Syftet med vår studie var att undersöka klasslärares arbetssätt för att utveckla andraspråkselevernas språkutveckling samt samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare och klasslärare och lärare i svenska som andraspråk. Dessa områden är betydelsefulla eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle och där skolan strävar efter att alla elever får en likvärdig utbildning oavsett etnisk bakgrund.  Femton klasslärare verksamma i årskurserna 1-6 vid fyra olika skolor deltog i studien genom individuella intervjuer. Slutsatsen av vår studie pekade på att klasslärarna använde sig av eget material under lektionerna för att alla elever i klassen ska få samma förutsättningar och kunskaper. Bristen av förberedelseklasser på skolorna är något som de intervjuade uppmärksammade. Det är av stor vikt att skolorna har en förberedelseklass eftersom det annars läggs mycket arbete på klassläraren som inte har möjlighet att ensam undervisa en nyanländ elev och resterande elever i klassen samtidigt. Resultatet visade också att det inte finns någon samverkan mellan modersmålslärare och klasslärare. Dock förekom samverkan mellan svenska som andraspråkslärare och klasslärare. Bristen på samspelet mellan modersmålslärare och klasslärare var det som informanterna påpekade mest att de saknade. Förberedelseklass är ett annat område som de intervjuade saknade på skolorna.

Syftet med detta examenarbete är att undersöka vad TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) som metod har för betydelse i förskolan för de yngre barnen och hur förskolorna använder sig av TAKK. Min undersökningsmetod var intervjuer med tre pedagoger på tre förskolor i tre stadsdelar och observation på en av förskolorna. Resultatet utifrån intervjuerna visar att efter vad barnen har sagt till pedagogerna så tycker de om att använda sig av TAKK. Pedagogerna beskriver TAKK som mycket positivit för barnen men även för dem själva. På två av tre förskolor användes TAKK i mycket stor utsträckning och på den tredje förskolan användes TAKK i mindre utsträckning. Diskussion är ställt mot tidigare forskning och resultatet som mina intervjuer gav. Mina slutsatser är att TAKK är en bra metod som hjälper barnen i sitt språk. Men även för pedagoger att de får lära sig denna metod så att barnen får hjälp och stöd i sin utveckling. Först och främst den språkliga utvecklingen. TAKK är ett sätt och en metod för omgivningen att kommunicera med en individ med funktionsnedsättning.

Tekniken är en stor del av alla barns vardag i samhället, detta ger oss därför ett ansvar att ge barnen möjlighet att utforska och experimentera med IT-verktyget pekplattan för att kunna stimulera barns språkutveckling i deras tidiga år. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) står det skrivet att förskolan ska främja barns utveckling inom enkel teknik i vardagen (a.a). IT-utvecklingen är i ständig rörelse framåt, hela tiden upptäcks nya fantastiska användningsområden kring de IT-verktyg vi använder oss av idag. Tekniken är här för att stanna! Hur kan vi delge vår kunskap till barnen inom användningsområdet pekplattan när det gäller barns språkutveckling? Syftet med studien är att undersöka hur pekplattan används i förskolans verksamhet för att främja barns språkutveckling. I studien belyser författarna hur pedagogerna använder sig av pekplattan som ett verktyg när det gäller att främja barns språkliga utveckling. Denna studie är kvalitativ då författarna har gjort egna analyser och tolkningar utifrån observationer, samt att författarna belyser pedagogernas syn och tankar hur de använder pekplattan genom intervjuer. Elva pedagoger på tre olika avdelningar har intervjuats och sex observationer har genomförts. Resultatet visar på hur pedagoger använder sig av pekplattan för att främja barns språkliga utveckling. De frågeställningar som är aktuella i studien besvaras genom respondenternas intervjusvar samt de genomförda observationerna. Diskussionen innefattar författarnas egna tankar om pedagogernas förhållningssätt till IT-verktyget pekplattan. Den framtagna teorin i studien diskuteras och knyter an till studiens syfte samt frågeställningar. / Technology is a big part of every child living in the community, this gives us a responsibility to give children the opportunity to explore and experiment with IT tool touchpad in order to stimulate children's language development in their early years. In the kindergarten curriculum (Lpfö 98 /2010) , it is written that preschool should promote children's development in the simple technology of everyday life (a.a.). IT development is constantly moving forward, constantly discovered new amazing applications on the computer tools we use today. The technology is here to stay! How can we communicate our knowledge to the children within the area of ​​use the touchpad when it comes to children's language development? The purpose of this study is to investigate how the touchpad used in the preschool activities to promote children's language development. The study highlights the authors how educators use the touchpad as a tool for promoting language development of children from a didactic perspective. This study is qualitative as the authors have done their own analyzes and interpretations based on observations, and that the authors highlight educators' views and ideas how to use the touchpad interviews. Eleven teachers at three different departments were interviewed and six observations have been carried out. The result shows how teachers use the touchpad to promote children's language development. The issues that are important in the study answered by respondents' interview responses and the observations don. The discussion includes the authors ' thoughts on teachers' attitudes to IT tool touchpad. The developed theory in the study are discussed and linked to the purpose of the study and issues.

