Syftet med studien är att undersöka vad två speciallärare med specialisering inom grav språkstörning har för uppfattningar om hur lärmiljön kan anpassas för att stödja, stärka samt utveckla elevers språkliga förmåga samt deras tankar om hur elever i språklig sårbarhet tros uppfatta sin lärmiljö. Studien syftar även till att få uppfattning om hur en fysisk lärmiljö kan bli tillgänglig för elever i språklig sårbarhet. Begreppet språklig sårbarhet har, i samarbete med Ivarsson, Svensson och Sventelius, myntats av Bruce (2016a). Syftet med begreppet är att lyfta bort ensidigt fokus på eleven och därmed påvisa att elevers språksvårigheter uppstår i mötet med lärandemiljön. Den språkliga sårbarheten uppstår när elevers förutsättningar i relation till skolans pedagogiska verksamhet kommer i obalans.   Studien har utgått från det specialpedagogiska relationella perspektivet, den sociokulturella teorin, designerteoretiska perspektivet och Human Environment Interaction model. Till studien användes en kvalitativ metod. Som datainsamlingsmaterial användes intervjuer med speciallärare och elever. I samband med intervjuerna fick vi en rundvandring i kommunikationsskolans lärmiljö och fick möjlighet att observera denna.   Studien tydliggör hur viktigt det är att lärmiljöer anpassas så att den blir språkligt tillgänglig för alla elever, framförallt för de elever som befinner sig i språklig sårbarhet. För att göra lärmiljön språkligt tillgänglig utgår de intervjuande speciallärarna från att skapa en tillgänglig fysisk, pedagogisk och social lärmiljö. Den fysiska lärmiljön blir språkligt tillgänglig genom att elevens svårigheter kompenseras, vilket kan ske genom tekniska hjälpmedel, placering i klassrummet för att exemplifiera. Den pedagogiska lärmiljön bedrivs via undervisning som är språkstödjande och utvecklande. Detta görs genom att speciallärarna använder sig av strukturstöd, strategistöd samt innehållsstöd i undervisningen. Social lärmiljö handlar om hur eleven fungerar tillsammans med andra och hur eleven beter sig i olika situationer. Speciallärarna säger att det handlar om att ge eleven en förförståelse när det gäller hur eleven ska agera när vissa situationer uppstår.

Språkliga repertoarer är ett begrepp som beskriver de totala språkliga resurser som en individ besitter. Syftet med denna studie är att undersöka hur sfi-elever använder och upplever sina språkliga repertoarer hemma, i skolan och på arbetet, något som i sin tur kan ge insikter om hur deras språkande påverkas av språkliga ideologier. Fyra sfi-elever på kurs C och D har målat tre språkliga porträtt som representerar fritid, skola och arbete, och redogjort för dessa. Studien fann att deltagarna för det mesta använder hela sina språkliga repertoarer på fritid och arbete, men i skolan är det svenska som dominerar, med inslag av engelska. Flera deltagare upplevde frustrationer i inlärningen av svenskan, men de var ändå motiverade till att kämpa eftersom de ansåg att en god språklig kompetens skulle kunna leda till bättre möjligheter i framtiden. Slutsatserna av studien är att vuxna invandrare påverkas av en stark monolingvistisk ideologi, då de kämpade för att kunna tala enbart svenska i alla sammanhang, samt att det i Sverige finns språkliga hierarkier, där svenska och till viss del engelska är de viktigaste språken, medan andra språk osynliggörs.

