The aim of this study is to investigate if textbooks and workbooks produced for teaching English to Swedish students in grades 4-6 fulfil the demands set by the curriculum. Furthermore, it investigates if the teaching materials need to be complemented by other media. An analysis has been made of three teaching materials. The analysis is based on national and European policy documents and current language research. The study also investigates how much teachers use textbooks when teaching English, what kind of homework they give that relates to the books and what media they complement with. The study found that all the teaching materials that were analysed follow the curriculum, but that not all areas of communicative skills were treated equally. The survey of teacher’s use of teaching materials found that the use of teaching materials was quite traditional and that most teachers complement with other forms of media.

I denna uppsats genomförs en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraternas språk på sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Sverigedemokraterna använder flyktingkrisen i sociala medier för att stärka sitt väljarstöd. Material från Facebook och Youtube analyseras multimodalt. Ett urval av detta material förs fram i uppsatsens analys för att belysa relevanta egenskaper i Sverigedemokraternas diskurs. Vi kan genom analysen se att Sverigedemokraterna i större utsträckning än andra partier talar om flyktingkrisen. De framställer även flyktingkrisen som mycket mer katastrofal än vad de tre andra partierna vi undersöker gör. Vidare använder de ett språk som avpersonaliserar flyktingen.

<p>Abstract</p><p>The phonics is traditionally firmly established within reading acquisition in Swedish schools. The curriculum, Lpo 94 gives spacious independence regarding the question of method and we have to be aware of our own point of view when we are making the decision regarding the method of reading acquisition. Is it tradition or is it our linguistic point of view that is the determining factor? Through this study of literature, different publications from different times are being studied and the ideas and the linguistic point of view are being discussed. Through comparing between the curriculums that have been replaced of one another, and attending to linguistic discussion and research, we will be able to see a change in the linguistic point of view. Consequently we also will catch a glimpse of the psychological direction that has had an influence in our way to look upon the language in general and reading in particular. It has been seen that the teaching in reading originally comes from the behaviouristic fundamental idea of B.F. Skinner. Nowadays the teaching in reading is more based on the cognitive ideas of Noam Chomsky. Trough taking part of other peoples linguistic point of view, the opportunity gives to reflect upon the own way to look upon the language. This is a fundamental condition and of a vital importance when you are going to choose method of reading acquisition in the teaching profession.</p><p>Keywords: Reading acquisition, phonics, linguistic point of view</p> / <p>Sammandrag</p><p>Traditionellt sett är ljudmetoden starkt förankrad inom läsinlärningen i svenska skolor. Läroplanen (Lpo 94) ger stor frihet angående metodfrågan och vi måste vara medvetna om vårt eget synsätt när beslutet angående läsinlärningsmetod ska tas. Är det tradition eller språksyn som är den avgörande faktorn? Genom litteraturstudien studeras olika texter från olika tider och idéerna och språksynen bakom ljudmetoden diskuteras. Genom att jämföra läroplaner som avlöst varandra samt också genom att följa språkdebatten och språk-forskningen, kommer en förändring i språksynen synliggöras. Således ges även en inblick i de psykologiska inriktningar som påverkat vårt sätt att se på språket i allmänhet och läsning i synnerhet. Det har visat sig att läsundervisningen historiskt sett gått från B.F. Skinners behavioristiska grundtanke, till att numera grunda sig på Noam Chomskys kognitiva teorier. Genom att ta del av andras språksyn ges möjligheten att reflektera över det egna sättet att se på språket, vilket är en grundläggande förutsättning och av avgörande betydelse när läsinlärningsmetod ska väljas i läraryrket.</p><p>Nyckelord: Läsinlärning, ljudmetod, språksyn</p>

Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig. Vad språket sägs vara och vilka begrepp språket förknippas med skiljer sig åt i de studerade dokumenten: Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Utbildningsdepartementet 2010) behandlar språket i mindre omfattning än Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005). I det finländska dokumentet sägs språket vara ett medel för kommunikation och interaktion, och språkets roll är mer grundligt uttalat, eftersom språket ses som något grundläggande i alla aktiviteter och i barns utveckling. I det svenska dokumentet bildar barns språkliga utveckling ett mål och ett innehåll. Det ideala språket och det idealspråkande barnet har färre bestämda egenskaper i det svenska styrdokumentet än i det finländska.

Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig. Vad språket sägs vara och vilka begrepp språket förknippas med skiljer sig åt i de studerade dokumenten: Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Utbildningsdepartementet 2010) behandlar språket i mindre omfattning än Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005). I det finländska dokumentet sägs språket vara ett medel för kommunikation och interaktion, och språkets roll är mer grundligt uttalat, eftersom språket ses som något grundläggande i alla aktiviteter och i barns utveckling. I det svenska dokumentet bildar barns språkliga utveckling ett mål och ett innehåll. Det ideala språket och det idealspråkande barnet har färre bestämda egenskaper i det svenska styrdokumentet än i det finländska.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en fördjupad kunskap kring den rådande språksynen i skolan och hur den i sin tur påverkar skolans undervisningssammanhang samt hur en transspråkande pedagogik kan påverka andraspråkselevers språk-, kunskap- och identitetsutveckling. Kunskapsöversikten baseras på tio vetenskapliga artiklar som har relevant koppling till frågeställningen. Artiklarna har gått igenom peer-review och har blivit framtagna genom systematiska sökningar i nationella och internationella vetenskapliga databaser. Genom en tematisk analys av artiklarna har tre teman framkommit. Resultatet av analysen visar på att det finns en stark rådande enspråkighetsnorm i skolan. Samtidigt visar artiklarnas resultat hur språknormen kan bli utmanad genom ökad kunskap och förändrade språkpolicys. När flerspråkighet uppmuntrades och en transspråkande praktik tog plats fick eleverna en fördjupad kunskap i sitt första och andra språk i alla ämnen vilket stöttade eleverna i deras kunskaps- och identitetsutveckling. I diskussionen så tas det bland annat upp hur fördjupad kunskap kring transspråkande kan påverka undervisningen samt hur utbredd enspråkighetsnormen är i skolan.

The aim of this study was to explore the subject of English in the younger school years. The research questions are focused on how much time teachers spend on teaching English, how much English input the pupils are getting, how the lessons are planned and what the pupils think of their English lessons. The methods of the study have been classroom observations and interviews with pupils in both grade one and two. National as well as European policy documents emphazis a communicative view in language learning and teaching, which a majority of the pupils in my classes did not experience as neither the teahers nor the pupils did speak English very often. The classes I observed did have 30 to 40 minutes per week sceduled to English but the avrage teaching time was often less than the time that was scedueled. The pupils biggest english input was from different songs and videos from youtube.

