The purpose of this study was to investigate what efforts some teachers and special needs teachers at primary schools think are needed at the organizational, group and individual levels to provide support for students with Developmental Language Disorder (DLD). Furthermore, it was investigated which supportive strategies and teaching methods teachers and special needs teachers applied and how the learning environment could be favourably designed. The study was based on a qualitative method with semi structured interviews and observations. The result shows that principals' priorities and the presence of speech therapists at schools affect what support participants experienced they received. The participants are guided by a relational perspective where the focus is on how the linguistic and physical learning environment can support the students. To provide that support, students with DLD should be carefully charted and they are favored by a clarifying pedagogy. The adjustments aimed at students with DLD benefit all students.

Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket påverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lärare och elever påverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhållandet är i klassrummet. En dialog är sällan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lärare är det läraren som har den dominerande rollen vilket medför att läraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven. Syftet med denna uppsats är att se hur en lärare språkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det språkliga samspelet ter sig där. Undersökningen är gjord i en Komvuxklass vilket gör att det är relationen mellan en lärare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter. Genom bandinspelning och protokoll har jag kunnat se mönster på makt-, kontroll- och dominansrelationen mellan läraren och eleverna. Gruppdynamiken i en vuxenklass är annorlunda än en lärar/elev relation inom skolans lägre stadier vilket gör att makt-, kontroll- och dominansförhållandet är intressant att undersöka. Lärarrollen medför en formell auktoritet där statusen och åldersrelationen till eleverna gör att läraren har en förutbe-stämd makt eller dominans men i relationen mellan vuxenstuderande och lärare försvinner den automatiska åldersstatusen då läraren i många fall är lika gammal eller till och med yngre än sina elever. Förutom att åldersrelationen är annorlunda för en lärare som undervisar vuxna har också lärarrollen i stort förändrats på senare tid. Idag är lärarrollen mer av handledande karaktär än tidigare och det påverkar givetvis makt-, kontroll- och dominansförhållandet mellan lärare och elev. Läraren måste släppa på sin egen kontroll för att låta eleverna vara delaktiga. Detta vet eleverna om men det är ändå något som hindrar dem att ta steget fullt ut. Den traditionella lärarrollen är djupt rotad och eleverna vet att det är läraren som i slutänden bedömer vilket bromsar dem i deras eventuella försök att ta större plats i det språkliga samspelet. Läraren har den innehållsliga, interaktiva och kvantitativa dominansen i klassrummet och genom sin position en viss makt men i det stora hela visar det sig att läraren mer domine-rar än att hon utövar makt gentemot sina elever. Läraren har kontroll över det som sker i klassrummet i de allra flesta fall men det finns de tillfällen då läraren får släppa på kontrollen och släppa in eleverna. Läraren låter eleverna vara delaktiga i arbetet men olika mycket under olika delar av lektionen.

Syftet med föreliggande studie är att få ökad kunskap om hur lärmiljöer kan göras språkligt tillgängliga för elever i språklig sårbarhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Studien har samtal med fyra fokusgrupper som utgångspunkt. Varje fokusgrupp har fått diskutera kring en fiktiv klass där det finns någon form av språklig sårbarhet.  Studiens resultat visar på några centrala utvecklingsområden för att förbättra lärmiljöerna för elever i språklig sårbarhet. Resultaten pekar mot vikten av goda relationer mellan elever, lärare och föräldrar, och rikligt med lärarresurs på lektionerna. Det framkommer också önskemål om att speciallärarna och specialpedagogerna arbetar ute i klassrummen och på det sättet finns tillgängliga för alla elever och att eleverna ges tydliga instruktioner med bildstöd. Vikten av tidiga insatser för elever i behov av stöd poängteras. Vidare lyfts ett behov av en tydligare struktur gällande fortbildningar, liksom av ett tätare samarbete mellan olika professioner på skolan. Min förhoppning är att studiens resultat ska vara användbart i pedagogiskt arbete, när det gäller att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer.

