Följande kunskapsöversikt innefattar forskning kopplat till förväntningar samt språkliga och sociala aspekter i relation till elevers prestationer inom de naturvetenskapliga ämnena med fokus på grundskolenivå. Översikten syftar till att sammanställa forskning inom valt problemområde. Texten har delats in i språkbruk, social klass, engagemang och maktperspektiv då vi värderat dessa som avgörande kopplat till betydelsen för den språkliga kunskapsutvecklingen i NO-undervisning. Frågeställningarna berör även lärarens förväntningar på elever samt vilken betydelse det kan ha för elevers prestationer. Metoden som applicerats är en systematisk datainsamling som består av vetenskapliga texter. Resultatet grundar sig i en analys av ett flertal vetenskapliga artiklar som berör ovan aspekter. Resultatet implicerar att det finns faktorer som inverkar på elevers prestationer och har en avgörande betydelse för den språkliga kunskapsutvecklingen. För lärarprofessionen är det viktigt att vara medveten om denna betydelse samt hur undervisningsinnehållet ska planeras och genomföras för att gynna elevers språkliga kunskapsinhämtning. Slutsatsen påvisar en komplexitet i förhållandet mellan förväntningar, språkliga och sociala aspekter och elevers prestationer. Trots problematiken detta för med sig tycks forskning peka på att om ämnesinnehållet arbetas på ett medvetet och stöttande vis, kommer det påverka elevernas prestationer på ett fördelaktigt vis.

Uppsatsen har undersökt hur gymnasieelever uppfattar att sitt språkbruk påverkas av deras användande av sociala och digitala medier. Detta undersöktes genom att intervjua fyra grupper med gymnasieelever, antalet deltagare var allt som allt nio gymnasieelever. Syftet med uppsatsen var att hitta ett svar på hur gymnasieelever uppfattar att sociala och digitala medier påverkar deras språkbruk. Resultatet visar att gymnasieelever upplever att sociala och digitala medier påverkar deras språkbruk i olika utsträckning. Man kan däremot inte dra några generaliserbara slutsatser utifrån enbart denna uppsats.

Syftet med studien är att studera mellanstadieelevers språkbruk i naturvetenskapliga klassrum för att synliggöra hur eleverna vardags- och ämnesspråkar samt hur de rör sig mellan dessa språkdiskurser. Studiens teoretiska referensram består av sociokulturell teori som en övergripande teoretiskutgångspunkt och teorier om ämnes- och vardagsspråk samt diskursiv rörlighet tillämpas för attanalysera elevernas språkbruk. Empirin har samlats in genom mikroetnografi som bestått av observationer. Datainsamlingenhar skett med hjälp av ljudupptagning och fältanteckningar. Ljudupptagningarna har transkriberats vilket utgjort det empiriska materialet som analyserats utifrån förutbestämda kategorier som vardagsord, ämnesord, skolord och diskursiv rörlighet. Ett medvetet val avrespondenter och observationsskolor har gjorts utifrån flertalet aspekter. I resultatet framkommer det att eleverna tillämpar vardagsspråkande och ämnesspråkande för att förstå och göra sig förstådda kring ett ämnesspecifikt innehåll. Resultatet antyder att elever använder vardagsspråkandet i större utsträckning än ämnesspråkande. Däremot visas en bred diskursiv rörlighet mellan den vardagliga och ämnesspecifika diskursen när eleverna ska förklara ett ämnesbegrepp eller ämnesinnehåll. En samlad slutsats är att den diskursiva rörligheten har en central och betydelsefull roll vid tillägnandet av naturvetenskapliga ämneskunskaper. Det innebär att elevernas vardagsspråkande behöver uppmuntras och att ämnesspråkandet behöver stöttas.