Abstract The phonics is traditionally firmly established within reading acquisition in Swedish schools. The curriculum, Lpo 94 gives spacious independence regarding the question of method and we have to be aware of our own point of view when we are making the decision regarding the method of reading acquisition. Is it tradition or is it our linguistic point of view that is the determining factor? Through this study of literature, different publications from different times are being studied and the ideas and the linguistic point of view are being discussed. Through comparing between the curriculums that have been replaced of one another, and attending to linguistic discussion and research, we will be able to see a change in the linguistic point of view. Consequently we also will catch a glimpse of the psychological direction that has had an influence in our way to look upon the language in general and reading in particular. It has been seen that the teaching in reading originally comes from the behaviouristic fundamental idea of B.F. Skinner. Nowadays the teaching in reading is more based on the cognitive ideas of Noam Chomsky. Trough taking part of other peoples linguistic point of view, the opportunity gives to reflect upon the own way to look upon the language. This is a fundamental condition and of a vital importance when you are going to choose method of reading acquisition in the teaching profession. Keywords: Reading acquisition, phonics, linguistic point of view / Sammandrag Traditionellt sett är ljudmetoden starkt förankrad inom läsinlärningen i svenska skolor. Läroplanen (Lpo 94) ger stor frihet angående metodfrågan och vi måste vara medvetna om vårt eget synsätt när beslutet angående läsinlärningsmetod ska tas. Är det tradition eller språksyn som är den avgörande faktorn? Genom litteraturstudien studeras olika texter från olika tider och idéerna och språksynen bakom ljudmetoden diskuteras. Genom att jämföra läroplaner som avlöst varandra samt också genom att följa språkdebatten och språk-forskningen, kommer en förändring i språksynen synliggöras. Således ges även en inblick i de psykologiska inriktningar som påverkat vårt sätt att se på språket i allmänhet och läsning i synnerhet. Det har visat sig att läsundervisningen historiskt sett gått från B.F. Skinners behavioristiska grundtanke, till att numera grunda sig på Noam Chomskys kognitiva teorier. Genom att ta del av andras språksyn ges möjligheten att reflektera över det egna sättet att se på språket, vilket är en grundläggande förutsättning och av avgörande betydelse när läsinlärningsmetod ska väljas i läraryrket. Nyckelord: Läsinlärning, ljudmetod, språksyn

Denna studie undersöker hur gymnasielärare i svenskämnet arbetar med och förhåller sig till skrivundervisningen och hur deras språksyner uppfattas. Sju gymnasielärare har intervjuats om hur och varför de bedriver skrivundervisning. I denna studie är fokus på lärarens skrivutvecklande arbete samt vilken språksyn läraren ger uttryck för. Studiens resultat visar i enlighet med tidigare forskning att vissa sätt att arbeta med skrivande är mer vanligt förekommande och att dessa sätt i stor del beror på lärarnas tolkning av styrdokument. Studien visar också att lärarna har en dominerande språksyn, men ofta med drag av andra språksyner. Då en språksyn ofta är dominerande enligt tidigare forskning och att lärare bör vara medvetna och försöka kompensera för detta i skrivundervisningen för att eleverna sskrivundervisning ska bli mer varierande och ge en bättre helhet till vad som är skrivande bör lärarna, utifrån resultatet i studien, försöka kompensera för den egna språksynen för att eleverna ska få större variation. Medvetenhet hos lärare kring skrivundervisningen och en större variation torde också möta fler elevers behov och bidra till att de känner större meningsfullhet i skrivundervisningen.

I följande examensarbete undersöker jag hur lärare förhåller sig till ett transspråkande arbetssätt. Fokus ligger främst på lärarnas förhållningssätt och erfarenheter, men även elevernas uppfattningar om hur arbetssättet kan påverka deras lärande beaktas. Transspråkande är ett arbetssätt som främjar elevers språkutveckling samtidigt som de tillägnar sig nya färdigheter. Studien undersöker hur transspråkande som undervisningsmetod kan stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga elever i mellanstadiet. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med hjälp av intervjuer och sedan en analys av både lärares och elevers perspektiv. I studien intervjuades fyra legitimerade lärare samt fem fokusgrupper med sex elever vardera från årskurs 4-6. Viktiga begrepp som modersmål och språksyn har framhållits som viktiga komponenter för att förstå hur transspråkande kan användas i undervisningen. Studien använder sociokulturella perspektiv för att betona hur kommunikation och stöttning i klassrummet påverkar lärandet. Resultaten tyder på att transspråkande kan öka elevernas engagemang, motivation och förståelse, samt främja en inkluderande lärmiljö. Den visar även att transspråkande är ett användbart sätt att arbeta för att bidra till elevers språkutveckling. En del lärare ansåg att arbetssättet även kunde vara utmanande, just på grund av lärarnas kompetens, språkliga kunskaper samt elevernas varierande kunskapsnivå i klassrummet.