Abstract   The purpose of my study is to see how pedagogues describe their work with language stimulation in preschool. My study is a case study. Through qualitative interviews and observations with three pedagogues I want to se how it works in preschool.        My research question was: How do the pedagogues describe their work procedure with language stimulation?     My result of this study is that language stimulation always is included in all preschool activities. As a pedagogue you must take care of all opportunities, both spontaneous and arranged situations.  The pedagogues see themselves as very important persons when it comes to children´s language development. As a pedagogue it is important with a consciously reflect on what you do and why you do certain things. They want to be good role- models for the children and give them cheerful and challenging activities that strengthen children in their language development.   The conclusion of my study is that if you are a pedagogue who is constantly conscious, present, confident and enthusiastic you can create many situations every day which stimulate children in their language development.

Syftet med min studie är att belysa hur pedagoger i förskolan ser på sin roll att stimulera och utveckla barns språk. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare. Resultat av studien visar på att det utförs ett medvetet arbete för att utveckla och stimulera barns språk på förskolan. Detta görs främst genom att pedagogerna tar tillvara på de tillfällen och stunder som ges i vardagen. Därigenom stimuleras barnen till att själva använda sig av språket, och att de i förskolan omges av ett rikt och nyanserat språk både i tal och skrift. Genom att barnen möter vuxna som aktivt lyssnar och tar sig tid för barnet så ökar barnets lust att uttrycka sig. Resultatet visar också på att högläsning, rim, ramsor, sång och andra språk- och sånglekar används dagligen, för att på olika sätt utveckla barnets språk. För att barnet ska träna sig i att använda språket på ett mer nyanserat sätt, övar pedagogerna tillsammans med barnen på att berätta och återberätta utifrån böcker och upplevelser. Det handlar också om att utveckla ordförrådet och begreppsförståelsen hos barnet genom att hjälpa barnet att sätta ord på det som de upplever och gör. Språket utvecklas genom kommunikationen som uppstår i gruppen med barn och vuxna. Det sociala samspelet mellan individerna i gruppen är mycket betydelsefullt för språkutvecklingen. Därigenom stimuleras barnet till kommunikation som för dem är både meningsfull och viktig. Pedagogerna menar att det är barnens intresse och erfarenheter som ska vara utgångspunkten för utvecklandet av både tal- och skriftspråk.    Det kommer också till uttryck i min studie att det är viktigt att skapa en miljö som bidrar till att locka och möjliggöra samspel mellan barnen på förskolan. Pedagogerna ska dessutom erbjuda material som både intresserar och stimulerar barnets språk. Materialet bidrar också till att det finns saker att samtala om. Det viktiga är att barnen upplever det lustfyllt att använda sig av språket på olika sätt och att de med hjälp av språket kan förmedla sig med sin omgivning. / The purpose with this study is to point out how pre-school pedagogues look at their part to stimulate and enrich children language. The survey is based on qualitative interviews with five active pre-school pedagogues. The result of the study shows that an active and deliberate work is done to stimulate and enrich children’s language in pre-school. The pedagogue’s cherishes this work in everyday life at pre-school, thereby stimulating the children to use the language themselves. Secondly the children are indirectly stimulated in the overall pre-school environment by a rich and varied language in both spoken and written language. Children at pre-school communicate with engaged pre-school pedagogues that listen actively and thereby increase the children’s desire to express themselves. The results also show that loud reading, rime, jingles, sing and other language- and song games are used daily in different ways to enrich the children’s language. In order to train the child to use the language in a more varied way, pedagogues and children works together to tell and re-tell books and experiences. In many ways it’s about to enrich the children’s vocabulary by helping them to put words on things they do and experience. The language is evolving when children and pedagogues together communicate within the group. The social interaction between the individuals in the group is very important to evolve and enrich the language and thereby stimulating the child to communicate in a meaningful way. The pedagogues mean that the children’s interests and experiences are the foundation to enrich and evolve a rich spoken- and written language. The study also shows that it is of high importance to create an environment that encourages collaboration between children in pre-school. The pedagogues should also provide material that stimulates and increases children’s interest to learn the language. The material also contributes to subjects to talk about. It’s absolutely vital that children experience language as a fun and great resource to use when communicating and interacting with their surroundings.