Enligt skollagen har alla elever rätt till en likvärdig undervisning där skolan ska kompensera för de eventuella hinder som individen kan möta i skolans kontext. Forskningen visar tydligt hur viktigt det är att ta hänsyn till elevens språkliga nivå i skolan. För elever med annat modersmål än svenska innebär det språkliga hindret ofta att skolspråket inte är individens starkaste språk. När språket blir ett hinder kan det i sin tur innebära svårigheter att uppfylla skolans kunskapskrav. För att stötta elever med annat modersmål än svenska beskriver forskningen betydelsen av att dessa elever får möjlighetatt använda sitt modersmål parallellt med svenska för att på bästa sätt utvecklas i skolan. Syftet med studien var att skapa kunskap om hur arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd till elever med annat modersmål än svenska kan se ut på gymnasiets nationella program. För att besvara studiens forskningsfrågor användes en kvalitativ metodansats och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Den insamlade empirin transkriberades och tematiserades utifrån analysmetoden meningskoncentrering. Resultatet analyserades i relation till tidigare forskning och med hjälp av studiens teoretiska perspektiv, KASAM och relationellt perspektiv, skapades förståelse för den insamlade empirin. Att skapa tid till undervisning i mindre grupp beskrivs av informanterna som framgångsfaktorer för arbetet med elever med annat modersmål än svenska. I en mindre grupp ökar tryggheten och det finns möjlighet för eleverna att ställa frågor i lugn och ro. För lärarna innebär den mindre gruppen en ökad möjlighet att bedöma elevens kunskapsnivå och vilket eventuellt stödbehov som finns. När det gäller hinder i undervisningen för elever med annat modersmål än svenska beskriver informanterna svårigheter att både bedöma kunskapsnivå och anpassa stödinsats när lärare och elever saknar gemensamt, starkt, skolspråk. Studiens slutsats är att det är svårt att lyckas med extra anpassningar och särskilt stöd till elever med annat modersmål än svenska utan språklig brygga mellan elevens modersmål och det svenska språket.

I föreliggande magisteruppsats undersöks elevers språkbruk i naturorienterande ämnen (NO). Mer explicit riktas fokus mot kvalitéer i elevskrivna laborationsrapporter i NO. Med en modell som har teoretisk förankring i Systemisk Funktionell Lingvistik (SFL) delas elevernas meningar in i NO-ord, processord (verb) samt övriga ord för att analysera elevernas språkanvändning i deras texter. Studien syftar till att undersöka och ge svar på frågor kring hur SFL-teori kan anpassas för att både vara funktionell och lätt att tillämpa samt vilken potential modellen rymmer som ett didaktiskt lärarverktyg?       I analysen riktas fokus mot NO-ord och ord som beskriver experimentmaterial samt processord. Processorden är verb som beskriver vad som görs i ett experiment eller undersökning samt vad som händer. Resultaten indikerar att modellen erbjuder ett verktyg för lärare, att genom ett systematiskt sätt, uppmärksamma inte bara NO-ord utan även processord som beskriver aktiviteter och skeenden. Genom lärarledda dialogistiska samtal med eleverna, exempelvis i helklass, går det att argumentera för att modellen erbjuder en potential till ökat lärande hos eleverna. Ett lärande där eleverna får möjlighet att utveckla sitt språkliga register i naturvetenskap.

The purpose with this essay is to analyze teachers (in mother language and preparatory classes) perspective and see how they choose to work with different tools, and at the same time see how the teachers approach the pupils from an intercultural, mathematical and linguistical perspective. We also want to observe if there are any similarities and/or differences between the teachers in how they choose to work with the pupils with second language in the classroom. Our keywords are intercultural approach, mathematical treatment and linguistical treatment. We study the working methods and tactics practiced by the teachers, which we find relevant to use in this essay. To get a wider perspective we decided to observe two different schools in different districts. We use a qualitative method as the basis in our research which provides a deeper view of the school environment. Result: This essay shows that the teachers have similarities in their approach to students which contains an intercultural perspective. It was also shown in different ways in both schools how the teachers approached the pupils on the subjects of mathematic and linguistic. Regarding cooperation with teachers of mother language it is said to play a crucial role in how pupils with second language will develop their understanding and vocabulary.