After having worked within the preschool and it’s system for a number of years, we have often reflected over the fact that many educators tend to look at children with language difficulties in several different ways, and many of them being conflicting. Something that might contribute to this problem is the fact that the term itself, language difficulties, is defined differently between individuals, who in turn affects the way educators and preschools deal with the problem. The aim of this study is to create an understanding of the problems related to language difficulties, and how it is being dealt with within the preschool environment. To achieve this we have chosen to work within a qualitative research approach, alongside a discourse analysis. The selection of informants we have chosen consists of ten, qualified educators. Within this study we have collected a variety of descriptions for the term language difficulties, and how these in turn affect the way that children’s language, the typical and the atypical, is developed. As reference material we have chosen to use the paper Med blicken på barnet - Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik, by Palla (2011), and we stick to this theoretical approach throughout the study. Furthermore, we will try to explain the language development of children through developmental psychology and language theories. Through the analysis of the results found in this study, we conclude that the definition and construction of the term language difficulties, varies greatly, but are always seen as correct and true by the individual behind it. This in turn affects the way that educators deal with the children that are affected. In this study, two reoccurring aspects to this have been found, namely, the age of the child, and the responsibility held by the preschool. These aspects seem to be important in forming the image that educators have of the matter, and furthermore shape the way that they value and deal with it.

The intention of this study is to find out how the English subject takes form and develops in the early years in school related to the curriculum, teachers, teaching material, students and parents. The methods of the survey have been classroom observations, teacher interviews, textbook analysis and a parents´ questionnaire. The findings of this study are that the knowledge of the teacher in and about the English subject can have effect on how the English subject will be presented to the students during the English lessons and the amount of the students oral production of the target language seem to depended on how much the teacher uses the target language in the classroom. The contents of the English lessons was overall structured by the curriculum. The parents and their interest in their children´s education seem to have had an impact on how much focus the English language get. Parents also seemed to have an influence on the contents of the English subject.

Föreliggande examensarbete är en hermeneutisk studie som behandlar barns språkutveckling i tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse hur temat barns språkutveckling behandlades i tidningen över tid samt hur framställningen förhöll sig gentemot aktuella styrdokument och teorier. Studiens resultat visar att barns språkutveckling har varit framträdande i den fackliga tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014 och att språkutvecklingen har framställts utifrån flera perspektiv och områden. Inledningsvis är det främst framträdande aktiviteter och språkutvecklingens process som lyfts fram i relation till ämnet språk. Vidare nämns pedagogernas påverkan, påverkande faktorer samt bilder i relation till barnets språk. Under 2000-talet nämns böckernas betydelse för språket samt barn i behov av särskilt stöd och hur det kan påverka barnets språkprocess. Mångkulturella förhållanden blir framträdande i slutet av perioden samtidigt som pedagogernas roll på nytt är framträdande. Kopplingar gentemot aktuella allmänna råd och styrdokument visar att det finns ett samband mellan dessa och språkutvecklingens framväxt i förskolan. Trots att det finns kopplingar mellan allmänna råd, styrdokument och språkutvecklingen i tidningen Förskolan under hela tidsperioden visar resultatet på att kopplingarna och framträdandet av språkutvecklingen växte fram allt mer efter införandet av förskolans läroplan (1998)

