetet mellan arbetslagen utvecklas ytterligare. De anser också att skolans personal bör samverka med hemmen i större utsträckning.</p>

Syftet med analysen är att utreda om det finns likheter i språkbruket i en blogg med flera skribenter som berör samma ämne. Bloggen vars skribenter analyseras är ”Drömmarnas Berg”. Genom att analysera skribenternas inlägg, och på så sätt profilera var och en, och sedan jämföra dessa så visade resultatet att det finns tydliga olikheter i deras språkbruk. Även om inläggen i sig är snarlika när det gäller användandet av internetjargong har olikheterna övertaget och det är mer synligt i deras sätt att kombinera talspråk och annan terminologi. Alla skribenter har sin egen stil och den blev tydligare efter att ha analyserat och jämfört inläggen med varandra.

No description available.

Denna studie utreder huruvida stigmatisering har någon inverkan på vårt språkbruk i kommunikationssituationer som behandlar psykisk ohälsa och sexualitet, samt huruvida går att urskilja någon skillnad mellan olika grupper av ungdomar på ungdomsmottagningar i Sverige. Utredningen grundar sig på tio intervjuer med personal på vederbörande ungdomsmottagningar och deras upplevelser. Resultatet visar att språkbruket kan begränsas till följd av olika faktorer där stigmatisering utgör en, främst när ungdomen har annan kulturell bakgrund i vilken stigmatisering är vidare utbrett. Andra faktorer som påverkar språkbruket i kommunikationssituationerna är tillgång till kognitiv förmåga, generations- och åldersklyftor samt abstraktionsnivån hos vissa begrepp, som t.ex. ångest.

Språkriktighet i text är något som alltid är aktuellt, i och med att språket hela tiden förändras, och att antalet offentliga texter bara ökar. För många texttyper finns det relativt klara normer att följa, t.ex. att man inte ska använda ”jag” i utredningar och rapporter, eftersom dessa bör ha en objektiv framtoning.  I andra sammanhang är det inte alls självklart hur man ska skriva. Att använda sig av samma typ av språk när man skriver skönlitteratur som när man skriver en rapport åt finansdepartementet skulle inte ge så många läsare. Orsaken till detta är naturligtvis att man har olika syften med olika texter. En rapport är, för det mesta, inte ägnad att roa eller förströ läsaren, som en novell är, utan att informera. Men hur är det med de nya texterna? De som gjort sin debut med Internets intåg, men som egentligen alltid har funnits i form av privata dagböcker och texter. Hur ser de texter ut, som vem som helst kan göra offentliga genom bloggar och hemsidor, och som inte behöver gå igenom någon som helst granskning innan de publiceras. Hur ser språket ut i dem? Finns det några gemensamma mönster? I många fall av språkriktighetsfrågor finns det inga bestämda regler om hur de ska behandlas, utan endast rekommendationer som grundar sig på utbredningen av ett visst språkbruk. Att många i Norrland säger ”skorna är trasig” gör det inte till rekommenderat svenskt språkbruk, eftersom huvuddelen av svenskarna säger ”skorna är trasiga”. Skulle däremot det norrländska sättet sprida sig och bli det dominerande, skulle det finnas anledning att omvärdera vad som är acceptabelt. Satta grammatiska regler gäller alltså inte för evigt. Hade så varit fallet, skulle vi fortfarande ha talat som våra förfäder gjorde för många hundra år sedan. Som flitig läsare av allehanda texter och student med svenska som inriktning, är jag väldigt intresserad av, och uppmärksam på, hur andra människor skriver, och efter att jag nu har läst ett antal bloggar har jag också blivit mer uppmärksam på hur jag själv skriver, och har förstått att det inte alls är säkert att det blir helt rätt alla gånger.