Uppsatsen undersöker genom diskursanalys kravprogressionen i muntliga nationella prov i svenska från årskurs 6 till gymnasiets kurs 3. För att uppnå detta genomförs analys av fyra nationella prov efter en analysmodell konstruerad med hjälp av tidigare etablerade teoretiska modeller för språkutveckling. Även de styrdokument som dikterar provens utformning har innefattats av undersökningen. Analysmodellen behandlar autenticitet och meningsfullhet, språkliga kontextuella faktorer, språklig genre samt språkliga verksamheter och roller. Tillsammans svarar dessa på följande frågor:   Vilka förväntningar ställer de nationella proven på hur elevens muntliga färdighet ska utvecklas från årskurs sex till gymnasiets slut?  Hur förhåller sig proven till teoretiska beskrivningar av språkutveckling, kontext och autenticitet i muntlig kommunikation?   Undersökningen visar att svenska elever förväntas utvecklas från dugliga samtalsdeltagare till respektfulla deltagare i seriösa diskussioner. Därefter skall eleverna ta sig vidare till att bli självständiga och i slutändan mycket seriösa och teoretiskt kunniga retoriker kapabla att framföra egna åsikter och att argumentera för dessa på ett professionellt sätt. Elevens förmåga som samtalsledare prövas dock inte i någon större utsträckning. Vidare visar undersökningen att utvecklingen är alltifrån jämn vare sig inom de olika analysfrågorna eller mellan dem. Särskilt gäller detta i övergången mellan grundskola och gymnasium. Det framgår också att språklig genre och verksamhet blir avsevärt mindre dynamisk ju högre upp i ålder och förväntad språklig kompetens eleven kommer.

Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv i sin undersökning om tornedalska elevers språkliga identitet och relation till meänkieli. Studien utfördes genom triangulering som bestod av visuella språkliga porträtt, gruppintervjuer och fältanteckningar i tre fjärdeklasser i två olika tornedalska skolor. Metoden visuella språkliga porträtt, även kallad språkporträtt, är en unik metod som inte använts i tidigare svensk forskning om minoritetsspråk. Den kreativa process som arbetet med språkporträtt innebär för eleverna hjälper eleverna att utveckla sina tankar om språk och identitet. Tillsammans med gruppintervjuer och fältanteckningar ger denna studie ett slutresultat med hög reliabilitet och validitet. I studien synliggörs även vilka luckor det finns kring beskrivningen av tornedalingarnas historia. Resultatet av denna studie sammanfattar att meänkieli fortsättningsvis är en betydelsefull del av tornedalska elevers språkliga identitet. Åtta av 20 elever vill lära sig mer meänkieli då språket är en essentiell del av elevernas kultur och identitet. Detta är ett viktigt resultat för att ge ny glöd och motivering till att revitaliserings-arbetet av meänkieli ska fortgå. Vidare visar resultatet av denna studie att dialekter har en stor betydelse för elevers språkliga identitet. Eleverna beskriver sitt muntliga språkbruk i form av olika svenska dialekter. Tornedalska elever är inte representerade i aktuell forskning och denna studie bidrar med en viktig röst till samtalet om hur språk, kultur och identitet är faktorer som inte går att skilja åt. På så vis innebär en framtid för meänkieli även en framtid för den tornedalska kulturen och identiteten. / This study is based on a socio-cultural perspective and aims to examine Swedish Tornedalian pupils´ linguistic identity and relationship to meänkieli. The study was performed by triangulation which consisted of visual linguistic portraits, group interviews and field notes in three classes in fourth year in two different schools in Swedish Tornedalen. The method visual linguistic portraits, also called language portraits in this study, is a unique method that has not been used in previous Swedish research about minority languages. The creative process of working with the language portraits helps pupils develop their thoughts about language and identity. Together with group interviews and field notes, this study has a high reliability and validity. In this study it also becomes clear what historical gaps that exist around the description of Swedish Tornedalen. A summary of the study still shows that meänkieli is a very important part of Swedish Tornedalian pupils’ linguistic identity. Eight out of 20 pupils want to learn more meänkieli because pupils describe the language as an essential part of their culture and identity. This is an important result to give the revitalization of meänkieli more energy and motivation. Furthermore, the results of this study show that dialects are of great importance for pupils´ linguistic identity. The pupils describe their oral language in form of different Swedish dialects. Tornedalian pupils are not represented in current research and this study contributes with an important voice to the conversation about how language, culture and identity are factors that cannot be distinguished. In this way, a future for meänkieli also means a future for the culture and identity