<p>The overall aim of this thesis is to contribute to the understanding of how the <em>Common European Framework of Reference for Languages</em> (CEFRL) presents discourse views and multilingualism. This is of importance, due to the impact the European Council’s education collaboration has on the Swedish syllabus for languages. The research perspective of the thesis is to solely focus on discourse views and multilingualism: comparing two analytic frameworks, by applying a qualitative text analysis. The first being based on two different models of discourse strategies and the latter based on two studies on how multilingualism is treated in Scandinavian school situations. The findings of the study indicate an incoherent view on discourse, in regard to being either determined by the situational setting, or by individual preference. Multilingualism is clearly articulated by the CEFRL but the presentation differs from how multilingualism is received in the Scandinavian educational context. This thesis presents a proposal for how to interpret the theoretical background given in the CEFRL in respect to the target aspects.</p>

The overall aim of this thesis is to contribute to the understanding of how the Common European Framework of Reference for Languages (CEFRL) presents discourse views and multilingualism. This is of importance, due to the impact the European Council’s education collaboration has on the Swedish syllabus for languages. The research perspective of the thesis is to solely focus on discourse views and multilingualism: comparing two analytic frameworks, by applying a qualitative text analysis. The first being based on two different models of discourse strategies and the latter based on two studies on how multilingualism is treated in Scandinavian school situations. The findings of the study indicate an incoherent view on discourse, in regard to being either determined by the situational setting, or by individual preference. Multilingualism is clearly articulated by the CEFRL but the presentation differs from how multilingualism is received in the Scandinavian educational context. This thesis presents a proposal for how to interpret the theoretical background given in the CEFRL in respect to the target aspects.

The intention of this study is to find out how the English subject takes form and develops in the early years in school related to the curriculum, teachers, teaching material, students and parents. The methods of the survey have been classroom observations, teacher interviews, textbook analysis and a parents´ questionnaire. The findings of this study are that the knowledge of the teacher in and about the English subject can have effect on how the English subject will be presented to the students during the English lessons and the amount of the students oral production of the target language seem to depended on how much the teacher uses the target language in the classroom. The contents of the English lessons was overall structured by the curriculum. The parents and their interest in their children´s education seem to have had an impact on how much focus the English language get. Parents also seemed to have an influence on the contents of the English subject.

No description available.

I studien undersöks hur svensklärare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers språk och stil i det nationella provets skriftliga delprov på gymnasiet. Följande två frågeställningar har ställts: Hur bedömer sve-lärare sva-elevers texter utifrån kriteriet “språk och stil” - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? Utgångspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andraspråk är svårt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman &amp; Magnusson, 2018) inom forskningsfältet svenska som andraspråk som har olika lösningar på hur ämnet skall organiseras. En annan utgångspunkt för undersökningen är att språksyn är avgörande för hur sva-elevers språk bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andraspråkselever förfördelas i ett skolsystem där inlärarspråk bedöms utifrån standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts där två lärare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. Lärarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehåll sedan analyserats och kopplats till språksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien är att alla sva-texter förutom en får ett lägre betyg med bedömningskriterierna för sve1 än med dem för sva1. Ingen text får högre betyg än E och två texter underkänns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna får också högre betyg på delaspekten stil än på delaspekten språk. Lärarna är samstämmiga i sina bedömningar och reagerar på samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lärarna och som påverkar bedömningen negativt är framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförråd. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa språkfel, har svårt att uppnå betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftspråkets normer. Vidare upplever lärarna rättningen som mentalt krävande men visar samtidigt prov på förståelse för andraspråksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist är det betygskriterierna som är det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg än E. Resultaten i studien pekar också mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smälta samman med kursen svenska bör en sådan kursändring föregås av noggranna avväganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmässigt.

The request for permission to complete a Quran burning in Malmö sparked strong emotions, particularly among muslims. Some people have used physical means to express their emotions, resulting in demonstrations. Using a critical discourse method, this study critically analyzed 259 comments on how forum writers on Flashback valued Quran burning. This study takes a perspective that focuses on developing knowledge that can help people who are disadvantaged. Social constructivism and intersectionality are the theories that have been adopted. The study reveals themes that almost entirely center on muslims reactions to the event rather than the event itself. Many themes are pro-Quran burning, and some of those who are against it are not motivated by anti-discrimination concerns. It turns out that forum writers place more value on the burning of the Quran and less on muslims and their faith.