The purpose of my report was to find out how music can benefit the language development of children, whilst getting a glimpse of how the educators in preschools use music as a tool for the language development of children. During the course of the report I’ve used the sociocultural perspective theory as a foundation to stand on, this is most of all visible in my analysis and discussion of the result.   In the result we can see that the educators possess insight in the importance of music in childrens development, and that they therefore give music a lot of room in their work. Songs where rhyme and language play are allowed are common elements at the preschool that attracts the children and makes them want to partake. Songs sung with movement is a commonly used combination which also serves to further lift the childrens language development when they, through movement, give meaning to the lyrics.   It does however take a devoted educator to make music with the preschool children and to support them and making them want to do it. The educator must be aware of the importance of the social interaction to make use of music seem important to the children. When music is made that moment has to be a harmonic and safe moment to create room for the children to learn and grow, not least in a linguistic manner. Educators who aren’t aware of how they present themselves to the children, and how doesn’t show any interest or curiosity in what’s being done will rub off their emotions onto the children increasing the risk of no learning or development taking place.

Högskolan i Gävle    Examensarbete C Akademin för utbildning och ekonomi   15 hp Lärarprogrammet     Vårterminen 2011 Titel: Språket i första eller andra hand? En uppsats om språkutveckling, modersmål och svenska som andraspråk.   Författare: Kajsa Hjelmblom Handledare: Daniel Pettersson Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka om lärare i grundskolans tidigare år känner till hela skolans språkutvecklande uppdrag och ta reda på hur klasslärare arbetar med att främja elevernas språkutveckling. Syftet är också att ta reda på om arbetet med elevernas språkutveckling skiljer sig mellan skolor med få eller många elever med invandrarbakgrund samt att undersöka om det finns något samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare. Studien är en kvantitativ studie i liten skala. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som delats ut till klasslärare och modersmålslärare på två skolor, varav en skola har många elever med invandrarbakgrund och en skola har få. Uppsatsen belyser också hur barn utvecklar språk i hemmet och i skolan samt vad modersmål och svenska som andraspråk är. Resultatet visar att det finns varierande engagemang och kunskaper om hela skolans språkutvecklande uppdrag. Några klasslärare visar i enkätundersökningen att de är medvetna om vad det språkutvecklande uppdraget innebär medan andra inte känner till det. Resultat visar också att samarbetet mellan klasslärarna i studien och deras elevers modersmålslärare är nästintill obefintligt.   Nyckelord: Modersmål, svenska som andraspråk, språkutveckling och samarbete. / University of Gävle    Degree C School of Education and the Economy    15 hp Spring 2011 Title: The language in first or second hand? An essay on language development, native language and Swedish as a second language. Authors: Kajsa Hjelmblom Supervisor: Daniel Petterson Summary The purpose of this study was to examine if teachers in primary school are familiar with the school systems language development mission and observe how teachers are working with pupils' language skills. The aim is also examine whether the work with pupils' language skills differs between schools with few or several students with immigrant backgrounds and to look at whether there is collaboration between classroom teachers and home-language teachers. It is a quantitative study with a limited number of participants. The study was conducted using a questionnaire distributed to classroom teachers and home-language teachers in two schools, one school with several pupils from immigrant backgrounds, and a school with few. This paper also illustrates how children develop language skills at home and at school as well as description of what Swedish as a second language is. The results show that the commitment and knowledge of the school systems language development mission vary. The survey shows that some classroom teachers are familiar with what the language development mission is while others are not. Results also show that the cooperation between school teachers and home-language teachers almost is non-existing. Keywords: Native language, mother tongue, Swedish as a second language, language development and cooperation.

Aktionsforskningsstudien handlar om ett arbetslag i förskolan som försöker att skapa en djupare kunskap om barns språkutveckling och verksamhets utveckling med hjälp av kartläggningsmaterial TRAS som står för tidig registrering av språkutveckling. Studiens syfte är att skapa förståelse kring att kartlägga barn med hjälp av TRAS. Studien är en del i ett utvecklingsprojekt där praktikern och praktikens problemställning är utgångspunkten. De teoretiska utgångspunkterna inbegriper barn, språk och sampel där barns språkutveckling är centralt för barns utveckling och lärande. Dataproduktionen innefattar videofilmer från arbetslagets planeringsmöten och forskarens loggbok. Utifrån en kvalitativ analys framskred tre kategorier som tolka, organisera och problematisera. Resultatet visar att arbetslagets drivkraft till att skapa ett gemensamt förhållningsätt och samsyn till TRAS schemats frågor är centrala. Arbetslagets arbete med TRAS genererar både ifrågasättande om kunskap och lärande samt utvecklingsstadier för barns samspel och språkutveckling. / This action research study is about a team in pre-school who are trying to develop a deeper understanding of children´s language development and pre-schools improvement. The  purpose is to develop understanding about mapping children´s languages progress by using early registration of language development  (TRAS). The study is part of a development where practice and practice problems is the starting point. The theoretical starting point include the child and the language in which children´s language progress is a central to children´s developments and learning and interaction important functions of language development. The empirical data includes videos from the teachers’ planning sessions and the researcher´s log book the qualitative analysis progressed three categories to interpret, organize and problematising. The result shows that the teacher’s incentive to create a shared vision and consensus to TRAS schema issues is central. Education  work  with TRAS generates both questionings and learning and development stages of children’s  interactions and language development.