of Tornedalen in Sweden. / Tämän tutkimusten tarkoitus on selvittää ruottin toornionlaakson koulukläppiteen kielellinen itenttiteetti ja suhe meänkieleen. Tutkimuksen teoria perustuu sosiokyltturinen näkökulma ja tehtiin triangulerinkiin kautta jota sisältää visyallinen kielellinen potretti, joukkointerjyyvit ja panna kirjoihin. Tutkimuksessa on mukana kolme eri luokkia kaksi eri meänmaan koulusta. Metuuti visyallinen kielellinen potretti myös sanottu kielipotretti, ei ole ennen nähty ruottin riikin tutkimuksissa minuriteettikielissä. Koulukläppiteen kreativi työskentely kielipotrettiten kanssa auttaa ne käsittäämään niien ajatukset kielestä ja itenttiteettistä. Tutkimuksen lopputulos on vahva reliabiliteetti ja validiteetti triangulerinkiin kautta. Tutkimukssessa selvästi tulle näkön mikkä putteet meänmaan histoorialinen muistelussa on. Lopputulos tästä tutkimuksesta on että meänkieli jatkuvasti on kolon tärkeä osa ruottin toornionlaakson koulukläppiten kielellinen itenttiteettiä. Kaheksan koulukläppiä kaksikymmenestä halvaavat oppia enemmän meänkieltä. Meänkieli on niien mielestä tärkeä osaa kylttuuristä ja itentitettistä. Nämät tulokset ovat tärkeitä revitaliserings teko meänkielelle. Eespäin lopputulos näyttä että dialektit ovat iso osa kielellisestä itenttittettistä. Koulukläppit korostavat että niien suullinen kieli on joku ruottin dialekti. Koska ruottin toornionlaakson koulukläppit ei ole edustettuina missän aktyellissa tutkintossa tämän tutkimuksen tarkoitus on että nostaa ja laajenaa kansapuhe miten kieli, kylttuuri ja itenttiteetti ovat tekiötä jotta ei voi eroitella. Täten tulevaisuus meänkielelle tarkoittaa myös tulevaisuus meänmaan kylttuurille ja itenttiteettille.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om ordförrådsutveckling och dess främjande avseende elever med språkstörning, utifrån några lärares, speciallärares och skollogopeders beskrivningar. Elever med språkstörning utvecklar inte sina språkliga förmågor i samma takt som jämnåriga och utveckling av ordförrådet är ett vanligt svårighetsområde hos dessa elever. Ordförrådet spelar en avgörande roll för förståelsen i all undervisning och därför riskeras måluppfyllelsen hos elever med ordförrådssvårigheter. Den teoretiska ramen för studien utgörs av teorier om lexikala nätverk samt sociokulturell teori. Studiens ansats är fenomenografisk och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer informanternas beskrivningar av hur svårigheter med ordförrådet yttrar sig, hur lärmiljön kan göras språkligt tillgänglig samt hur ordförrådsutvecklingen kan stimuleras och stödjas, både i klassrumsundervisningen och den individanpassade undervisningen. Informanterna beskriver att elever med språkstörning kan ha svårt att uttrycka sig, uttala och mobilisera ord vid olika tillfällen. Deras svårigheter med språklig förståelse påverkar förmågan att förstå innehållet i genomgångar, instruktioner och texter. I resultatet återfinns exempel på generella anpassningar i den ordinarie undervisningen som kan öka den språkliga tillgängligheten; en tydlig lektionsstruktur, muntliga och skriftliga instruktioner, visualisering, symbolstöd, konkret material och digitala lärverktyg. I studien ges exempel på hur ordförrådsundervisningen kan se ut för att stödja elever med språkstörning såsom högläsning, gemensam läsning samt läsgrupper där nya ord förklaras och knyts till elevernas erfarenheter. Ett fördjupat arbete med ämnesspecifika och ämnesövergripande ord beskrivs som innebär att ordet förklaras och knyts till en bild, sak eller erfarenhet samt används i språkliga aktiviteter. Förförståelse, många exponeringar och repetition är gynnsamt. Vid skrivande kan ordmobilisering underlättas av bilder, startmeningar, ordbankar, synonymlistor och ordprediktionsprogram. Resultatet visar att elever med språkstörning behöver mycket stöd, både i klassrumsundervisningen och individuellt. Speciallärarens roll blir att uppmärksamma språksvårigheterna, stödja läraren med ordförrådsundervisning i klassrummet och skapa en språkligt tillgänglig lärmiljö samt tillämpa individanpassade insatser för att stödja ordförrådsutvecklingen. / The purpose of this qualitative study is to provide further knowledge regarding vocabulary development of students with Developmental Language Disorder (DLD). It is based on the feedback from class teachers, learning support teachers and educational speech therapists. Students with DLD do not advance in their language skills at the same rate as their peers and vocabulary development is a common area of difficulty for these students. Vocabulary plays a crucial role in the process of learning and therefore poses a risk of not reaching the students full potential. The theoretical framework for this study consists of theories of lexical networks and sociocultural theory. The study approach is phenomenographic and the empirical evidence was obtained through semi-structured interviews. The results outline the assessors descriptions of how the challenges with vocabulary manifest itself