Arbetet fokuserar på flerspråkighet och ordförrådsutveckling i undervisning och grundar sig på ett sociokulturellt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskare är eniga kring betydelsen av ett stort ordförråd som viktig för språkutveckling (Stanovich 1986; Vermeer 2001; Shepard & Sheng 2009). Tidigare forskning visar att flerspråkiga elever har svårigheter med att förstå och följa med i undervisningen till följd av bristande ordförrådskunskap. En återkommande slutsats i forskningen är att lärare besitter en bristande kompetens att skapa en relevant språkundervisning för flerspråkiga elever (Lindberg 2007; Liberg 2010; Musk & Wedin 2010; Vetenskapsrådet 2012). Med anledning av tidigare forskning och våra egna erfarenheter från Verksamhetsförlagda Utbildningar (VFU) bör frågan om hur lärare skapar en undervisning för att främja flerspråkiga elevers ordförråd, lyftas fram. I denna kvalitativa studie genomför vi intervjuer med fyra lärare, från fyra olika kommuner. Syftet är att undersöka hur lärare talar om sina möjligheter att skapa en undervisning för att flerspråkiga elever ska få möjlighet att utveckla ett ordförråd. Vårt resultat visar att de fyra lärarna inte har en bristande kompetens i att skapa en relevant språkundervisning. Lärarna visar en medvetenhet om ordförrådets betydelse och ser fördelarna med flerspråkighet i klassrummet. I undersökningen framkommer det att det finns för många bakgrundsfaktorer som påverkar lärarens undervisning för att kunna påstå att det är just lärarnas kompetens som brister. Resultatet pekar på att skolorna inte är effektiv i sin användning av resurser och riktlinjerna är otydliga.

<p>I det här examensarbetet har en guide för hur Eskilstuna Energi och Miljö bör förhålla sig språkligt till sina kunder tagits fram. Genom textanalyser och intervjuer med kunder och personal har det definierats vilka de språkliga problemen i texterna är och varför de uppstår. Med avstamp i förundersökningen och med stöd av teorier inom stilistik, informations- och textdesign, kommunikation, hermeneutik och lättläst, har därefter en språkguide utformats som ska fungera som ett hjälpmedel för de som skriver texter avsedda för privatkunder. Där igenom kan läsbarheten och läsvärdet höjas på deras texter i framtiden.</p>

I det här examensarbetet har en guide för hur Eskilstuna Energi och Miljö bör förhålla sig språkligt till sina kunder tagits fram. Genom textanalyser och intervjuer med kunder och personal har det definierats vilka de språkliga problemen i texterna är och varför de uppstår. Med avstamp i förundersökningen och med stöd av teorier inom stilistik, informations- och textdesign, kommunikation, hermeneutik och lättläst, har därefter en språkguide utformats som ska fungera som ett hjälpmedel för de som skriver texter avsedda för privatkunder. Där igenom kan läsbarheten och läsvärdet höjas på deras texter i framtiden.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka ett urval vetenskapliga artiklar om förskolebarns minnesfunktioner när de lär sig språk. Samtliga artiklar är från USA. Metoden är en diskursanalys av tolv vetenskapliga artiklar med förskolebarn som ingår i språkliga aktiviteter. Studien använder sig av en analysmetod som diskursteoretikerna Laclau och Mouffe förespråkar. Denna analysmetod är ekvivalenskedjan som nystar fram navet i de diskurser som finns i de olika artiklarna. Frågeställningen är vilka föreställningar om barns minnesfunktioner som finns i forskning om barns lärande och hur de kan tolkas som olika diskurser? Resultatet utföll i att det exponerades flera olika diskurser i artiklarna, dock med många likheter med varandra. Gemensamt för de olika diskurserna om hur barn minns och lär sig språk blev, att förskolebarns positiva minnesfunktioner främjar barns lärande, då navet för de flesta diskurser som kunde påträffas i det empiriska materialet var positivt laddade begrepp.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares syn på samlingens funktion som en språklig mötesplats samt hur förskollärare förhåller sig och om deras intentioner realiseras i en samlingssituation. Intervjuer och observationer är de valda metoderna för denna studie. Intervjuer genomfördes med tre stycken olika förskollärare och det genomfördes också observationer av tre stycken samlingar som dessa förskollärare höll i. Resultatet visar på att förskollärarna ser den traditionella samlingen som ett tillfälle där alla barn kan mötas och känna en samhörighet. Förskollärarna i studien menar att samlingen är ett tillfälle då språkutveckling kan ske, men de är samtidigt kritiska till samlingens funktion och menar att det språkliga utbytet hamnar i skymundan. De menar att språkutveckling kan ske genom exempelvis sång, rim och ramsor, och då är samlingen ett bra tillfälle. Dock ser förskollärarna en problematik med samlingen, de menar att ett språkligt utbyte i form av utvecklande samtal, diskussioner och dialoger blir svåra att möjliggöra med de olika hinder som finns i samlingen. En av slutsatserna i denna studie är att den traditionella samlingen kanske inte är den optimala platsen för ett språkligt utbyte.