Syftet med detta examensarbete är att genom en kvalitativ undersökningsmetod ta reda på hur lärare lär ut naturorienterande begrepp till sina elever. Arbetets mål är att få en bild av NO-lärares perspektiv på sin undervisning i förhållande till forskning. För att ta reda på relevant information inom detta område genomfördes en kvalitativ undersökning där lärare intervjuades om deras undervisning bl. a av begreppen fotosyntes och friktion. Resultatet utgår från empiri anknutit till utförda lärarintervjuer för att ge läsaren förståelse och kunskap om olika problem som kan uppstå vid undervisning av naturorienterande begrepp. En tydlig svårighet som alla de deltagande lärarna upplyste om, är att få eleverna att förstå innebörden av ett begrepp och sedan att få dem att använda sig av ett mer naturvetenskapligt språkbruk. Alla de deltagande lärarna anser att de svårigheter som elever har inom de naturorienterande ämnena beror främst på grund av att det naturvetenskapliga språket skiljer sig enormt från elevernas vardagliga språkbruk. Det gör att ämnesspråket som används i naturorienterad undervisning kan uppfattats vara komplext och främmande. Det är lärarens ansvar att lära ut alla dessa abstrakta begrepp genom att göra dem gripbara och kända för eleverna. Det är många elever som har svårt att beskriva och förstå ämnesinnehållet i biologi, fysik och kemi, vilket kan sammankopplas till att en stor andel elever inte når upp till ämnenas kunskapskrav. En stor orsak till detta är på grund av att undervisningen inte anses vara tillräcklig konkret i att lära ut begrepp. Materialet från intervjuerna analyseras utifrån det teoretiska perspektivet - Pedagogical Content Knowledge som kommer här efter förkortas till PCK. Vår analys utgår från PCK för att undersöka och analysera lärarens ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper utifrån deras erfarenhet inom läraryrket. Resultatet från studien visar att de deltagande lärarna försöker att ge eleverna förståelse om olika begrepp såsom fotosyntes och friktion genom att använda sig av ett korrekt naturvetenskapligt språk när de undervisar. Lärarna beskriver att deras elever behöver arbeta flitigt med naturorienterande begrepp i olika sammanhang för att kunna lägga till begreppen i sitt ordförråd och att de har som lärare en ledande roll i elevernas lärande. Utifrån deras resonemang diskutera denna studie om lärarnas val av strategier för att lära ut begrepp i undervisningssammanhang och vilken komplexitet det innebär för läraren.

Med utgångspunkt i uppsatsens syfte att undersöka svensktalande personers attityder till och bruk av tilltalsordet ni i 2020-talet språkbruk har jag genomfört en enkätundersökning. I enkätundersökningen fick mina respondenter svara på frågor kring sitt bruk och sina attityder till tilltalsordet ni men även böjningsformen er. Resultatet visar att de flesta av de ca 2000 respondenterna är neutralt inställda eller negativa till att bli tilltalade med ett ni. Något fler är neutralt inställda till er. Yngre personer är mer positiva än äldre till tilltalet och det är bland medelålders som flest är negativa. När det kommer till bruket visar enkäten att niandet existerar men är ganska begränsat och används främst, men inte uteslutande, av den yngre generationen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur arbetsrelaterat språkbruk har integrerats i sfi-utbildningen utifrån tidigare sfi-elevers perspektiv i jämförelse med deras erfarenheter på den svenska arbetsmarknaden. Detta undersöktes utifrån tre frågeställningar: (1) I vilken mån upplever sfi-eleverna att sfi-utbildningen inriktats mot arbetsrelaterade kontexter och språkbruk? (2) Vilka förväntningar hade sfi-eleverna angående sfi-utbildningens roll för deras framtida jobb? (3) Hur uppfattar sfi-eleverna sin språkliga identitet och sin egen förmåga att använda språkkunskaperna från sfi på arbetsplatsen? Fyra intervjuer genomfördes med tidigare sfi-elever som alla hade arbetslivserfarenhet på den svenska arbetsmarknaden. Resultaten från intervjuerna analyserades med hjälp av en analysmall som skapats från analysmetoden kvalitativ innehållsanalys. Resultaten beskrev hur deltagarna arbetat med arbetsrelaterat språkbruk genom exempelvis övningar att skriva cv och personliga brev men att ämnet skulle kunna haft större prioritering. Deltagarnas förväntningar handlade om förhoppningar att lära sig arbetsrelaterat språkbruk på sfi-utbildningen med fokus på språket som samhällsbärare, men att saknaden av effektivitet i sfi-utbildningens innehåll påverkat deras chanser till detta. Slutligen uppfattades deltagarnas språkliga identiteter utifrån språkanvändningen på arbetsplatserna, där vissa av deltagarna upplevde en svårighet att bygga upp sin språkliga identitet medan andra kände att de kunde byggas upp språkligt av kollegor och kunder. Samtliga deltagare uttryckte dock att deras språkliga identiteter begränsades av den korta tid som de hunnit praktisera språket på arbetsplatsen.