whilst outlining how to create language-accessible learning environments. They also define how the development of vocabulary can be stimulated and supported, both in the classroom and through individualised learning. The assessors describe that students with DLD may have some difficulty expressing themselves, pronouncing and mobilising their words in certain situations. Their difficulties with linguistic comprehension affects the ability to understand the content of the teaching, instructions and texts. Results include examples of general adaptations in ordinary teaching that can increase language accessibility; a clear lesson structure, oral and written instructions, visualisation, symbol support, concrete material and digital learning tools. This study gives examples of what vocabulary teaching may look like when supporting students with DLD, like reading aloud, shared reading and reading groups where new words are explained and linked to the students experiences. In-depth work with specific and interdisciplinary words means that the word is explained and linked to an image, item or experience and used in linguistic activities. Prior understanding, increased exposure and repetition are all beneficial. When writing, word mobilisation can be facilitated by pictures, starting sentences, word banks, thesaurus lists and word prediction programs. End results show that students with DLD need a lot of support, both in the classroom and individually. The learning support teacher's role will be to bring attention to any language difficulties, support the teacher with vocabulary teaching in the classroom, create a linguistically accessible learning environment and provide individualised support to aid vocabulary development.

The study aimed to investigate the linguistic conditions that exist in the preschool's activities for children in need of special linguistic support. The questions were: What opportunities and challenges exist in the preschool's activities regarding language development for children in need of special language support? and How do the preschool teachers describe that they take responsibility for the challenges that exist regarding language development for children in need of special language support? The study was qualitative and two preschool teachers participated in interviews and observations. The preschool teachers were asked to film a lesson that would have a linguistic purpose. Stimulated recall was a method used in the study to make the participants' reflections visible, where the questions were adapted to the different content of the films. In the study, those parts are examined and analyzed based on the socio-cultural perspective and with the concepts of mediation which contains mediating tools, mediated action and cultural tools. The results show how preschool teachers can take responsibility for the various challenges that may occur in the preschool's operations in order to meet and support children in need of special linguistic support. Because of preschool teachers reflective approach, can development opportunities be made visible in order to adapt the activities and teaching can be based on the children's needs. The preschool teachers' way of taking responsibility for the challenges that were expressed varied depending on the preschool's conditions, competencies and commitment to the subject of language. This could depend on whether the preschool was a language preschool or not. / Studien syftade till att undersöka vilka språkliga förutsättningar som finns i förskolans verksamhet för barn i behov av särskilt språkligt stöd. Frågeställningarna var: Vilka möjligheter och utmaningar finns i förskolans verksamhet gällande språkutveckling för barn i behov av särskilt språkligt stöd? och Hur beskriver förskollärarna att de tar ansvar för de utmaningar som finns gällande språkutveckling för barn i behov av särskilt språkligt stöd? Studien var kvalitativ och det var två förskollärare som deltog i intervjuer och observationer. Förskollärarna blev tillfrågade att filma en undervisning som skulle ha ett språkligt syfte. Stimulated recall var en metod som användes i studien för att synliggöra deltagarnas reflektioner där frågorna anpassades efter filmernas olika innehåll. I studien undersöks och analyseras de delarna utifrån det sociokulturella perspektivet och med begreppet mediering som innehåller medierande redskap, medierad handling och kulturella redskap. Resultatet visar hur förskollärare kan ta ansvar för de olika utmaningar som kan förekomma i förskolans verksamhet för att bemöta och stötta barn i behov av särskilt språkligt stöd. Genom att förskollärare har ett reflekterande förhållningsätt kan utvecklingsmöjligheter synliggöras för att anpassa verksamheten och undervisningen utifrån barnens behov. Förskollärarnas sätt att ta ansvar för de utmaningar som uttrycktes varierade beroende på förskolans förutsättningar, kompetenser och engagemang kring ämnet språk. Detta kunde bero på om förskolan var en språkförskola eller inte.