Genom analys av det språkliga landskapet på ett bibliotek i kombination med intervjuer med tre bibliotekarier har ett biblioteks potential för språkinlärning, integration samt samarbete med SFI undersökts. Resultatet visar att det språkliga landskapet domineras av det svenska språket och de gånger andra språk än svenska eller nationella minoritetsspråk används handlar användningen om information om språkutvecklande aktiviteter för invandrare. Resultatet visar även att det finns en stor medvetenhet hos bibliotekarierna om möjliga förbättringar av det språkliga landskapet. Resultaten visar även att många aktiviteter görs för att främja integrationen på biblioteket, vilket tyder på ett potentiellt fördjupat samarbete mellan biblioteket och SFI som sträcker sig längre än utlån av kursböcker. Slutsatsen är att biblioteket har en stor potential till både språkutveckling och integration för en nyanländ vuxenperson. Bibliotekets relativt neutrala roll kan dessutom motverka utanförskap.

--Syfte och frågeställningar--Detta examensarbete syftar till att belysa lärares uppfattning om begreppet inkludering samt deras upplevelse och deras förutsättningar att arbeta med inkluderande undervisning med elever som är i behov av språkligt stöd i undervisningen.--Teoretisk förankring--Studiens teoretiska ansats utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv, vilken belyser betydelsen av samspel mellan lärare och elev. Vidare används ett flertal specialpedagogiska perspektiv vilka kan ses som olika teoretiska utgångspunkter för att analysera varför en elev hamnar i svårigheter. Perspektiven är: individperspektivet, organisation- och systemperspektiv, samhälls- och strukturperspektivet, dilemmaperspektiv samt relationella perspektiv.--Metod--Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med ämneslärare från två högstadieskolor. Som metod används innehållsanalys, d.v.s. intervjuerna analyseras på ett systematiskt sätt för att kvantifiera innehållet utifrån kategorier till olika teman. Följande teman framkom inom ramen för denna studie: (1) hur lärarna upplever begreppet inkludering, (2) språkliga problem i lärandemiljön, (3) när inkludering lyckas eller är mindre framgångsrik, (4) fördelar och nackdelar med inkludering, (5) lärares förutsättningar att arbeta inkluderande.--Resultat--Resultatet visar att lärarna i studien har liknande definition av begreppet inkludering även om de har olika uppfattningar om dess värde. I teorin är flera av lärarna positiva till inkludering, dock menar samtliga intervjuade att det saknas förutsättningar att arbeta inkluderande vilket upplevs som frustrerande och skapar en känsla av att inte räcka till. Lärarna uppger att den pedagogiska kunskapen oftast är för låg för att möta elever som är i behov av språkligt stöd i undervisningen.Lärarna upplever både framgångar och motgångar med inkludering. Framgångsfaktorer såsom motivation, engagemang och delaktighet upplevs som förutsättningar för att inkludering ska lyckas. Fördelar med inkludering enligt de tillfrågade lärarna är att det kan ge sociala och ekonomiska samhällsvinster och hindra utanförskap. När inkludering upplevs som mindre framgångsrik kan det bero på att det saknas social gemenskap med andra elever och att det saknas specialpedagogisk personal. Andra faktorer som kan påverka inkludering negativt är om det saknas diagnos för elever i behov av språkligt stöd och/eller uteblivet stöd från hemmet. Det framkommer också att lärarna har svårt att få tid till att stötta elever som har svenska som andraspråk. De ser stora språkliga problem, inte minst på grund av stor invandring med många elever i behov av språkligt stöd i undervisningen. Det finns en del positiva men mest negativa faktorer med inkludering, delvis för att det saknas resurser. Lärarna är splittrade i sin uppfattning om inkludering. Studien visar att begreppet inkludering är en komplex företeelse. Lärarna menar att det är bra att inte särskilja elever, samtidigt som de menar att alla elever inte kan inkluderas didaktiskt.