Olsson, Marie (2015). Flickor ska vara söta och snälla. Om barns rätt till sin egen identitet. Förskollärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med denna studie är att belysa vilka normer och värderingar om kön som pedagogerna förmedlar inom förskolans verksamhet. Jag vill lyfta fram detta på grund av egna tidigare erfarenheter som påvisat att pedagogernas bemötande i vardagliga situationer ofta fokuseras på vilket kön barnet har. Det är viktigt att belysa då det kan finnas barn som inte vill vara som alla andra men har svårt att överskrida könsgränserna och utvecklas till en egen individ på grund av påtryckningar av redan anstiftade normer och värderingar.Jag har nyttjat Hirdmans (2001) teorier om genus samt tidigare forskning av Stuart Hall (1997) som beskriver hur normerna förs vidare genom representationer. Studien kommer också att belysa språkbruket i förskolan bland annat via en kontrastiv jämförelse mellan det tyska och svenska språket. Studien är skriven utifrån en kvalitativ metod med individuella intervjuer och videoobservationer, samt egna observationer av förskolans fysiska miljö. Empirin har strukturerats upp i en tematisk analys som blivit indelad efter studiens frågeställningar. Förskolan besöktes under två tillfällen och fyra pedagoger medverkade i studien.Studiens resultat påvisar bland annat att oavsett hur medvetna vi tror att vi är gällande genus så förs representationer av stereotypa normer obemärkt vidare i verksamheten. Detta genom exempelvis bemötande eller berättelser, men även genom språkbruket. Studien belyser att det svenska språket vilar på en maskulin norm, vilket för mig väckte stark nyfikenhet att studera vidare i ämnet.

Språkvård förutsätter god kunskap om aktuellt språkbruk och om de språkattityder som finns. Men hur studerar och hur förhåller sig språkvården till bruk och attityder när variationen i bruket är stor och det saknas metoder för att undersöka attityder till skrivet språk? Denna undersökning syftar till att dels belysa förhållanden mellan språkvård, språkbruk och språkattityder, dels bidra till kunskaps- och metodutveckling inom språkattitydforskningen. Underlag för undersökningens tre delstudier är ett tiotal språkexempel där två alternativa ut­tryckssätt förekommer i bruket. I delstudie 1, en genomgång av språkvårdens normkällor och perspektiv, framträder en etablerad metod för språkriktighetsutredning med utgångspunkt i standardbruket och strävan efter neutralitet. Delstudie 2, en korpusstudie, bekräftar bilden av standardspråkbruket som betydelsefullt men inte ensamt avgörande för språkvårdens bedömning. Delstudie 3 avser språkattityder. Språkattitydforskning fokuserar traditionellt på talspråk och en etablerad metod för attitydmätning är att använda talstimuli för att studera lyssnarreaktioner. I denna undersökning användes på motsvarande sätt skriftstimuli för att studera läsarreaktioner. Språkexemplen planterades i en sammanhängande text som kommenterades av 20 respondenter i en muntlig enkät. Som kompletterande underlag sammanställdes användarrespons från Språk­rådets frågelåda. De två underlagen – enkäten och användarresponsen – mynnar ut i delvis olika resultat, vilket talar för att språkattityder bör studeras genom en kombination av metoder. Normering innebär värdering och bedömningsunderlaget spelar en avgörande roll. Användar­respons och liknande material från metaspråkliga diskussioner är enkelt och tidseffektivt att samla in, men det går inte att styra vem som diskuterar eller vad som diskuteras. Genom att komplettera med andra metoder kan man komma åt fler aspekter av språkattityder. Därför finns fortsatt ett behov av att utveckla kunskap om och metoder för studiet av attityder till skrivet språk.