Research claims that fourth grade teachers avoid working with language development in subject teaching. The purpose of this study is therefore to examine whether this hypothesis is confirmed in practice, and in that case analyze how the teachers work with language and subject concepts in the society-oriented subjects. Furthermore, the purpose is to examine teachers’ perceptions and challenges within the subject. The study will therefore answer the following questions:  -        How do middle school teachers work to promote students' language development while developing society-oriented subject knowledge?   -        What challenges do teachers experience when working with language and concepts in the society-oriented subjects?  The questions are answered by two qualitative methods, teacher interviews and classroom observations. The observations focuson answering the first question by examining the teachers work with contextualization, interaction and scaffolding. However, the interviews aim to answer the second question of the study, with a focus on the teachers’ experiences. Furthermore, the theoretical framework is based on Lev Vygotsky's sociocultural perspective that assumes that learning is a social and communicative process. The result shows that all teachers work with language but to a small extent, and that this was due to the teachers having great difficulty working with this subject area. In other words, the results showed that they had the biggest difficulties with contextualization.

Detta är en kvalitativ undersökning där det sociokulturella perspektivet ochinterdependenshypotesen utgör det teoretiska ramverket. Fokus har varit på hurflerspråkighet tillämpas inom svenskundervisningen i grundskolans tidiga år och läraresinställning och arbetssätt som används i undervisningen för att främja språkutvecklingensamt den språkliga identiteten hos elever. Syftet med undersökningen är att utforska ivilken utsträckning elever i årskurs 1–3 ges möjligheter att tillämpa sin flerspråkighetinom ämnet svenska. Detta undersöktes via semistrukturerade intervjuer och ickedeltagande observationer. Genom det teoretiska ramverket som användes för analysen,kan vi dra slutsatserna att lärarna är medvetna om vikten av förstaspråken men att detsaknas strategier för att tillämpa dessa i undervisningen, trots fortbildning inom området.Vidare speglas den språkliga hierarkin i landet, lärarnas prioritering avspråkanvändningen i undervisningen fastän informanterna är positivt inställda tillflerspråkighet. Lärarna arbetar aktivt med värdegrundsarbetet där respekt för olikheterfokuseras. Det saknas dock ett medvetet arbete för den språkliga mångfalden vilket krävsför att elever ska ges möjligheter att utveckla samt upprätthålla sina språkliga identiteter.

Syftet med studien är att ge en kvalitativ belysning av högstadieelevers uppfattningar om vilka hinder och möjligheter som finns med att målspråket (spanska) används som klassrumsspråk och vilka metoder och strategier som de uppfattar som framgångsrika för att främja målspråksanvändningen i klassrummet. För att undersöka informanternas uppfattningar har en kvalitativ ansats tillämpats. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med två spansklärare på högstadiet och genom fokusgruppsintervjuer med elever från dessa lärares undervisningsgrupper i årskurs 7 och 9. Sammanlagt har två lärarintervjuer och sex elevintervjuer, med totalt 22 elever, genomförts. Vidare har intervjuerna analyserats med hjälp av teorier och begrepp som berör språkinlärning, språkliga strategier och sociala relationer. Slutsatser som dragits av det analyserade materialet är att elever som har erfarenhet av att målspråket används som klassrumsspråk föredrar detta framför att svenskan används som klassrumsspråk. Några möjligheter som eleverna uppger med en undervisningspraktik där målspråket används som klassrumsspråk är att de lär sig mer spanska, får en bättre förståelse för de språkliga strukturerna, får större ordförståelse samt att de får en bättre relation till sin lärare. Resultaten visar även på att eleverna vill att svenskan används i viss utsträckning för att stödja förståelsen av spanskan. Detta i form av översättningar vid behov och vid betygssamtal och då läxor ges. Slutligen visar resultaten på att en förutsättningen för att läraren i så hög utsträckning som möjligt ska kunna använda sig av målspråket som klassrumsspråk är att läraren och eleverna använder sig av språkliga strategier, såsom kroppsspråk, kontextuellt stöd, bildstöd etc.