Detta examensarbete är en kritisk textanalys av ett urval texter som hämtats från två läromedel avsedda för gymnasiekursen Svenska 1. Analysen baseras på den textanalysmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997), och de resultat den genererar tolkas med utgångspunkt i normkritisk teori. Examensarbetets syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden och normer som inte är uppenbara vid en första anblick, genom en granskning av vilka språkliga val som gjorts under utarbetande av texterna samt vilka konsekvenser dessa val får ur ett normkritiskt perspektiv.Resultatet ger att språkliga val gällande lexikon, grammatik och lingvistiska former har medfört att vissa deltagare tilldelas makt på bekostnad av andra, och att en del av dessa val syftar till att dämpa effekterna av rådande maktobalanser genom att ge sken av mer jämlika förhållanden än de faktiskt rådande. Detta ger i sin tur möjlighet att föra fram argument utan att det tydligt framgår att det är just argumentation det handlar om. Analysen ger också exempel på framställningar som innehåller implicit uttryckta normer i fråga om studieförutsättningar, ideologiska värderingar, kroppsfunktioner och manlighet. Sammanfattningsvis gav resultaten indikationer på att det föreligger behov att låta läromedel genomgå en kritisk textanalys med normkritiskt perspektiv, med fördel innan läromedlen i fråga köps in av skolor och delas ut till elever.

I studien undersöks hur svensklärare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers språk och stil i det nationella provets skriftliga delprov på gymnasiet. Följande två frågeställningar har ställts: Hur bedömer sve-lärare sva-elevers texter utifrån kriteriet “språk och stil” - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? Utgångspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andraspråk är svårt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman &amp; Magnusson, 2018) inom forskningsfältet svenska som andraspråk som har olika lösningar på hur ämnet skall organiseras. En annan utgångspunkt för undersökningen är att språksyn är avgörande för hur sva-elevers språk bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andraspråkselever förfördelas i ett skolsystem där inlärarspråk bedöms utifrån standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts där två lärare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. Lärarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehåll sedan analyserats och kopplats till språksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien är att alla sva-texter förutom en får ett lägre betyg med bedömningskriterierna för sve1 än med dem för sva1. Ingen text får högre betyg än E och två texter underkänns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna får också högre betyg på delaspekten stil än på delaspekten språk. Lärarna är samstämmiga i sina bedömningar och reagerar på samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lärarna och som påverkar bedömningen negativt är framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförråd. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa språkfel, har svårt att uppnå betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftspråkets normer. Vidare upplever lärarna rättningen som mentalt krävande men visar samtidigt prov på förståelse för andraspråksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist är det betygskriterierna som är det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg än E. Resultaten i studien pekar också mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smälta samman med kursen svenska bör en sådan kursändring föregås av noggranna avväganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmässigt.

Studiens syfte var att undersöka observationsmaterialen Läsutvecklingsschema (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001), Relationsutvecklingsschema (Erixon et al. 2007) och Tidig registrering av språkutveckling (Espenakk et al. 2013) i förhållande till vad Lpfö98/10 tillskriver uppdraget. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys, med främsta fokus på observationspunkterna, var avsikten att synliggöra vilken språksyn som konstrueras i materialen ur ett en- och flerspråkigt perspektiv. Genom att använda Vallberg Roth och Månssons (2010) didaktiska frågor undersöktes materialet utifrån vem som bedömn, vad för något som ska bedömas och varför detta bör ske.Det sociokulturella perspektivet har agerat teoretisk ram för analysen. Resultatet visade att RUS (Erixon et al. 2007) och LUS (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001) har en teoretiskt liknande språksyn, som främst kan kallas interaktionell språksyn (Holm, 2009). Samlingsnamnet kännetecknar en syn på språk där kommunikationen och dess funktion är central. TRAS (Espenakk et al. 2013) som observationsmaterial presenterar snarare en strukturell språksyn (Holm, 2009). Häri anses delarna av språket vara viktiga för att inneha språkkompetens. I relation till Lpfö98/10 kan samtliga standardiserade material menas producera en normativ bild av hur barnet ska vara och hur dess utveckling ska framskrida, och därför inte vara förenliga med läroplanstexten. Särskilt gäller detta när det kommer till de flerspråkiga barnen, då både LUS (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001), RUS (Erixon et al. 2007) och TRAS (Espenakk et al. 2013) starkt normerar det svenska språket och ett västerländskt förhållningssätt till litteratur och dialog.

Detta examensarbetes syfte är att analysera språksynerna som framkommer dels i kursplanen för svenskämnet i Lgr11 och dels i några aktiva lärares skriftliga respons på autentiska elevtexter. Detta för att kunna göra en jämförelse dem emellan och således kunna föra en diskussion om i vilken utsträckning dessa kongruerar samt hur dessa förhåller sig till teorier kring språkutveckling. Därtill diskuteras den politiska kontextens påverkan i lärares arbete. För att kunna analysera dessa olika typer av texter har två olika analysteorier använts. Metoden som används är en textanalytisk studie där ena delen utgörs av en brukstextanalys och den andra av en kritisk närläsning. De slutsatser som har gjorts har förhållits till tidigare forskning kring språkutveckling och språksyn som till viss del har kongruerat med vår undersökning. Denna visar att språksynen som skrivs fram i kursplanen för svenska är komplex samt att de aktuella lärarna tenderar att i större utsträckning praktisera en system-språksyn än vad de praktiserar en kommunikation-språksyn i responsen på elevtexter.