Bakgrund: Transpersoner är en minoritetsgrupp i samhället som historiskt sett av sjukvården blivit behandlad annorlunda, exempelvis då det tidigare har setts som en psykisk sjukdom. Idag ser situationen annorlunda ut och transpersoner har samma rättigheter till god vård som andra patienter och har vissa särskilda behov. Sjuksköterskor har ett ansvar gentemot sina patienter att tillhandahålla vård på ett jämlikt sätt. Syfte: Syftet var att beskriva transpersoners upplevelser av vårdpersonals bemötande. Metod: Litteraturöversikt som omfattar elva vetenskapliga artiklar. Resultat: De fyra teman som framkom var vårdpersonals kunskap om transpersoner, vårdpersonals språk gentemot transpersoner, att få frågor som inte är relevanta för ens vård och stigmatisering, diskriminering och utfrysning och dess påverkan. Sammanfattning: Transpersonerna beskrev upplevelser av både positivt och negativt bemötande och en mängd olika faktorer som påverkade upplevelsen av bemötandet. Vårdpersonal som hade mer kunskap om transpersoners behov, och använde ett inkluderande språk, skapade oftare positiva upplevelser. Vid frånvaron av dessa faktorer förekom det att transpersoner avstod från att söka vård. / Background: Transgender persons are a minority group in society that historically has been treated differently than other patient groups in a healthcare setting. Being transgender has for example been viewed as a mental illness. Today the situation has changed, and transgender people have the same rights to healthcare as any other patient and nurses have a responsibility to provide equal care no matter the patient’s gender. Aim: The aim of the study was to describe transgender persons experiences of interactions with healthcare personnel. Method: Literature review consisting of eleven scientific papers. Results: The four themes that emerged were healthcare personnel’s knowledge about transgender people, healthcare personnel’s language toward transgender people, receiving questions that are not relevant to your care, and discrimination and being excluded. Summary: Transgender people described both positive and negative interactions with health personnel and different factors affected the interactions. The use of inclusive language and general knowledge about transgender patients led to more positive experiences. Transgender people who experienced an absence of these factors sometimes avoided seeking healthcare.

Från den dag då idén om en Jämställdhetsmyndighet föddes på 2000-talet har förslaget mötts av motstånd likväl som medhåll från olika håll i svensk politik. Myndigheten förväntas av de som förespråkar den kunna bidra till ett mer kvalitativt arbete inom jämställdhetspolitiken, medan motståndare ifrågasätter dess faktiska verkan. Alltsedan Jämställdhetsmyndigheten blev ett faktum 2018 har dess varande eller icke-varande fortsatt omdebatteras i riksdagen. I denna studie har sambandet mellan ideologi och inställning till myndigheten undersökts genom motioner från de fyra största partierna efter valet 2022. I utförandet har en kvalitativ dokumentanalys genomförts, där den metodologiska ansatsen vilar på kritiska perspektiv på språkbruk. Mer specifikt har ideologikritisk teori legat till grund för hur begreppet ideologi förstås och används inom ramen för studien. Även begreppet jämställdhet har varit centralt och har genom studien kunnat avläsas som ett mångfacetterat begrepp som befinner sig i ständig omformning, där ideologi spelar en betydande roll för begreppets innebörd. I resultatet av studien avhandlas de olika definitioner av jämställdhet som brukas av de valda partiernas ledamöter. Motionerna kring jämställdhetsmyndigheten kastar ljus på vilka ideologiska föreställningar som genomsyrar partiernas politik. Vad som framkommer ur materialet pekar mot att partiernas olika skildringar av jämställdhet leder till en uppdelning i riksdagen, där två skilda hållningar till jämställdhetsmyndigheten råder. Utöver att partierna positionerar sig i två motstridiga läger när de kommer till myndighetens relevans kan motsättningarna ses gå längre än så. Som en följd av att varje undersökt parti har en egen uppfattning av vad jämställdhet inbegriper så använder de även olika förklaringsmodeller när de resonerar kring grundorsaken till ojämställdhet. Därtill visar även resultaten att jämställdhet inte enbart villkoras genom ideologi. Utöver ideologins inverkan på förståelsen av jämställdhet så har även språkets utformning betydande konsekvenser för hur partierna förhåller sig till frågan. Huruvida jämställdhet diskuteras på ett övergripande plan eller i mer specifika termer påverkar alltså partiernas ståndpunkt.