Denna uppsats redogör för ökade kunskaper om seniorers upplevelser och syn på fortsatt bildning senare i livet. Syftet med denna studie var därmed att försöka förstå vilka tillgångar som gruppen tillskriver värde och som ger individerna fördelar i deras sociala position under tredje åldern. Studien tar avstamp i Pierre Bourdieus kapital- och strategiteoretiska perspektiv. Utifrån denna begrepps- och analysram har tre huvudsakliga frågeställningar skapats för att undersöka äldres lärande, vilket övergripande kategoriseras utifrån: Utbildningsstrategier, symboliskt kapital och lärande senare i livet. Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna utfördes åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som fyllt 60 år eller mer. Resultatet visade på att gruppen äldres uppfattning om, samt möjlighet till, vidare utbildning avgjordes av en rad olika faktorer såsom etnicitet, bostadsområde samt alstrat kapital. För en del av individerna var flykt från krig och bosättning i ett nytt land en tvingande faktor som skapade kompenserande strategier att navigera i ett främmande lands utbildningssystem. För dessa individer visade det sig fördelaktigt att ha medburet utbildningskapital som alstrats under första- och andra åldern. För en del andra individer innebar däremot ringa kapital tidigt i livet att de fick sämre förutsättningar senare i livet. Digital kompetens, som i denna studie även benämns IKT-litteracitet, ansågs värdefullt bland flera av individerna i denna studie, likväl socialt kapital och språkligt kapital. Bland de icke-svensketniska informanterna var det språkliga kapitalet särskilt högt värderat. Studiens slutsatser pekar därmed mot att social ojämlikhet inte jämnas ut med åldern, utan att det istället finns socioekonomiska- och etniska aspekter att ha med i diskursen om ett gott åldrande liv. Vad jag därmed anser saknas är röster från gruppen äldre i frågor som rör snedfördelning av sociala resurser senare i livet, främst beträffande resurser som rör IKT-litteracitet.

Current research and the scarcity of mental health resources indicate that patients increasingly rely on internet-based health information. Occupational burnout and the associated stigma with the diagnosis often prevent people from seeking help for mental health issues. Digital health applications, including digital humans, have the potential to provide efficient and quality-focused healthcare while making health-related information more accessible. Digital humans can be described as digitally embodied conversational agents (ECA) and are becoming increasingly prevalent in healthcare, education, and retail. However, imitating a person in behavior remains one of the most challenging tasks. Building trust with patients is crucial for effective communication and decision-making. This thesis investigates how digital humans might leverage trust-building in a conversation to reduce the stigma associated with seeking help for occupational burnout. Expert interviews with psychologists, implementation of conversations with enhanced characteristics of benevolence, competence, and integrity, were conducted. Digital human interactions with six previous burnout patients were also interviewed and tested, where each interaction tested a digital human with enhanced characteristic of benevolence, competence and integrity. The study identified instrumental barriers as the primary obstacle, followed by attitudinal and stigma barriers. Qualitative analysis of the interviews revealed common themes that could hinder access to care such as not noticing the first symptoms of burnout due to being uninformed about the diagnosis and internal pressure to disappoint others. The interactions with various digital humans suggested a preference for those with similar conversational styles. Participants who identified themselves as action-driven exhibited a slight preference for competence in their interactions with digital humans. They believed that benevolence could be provided by their friends and family, highlighting the importance of competence in digital human support. Overall, the study revealed the importance of enhancing conversation competency and fostering a sense of security to build trust, especially for stigmatized patients. / Aktuell forskning och bristen på resurser för psykisk hälsa visar att patienter i allt högre grad förlitar sig på internet-baserad hälsoinformation. Utmattningssyndrom från arbetsplatsen och den stigmatisering förknippad med diagnosen hindrar ofta människor från att söka hjälp för psykiska problem. Digitala hälsotillämpningar, inklusive digital humans, har potential att tillhandahålla effektiv och kvalitetsfokuserad sjukvård vilket samtidigt möjliggör mer tillgänglig hälsorelaterad information. Digital humans kan beskrivas som digitalt förkroppsligade samtalsagenter och blir allt vanligare inom sjukvård, utbildning och detaljhandel. Att imitera en person i beteende är dock fortfarande en av de mest utmanande uppgifterna. Vidare är förtroendebyggande hos patienter avgörande för effektiv kommunikation och beslutsfattande. Denna avhandling undersöker hur digitala människor kan utnyttja förtroendeskapande i en konversation för att minska stigmat förknippat med att söka hjälp för yrkesmässig utmattning. Expertintervjuer med psykologer, implementerade konversationer med förbättrade egenskaper av välvilja, kompetens och integritet, genomfördes. Digital human interaktioner med sex tidigare utbrända patienter intervjuades och testades. Studien identifierade instrumentella barriärer som det främsta hindret, följt av attitydmässiga och stigmatiserande barriärer. Kvalitativ analys av intervjuerna avslöjade gemensamma teman som kan hindra tillgången till vård, t.ex. att inte lägga märke till de första symptomen på utbrändhet på grund av brist på tillgänglig information om diagnosen och inre press att göra andra besvikna. Interaktionerna med olika digitala människor tyder på en preferens för personer med liknande samtalsstil. Deltagare som identifierade sig som handlingsdrivna uppvisade en preferens för kompetens i sina interaktioner med digitala människor. De ansåg att välvilja kunde tillhandahållas av deras vänner och familj och belyste istället vikten av kompetens i digitalt mänskligt stöd. Sammantaget visade studien vikten av att förbättra visad kompetens i konversationer och främja en känsla av säkerhet för att bygga förtroende, särskilt för stigmatiserade patienter.