Abstract Denna observationsstudie har som syfte att med utgångspunkt i feministisk poststrukturalistisk teori undersöka pedagogers språkliga bemötande i förskolan utifrån ett genusperspektiv. Studiens syfte besvaras utifrån frågeställningarna: Hur bemöter pedagoger flickor och pojkar olika utifrån ett genusteoretiskt perspektiv? Hur synliggörs eventuella skillnader i hur pedagoger bemöter barn (i förskolan) baserat på deras ålder och kön? Frågeställningarna besvaras med hjälp av Butlers genusteori (2007) som utgör en del av det feministiska poststrukturalistiska perspektivet. Studier har visat att pedagoger i förskolan bemöter barn utifrån de stereotypa könsnormerna och att det finns en tendens att förstärka könsroller istället för att motverka och arbeta normkritiskt. Nyckelbegreppen som studien utgår ifrån är begreppen kön och genus som är nyckelbegrepp även i Butlers teori (2007). Av resultatet framgår att pedagoger tenderar att omedvetet bemöta barnen utifrån kön och den sociala konstruktionen som skapats kring genus. Pedagogerna skapar skillnader mellan könen och förstärker könsmönster som de egentligen ska arbeta emot.

Sammandrag Studiens syftade till att undersöka om andraspråksinlärare av svenska lägger märke till syntaktiska avvikelser (förlängda pauser i tre olika positioner i meningar) och semantiska avvikelser (utbytta ord)  i auditivt presenterade svenska meningar. Vidare syftade studien till att undersöka om det finns något samband mellan andel uppmärksammade avvikelser och inlärningsfaktorer (inlärningsålder, exponeringens längd och användning av andraspråket). En metodkombination bestående av frågeformulär och experiment användes. Det antogs att andraspråksinlärare skulle lägga märke till större andel syntaktiska än semantiska avvikelser och att andel uppmärksammade avvikelser skulle vara relaterade till de tre inlärningsfaktorerna. Resultaten visade att deltagarna la märke till större andel syntaktiska än semantiska avvikelser och att det inte fanns något samband mellan någon av inlärningsfaktorerna och andel uppmärksammade avvikelser (medelvärde kollapsat över syntaktiska och semantiska avvikelser). Det är dock viktigt att notera att trots ett för experiment mycket begränsat antal deltagare (sju) fanns det signifikanta och marginellt signifikanta samband mellan notering av vissa avvikelser och vissa inlärningsfaktorer. / Linnaeus University Language Processing Lab (LiLa Lab) / LiLa / LiLa Lab

Skolans uppdrag har sedan länge formats av behov och krav som samhället ställer på sina medborgare. Önskvärda kunskaper från samhället och makthavare ger incitament för revideringar av kursplaner och där olika ämneskunskaper flätas samman och sammanfogas till medborgerlig kompetens, blir samhällskunskapsämnet spjutets spets gällande vår civilisations sammansättning och funktion. Kunskaper som både är abstrakta och svårbegripliga avkrävs av unga elever där förkunskapers betydelse för nästkommande steg inom ämnet är elementära, men svårförstådda. Forskningen som presenteras framhåller vikten av didaktiska moment som tillåter elever att vara aktiva i undervisningen för att på ett pragmatiskt vis utveckla en grundförståelse för samhälleliga instanser och funktioner. Den kommunikativa aspekten av lärande framhålls som en nyckel för demokrati och delaktighet som en förutsättning. Samtidigt menar kritiska teoretiker att språkets konstruktion kan ses som ett hinder för förståelse där beslutsfattare i samhället skapat normer i språket, vilka blir hinder för individer med lägre språkligt kapital. Informanter i studien vittnar om ett ständigt föränderligt ämne som ses som en spegel av vår tid, ett ämne som engagerar och inkluderar de allra flesta med sin diskursiva karaktär. Ämneskarakteristiska begrepp och ett svårt språk ses dock som en utmaning för förståelsen, där elever med svenska som andraspråk riskerar att falla ur ramen.