Inom kognitionsvetenskapen växer det på flera håll fram konkurrenter till det synsätt på språklig kognition som förespråkats främst av lingvisten Noam Chomsky. Han har argumenterat för att barns förmåga till att snabbt förvärva språks grammatiska komplexitet, beror på att all världens språk delar en underliggande universell grammatik som finns inkodad i människohjärnan från födseln. Enligt denna syn betraktas grammatik som ett abstrakt regelstyrt system, slutet och utan direkt påverkan från omgivningen. Efterföljande forskning har kommit att visa på många svårigheter för denna hypotes, varvid alternativa ansatser har trätt fram. Som ett resultat försöker många forskare numera istället förklara färdigheter i grammatik som en förlängning av kognitiva och kommunikativa förmågor. Uppsatsen ger en kort bakgrund om Chomskys idéer och hur han resonerade sig fram till sin hypotes. Via en rad olika överväganden utifrån empiriska observationer och experiment, och på området nyutvecklad teori, söks därmed andra förklaringsvägar. Uppsatsen undersöker ett antal implikationer och hur de påverkar forskningen kring språkförmågan.

No description available.

Syftet med studien är att beskriva och reflektera kring ett språkstimulerande arbetssätt i förskolan, med fokus på att tala, läsa och skriva. Vidare är syftet att observera hur ett antal barn agerar i det språkstimulerande arbetet och att undersöka i vilken utsträckning ett sådant arbetssätt skulle kunna vara förebyggande av språksvårigheter. I denna observationsstudie av ett språkstimulerande arbetssätt bland femåringar på en förskola, har jag haft ett inledande samtal med en förskollärare och genomfört observationer av miljön och barnen, både enskilt och i grupp i olika situationer. Detta för att se hur man arbetar med språket i den observerade barngruppen. De teman som observerats i studien är: samling och samtal, lust och lek, högläsning, miljö, material och språklekar, samt pedagogens förebyggande arbete av språksvårigheter bland barnen. Dessa teman följer med genom hela studien. I litteraturstudien beskrivs bland annat hur man arbetar med ”Före Bornholmsmodellen” och ”God läsutveckling”, här framkommer också att man genom att arbeta förebyggande med språkstimulering i förskolan, kan förhindra att det uppstår språksvårigheter senare i barnens språkutveckling. I resultatdelen finns det exempel på barnens lust att lära, särskilt i leken. I diskussionen reflekterar jag kring det språkstimulerande arbetet i allmänhet, men också specifikt kring arbetet i den observerade barngruppen. Kunskapen är gratis, men leken är frivillig, detta gäller allt arbete med språket inom förskolan, tror jag.

No description available.

This essay is a combination of an interview, survey and an observation that involves seven different teachers and thirty-eight pupils in a school situated in a suburb of Stockholm. The purpose of my research is an attempt to give a picture of how a team of teachers in a primary school act together when teaching maths, as the majority of the pupils have another mother tounge than Swedish. Yet another purpose of this essay is to examine what possibilities this team of teachers have in trying to develop the Swedish language within other bilingual pupils and at the same time develop their math comprehension. I have chosen to initiate the theoreti-cal starting point through the points of Rodell-Olgac & Rönnberg & Rönnberg; these authors discuss the importance of language comprehension when it comes to developing ones math skills. I have reached the conclusion in my examination that it is important to raise the impor-tance of language comprehension within math-education. It is crucial that teachers need to create different kinds of working patterns and methods that are adapted accordingly to the learning-ability of the pupils. Thus, teachers also need to show great consideration to the cul-tural backgrounds, expectations, attitudes and feelings of their pupils.