The films of Hayao Miyazaki have been praised world-wide for their strong female characters and their wide range of gender representation. While most of previous research has been focusing on narrative, in particular, characters’ social behaviour therein, or their visual appearance, this thesis aims to understand whether these praised films do challenge the usual gender stereotypes associated with contemporary Japanese society and popular fiction also linguistically. Specifically, it focuses on questions, compliments, and interruptions in a quantitative analysis examining the frequency of tagged language behaviour in female and male main characters. The results show that language behaviour associated with gender stereotypes – not only with regard to the Japanese society but the whole world – can be seen in the analysed films Lupin III: Castle of Cagliostro (1979), Kiki’s Delivery Service (1989), Spirited Away (2001) and Howl’s Moving Castle (2004). For a more complex understanding of the linguistic stereotypes in the films, this thesis argues that further research on the Japanese language and Japanese gender norms would be required. / 宮崎駿の映画は、強い女性の登場人物と幅広いジェンダーの象徴として、世界中で称賛されている。 先行研究の多くは、物語、特に登場人物の社会的行動や容姿に焦点を当てているが、本論文の目的は、 これらの映画が、現代日本社会と人気フィクション作品に関連する通常のジェンダー・ステレオタイ プに、言語面においてどのような関連性があるかを理解することにある。具体的には、相手に質問し たり、相手を褒めたり、相手の会話を遮る時における言葉の選択の仕方に焦点を当て、男女の主人公 における「言葉の選び方の違い」と「その言語選択がどのような状況で頻発に使用されるか」といっ た言語行動の頻発性の違いについて適量分析を用いて調べる。結果は、ジェンダーのステレオタイプ に関連する言語行動は、日本社会に特有のものではなく全世界に共通することが、分析対象とした映 画: 『ルパン三世 カリオストロの城(1979)』、『魔女の宅急便(1989)』、『千と千尋の神隠し (2001)』、『ハウルの動く城(2004)』から確認できた。本論文では、これらの映画における言 語的ステレオタイプをより理解するためには、日本語と日本のジェンダー規範をより深く研究すべき であるとの見解に至った。 / Hayao Miyazaki’s filmer har hyllats världen över för deras starka kvinnliga karaktärer och breda inkludering av könsrepresentation. Medan majoriteten av tidigare forskning har fokuserat på narrativet, i synnerlighet karaktärernas sociala beteende, eller deras utseende, syftar den här kandidatuppsatsen till att förstå huruvida dessa hyllade filmer utmanar de vanliga könsstereotyper associerade med nutida Japan och genrelitteratur även lingvistiskt. Specifikt så fokuserar den på frågor, komplimanger, och avbrytande genom en kvantitativ analys som undersöker frekvensen av utvalda språkliga beteenden hos kvinnliga och manliga huvudkaraktärer. Resultatet visar att språkligt beteende associerat med könsstereotyper – inte endast avgränsat till Japan men för hela världen – kan ses i de analyserade filmerna Slottet i Cagliostro (1979), Kikis expressbud (1989), Spirited Away (2001) och Det levande slottet (2004). För en mer komplex förståelse av de lingvistiska stereotyperna i filmerna, menar den här uppsatsen att det japanska språket och japanska könsnormer bör undersökas vidare.