The purpose of this study is to see how preschool teachers can support multilingual children and promote their development in their first languages. It was chosen to look at a specific municipality to see how the preschool teachers there work with multilingual children. By using the method of structured interviews, it was learnt that they do, in fact, work actively with multilingual children. The preschool teachers interviewed received the same questions in order to make the answers as comparable and measurable as possible. The results seem to indicate that more resources are needed to fulfil the needs of children with another first language than Swedish. The representatives of the municipality have chosen to concentrate on the two foreign languages that are the most common among the multilingual children in the municipality, viz. Arabic and Somali. Children who have other first language receive no formal training in their first language in preschool. One reason for the modest number of first-language teachers in the municipality – one in Arabic and one in Somali – is the fact that it is hard to find and recruit qualified first-language teachers. / Syftet med denna undersökning är att se hur några pedagoger på förskolan kan stötta flerspråkiga barn och främja deras språkutveckling i modersmålet. En kommun valdes ut för att se hur de arbetar med flerspråkiga barn. Genom att använda metoden strukturerade intervjuer framkom att pedagogerna faktiskt arbetar aktivt med de flerspråkiga barnen. Resultaten verkar tyda på att det skulle behövas mer resurser för att tillgodose behoven hos de barn som har ett annat förstaspråk än svenska. Kommunens representanter har valt att koncentrera sig på de två språk som är vanligast bland kommunens flerspråkiga barn, nämligen arabiska och somaliska. Barn med andra förstaspråk får ingen formell undervisning i sina förstaspråk i förskolan. En anledning till det blygsamma antalet modersmålslärare i kommunen – en i arabiska och en i somaliska – är det faktum att det är svårt att hitta och rekrytera kvalificerade modersmålslärare.