<p>Generally prosody is described as the rhythmic, dynamic and melodic features of language. Prosody is further often described as suprasegmental, since its properties go beyond vowels and consonants, which are segmental characteristics of language. A relationship between prosody and music has been noticed and described for several decades. At present, there are several studies proving relationship between prosodic and musical abilities.</p><p> </p><p>The aim of the present study was to construct a test for prosodic non-linguistic perception and production regarding intonation and rhythm. The test was tried out on 16 children with typical language development aged 4;6-7;6 years.</p><p> </p><p>Before testing of ITAP each participant were asked about musical experience. For formal assurance that the participants had typical language development a pretesting was performed.</p><p> </p><p>The results demonstrate an even range and therefore the complexity of ITAP seems to be on a representative level. Furthermore, ITAP is viable and the design is advantageous. The results of the present study suggest that both phonological working memory and grammatical ability are related to the aspects of intonation tested in ITAP.</p><p> </p><p>The study contributes to the knowledge about possible relations between prosodic and musical abilities, and it provides guidance on what children with typical language development are expected to achieve on ITAP.</p>

Generally prosody is described as the rhythmic, dynamic and melodic features of language. Prosody is further often described as suprasegmental, since its properties go beyond vowels and consonants, which are segmental characteristics of language. A relationship between prosody and music has been noticed and described for several decades. At present, there are several studies proving relationship between prosodic and musical abilities.   The aim of the present study was to construct a test for prosodic non-linguistic perception and production regarding intonation and rhythm. The test was tried out on 16 children with typical language development aged 4;6-7;6 years.   Before testing of ITAP each participant were asked about musical experience. For formal assurance that the participants had typical language development a pretesting was performed.   The results demonstrate an even range and therefore the complexity of ITAP seems to be on a representative level. Furthermore, ITAP is viable and the design is advantageous. The results of the present study suggest that both phonological working memory and grammatical ability are related to the aspects of intonation tested in ITAP.   The study contributes to the knowledge about possible relations between prosodic and musical abilities, and it provides guidance on what children with typical language development are expected to achieve on ITAP.