The purpose of the study was to provide an insight into how a selection of preschool teachers believes that child literature can be used as a tool in the educational activity, to support older children in linguistic expression of their emotions and consideration for others. And how the preschool teachers reason about the revised assignment in the preschool curriculm Lpfö18, which deals whit empathy and care in realtion to the work with children´s literature. The method used in the study is qualitative interviews, in which six preschool teachers participated. The study´s results show that children´s literature is a valuable educational tool in the work towards the revised assignment, as many books highlight empathy, care and emotions. The children´s literature was used continuously through reading and conversations to give the children the opportunity to acquire words to be able to express themselves linguistically. The results show that the preschool teachers in this study are aware of how they can work whit children´s literature in relation to the revised assignment in order to support the children to express themselves linguistically. Finally, it emerges that the preschool teachers in this study are perceived to be aware of how they should work to provide the conditions for children to express their feelings linguistically.

The aim of this study was to explore how young students can be taught during their first year of learning English towards the A1 level according to The European Framework of Reference for Languages, and how the students understand their own learning. The study was carried out in two different classes but with the same teacher, who is qualified to teach English to young learners. The result is based on the analysis of a total of twelve observations of English lessons in two classes in school year one and eight group interviews with the students. Recurrent ingredients through all lessons were activities such as listening to teacher talk, watching films or film clips, singing songs and doing rhymes, using drama activities, talking about the meaning of learning English, practicing guessing competence and learning new vocabulary. The teacher consistently talked about and taught different strategies for language learning. The findings of the study showed that the students seemed to be aware of the profits of learning a new language, English, and also of how to use different strategies for language learning.

Inledning I skolans styrdokument anges flertalet punkter som handlar om språklig förmåga. Med en väl utvecklad språklig förmåga bör ett språkligt självförtroende följa i samma takt. Det är därför av intresse att undersöka om förmåga och självförtroende följs åt samt om det finns märkbara skillnader mellan könen. Syfte Syftet är att belysa vilken tilltro elever i årskurs nio har till sin egen språkförmåga inom svenskämnet samt om den språkliga tilltron skiljer sig åt mellan könen. Metod För att nå ett resultat av denna kvantitativa studie har instrumentet enkät används. Enkäten har delats ut till elever i årskurs nio fördelade över två skolor i Västsverige. Resultat Resultatet av studien visar på att det finns en skillnad i språkligt självförtroende mellan pojkar och flickor, där pojkar har högre tilltro till sin muntliga förmåga och flickor ansåg sig vara bättre på att formulera sig i skrift. Flickor har dock generellt högre betyg i svenska än vad pojkar har. Resultatet visar även att pojkar oftare får återkoppling från sina lärare i svenska än vad flickor får. När det handlar om att tala inför en grupp visar resultatet att pojkar inte känner sig nervösa i samma utsträckning som flickor gör.

No description available.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur den språkliga mångfalden synliggörs, utifrån lingustic landscaping, i en kommunal grundskolas lokaler: i två klassrum, i uppehållsrummet med omkringliggande korridorer samt i skolbiblioteket. Kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer har genomförts med utvalda nyckelpersoner: skolans biträdande rektor samt skolbibliotekarien. De observerade lokalerna har fotograferats och analysen är en del av det empiriska materialet. Resultatet visar att det råder en enspråkig norm på skolan, i lokalerna men även i undervisningen. Kommunen har ingen språkpolicy och enligt biträdande rektor är arbetet med språklig mångfald inget som det aktivt arbetas med. Resultatet visar även att den estetiska utformningen i lokalerna följer en enspråkig norm, med undantag från språkvalssalarna.