Flera forskare menar att grunden för läsinlärning börjar så fort små barn hör ramsor, sånger och människor prata. Inom förskoleverksamheten är högläsning en vanligt förekommande aktivitet. Läser man högt för barn redan från en tidig ålder kan det resultera i att barnen tidigt utvecklar sin talförmåga. Under högläsningen kan också barnen ta lärdom av nya ord och påbörjar processen av att lära sig läsa. Högläsning kan också lära barn andra saker, t.ex. hur rösten förändras när man uttrycker känslor. Studier har visat att genom samtal och lek i samband med högläsning stimuleras barnens tankeförmåga då de blir delaktiga i en lärprocess. Föreliggande studie genomfördes med hjälp av två fokusgrupper bestående av pedagoger från förskoleverksamhet. Resultatet visar att pedagoger i förskoleverksamhet medvetet arbetar med högläsning för att stimulera barns språkutveckling. Pedagogerna framhöll att de upplever svårigheter med högläsning, t.ex. avbrott under tiden de läser, annat arbete som tar tid ifrån verksamheten samt för många barn samtidigt som de skall läsa för. Trots svårigheterna som finns läser pedagogerna högt för barnen i verksamheten flera gånger om dagen. De uttryckte att barnen då får en lugn stund där de kan slappna av och vila sig från den annars fartfyllda och högljudda verksamheten. Tillsammans med barnen utforskar pedagogerna böckernas värld och erövrar nya kunskaper i samspelet dem emellan. / Several scientists agree that a base for literacy learning forms as soon as small children hear verses, songs and conversations. Reading aloud is a common occurrence in preschool activities and can result in early development of speech at a young age. Children will learn new words and begin the process of learning how to read. Reading aloud can also teach the children other things for example how the voice changes when someone expresses emotions. Studies have shown that through conversation and play during the process of reading aloud stimulates children’s thinking ability as they take part in a teaching process. This study is conducted with a help of two focus groups which consists of educationalists from preschool activities. The result from this study shows that the educationalists deliberately work with reading aloud to stimulate children’s language development. The educationalists expressed that they experience some difficulties with reading aloud. For example interruptions during the reading, other tasks that takes time away from the activity as well as a too large group of children at the same time. Despite the difficulties the educationalists read aloud to the children in their care several times a day. They expressed that this is a chance for a quiet time when the children can relax and rest from the otherwise loud and busy day. Together with the children the educationalists explore the world of books and conquer new knowledge.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlstadmodellen och TAKK (Tecken somAlternativ och Kompletterande Kommunikation) kan användas i förskoleverksamheten för attfrämja hela barngruppens språkutveckling.De metoder som har används för att undersöka och svara på frågeställningen är intervju ochenkätundersökning. Det gjordes tre olika intervjuer. En med en mamma till ett barn demDowns syndrom och som även är certifierad handledare i Karlstadmodellen. En med enbarnskötare som arbetat med ett barns språkutveckling med hjälp av Karlstadmodellen. Ochden tredje intervjun gjordes med tre sjuksköterskor på Barnavårdscentralen.Enkätundersökningen skickades ut till 16 förskolor och 14 svarade. Detta genererade i 56besvarade enkäter. På så vis blir det totala bortfallet 13 obesvarade enkäter.I resultatet framkom det att man i Karlstadmodellen och TAKK arbetar med ett nätverk kringdet barn som är i behov av stöd. Detta är troligen något som skulle vara svårt att applicera påen hel barngrupp. Däremot finns det modeller likande TAKK som är anpassade för barngrupp.Respondenterna från två av intervjuerna anser att man skulle kunna använda sig utav vissalekar från Karlstadmodellen till hela barngruppen. / The purpose with this study is to examine how The Karlstad model and Signs and AlternativeCommunication can be used in preschool to help the whole group of children with theirlanguage development.The methods that have been used to examine and answer all the questions is interviews andquestionnaire. There were three different interviews made. The first interview was with amother to a child with Down syndrome, who is also a certified mentor in the Karlstad model.The next person to be interviewed was a caretaker of children who works with children’slanguage development with help from the Karlstad model. And the third interviewed wasmade with three nurses at the children’s care center.The questionnaire was sent to 16 preschools and 14 of them replied. This generated in 56answered questionnaires.The result shows that those who use The Karlstad model and Signs and AlternativeCommunication work with a network around the child in need of support. This is probablysomething that would be hard to work with in a group of children in preschool. But there ismodels like Signs and Alternative Communication who is adjusted for child groups. Therespondents from two of the interviews consider that some games from the Karlstad modelcan be used for a whole group of children.

The purpose with this study has been to get a previous knowledge about how pre-school teachers look at the impact of the picture book for children and their language development and participation at the age of three to five years. The study was carried through inquiries at a pre-school in a west Swedish urban district. The study proceed from the sociocultural theory which means that children learn by teamwork with other more experienced individuals. The result shows that the pre-school teachers consciously let the interest of the children guide the choice of books. At the same time they push for the meaning of conversation with the children. The pre-school teachers prefers to work with a smaller group in picture book readings to stimulate language weak children and make them participant more. The children can look for and count things in the pictures, and the adults got a bigger focus on the talking child. Picture books are also meaningful in a theme at the pre-school. In the literature language is power and the children dare to take place, and that makes them participate in the pedagogical activity which takes place at the pre-school.