Vårt mål med detta arbete har varit att få reda på hur vi kan inspirera elever till att arbeta med poesi. För att komma fram till ett resultat i denna fråga har vi läst litteratur, analyserat läromedel samt samtalat med svensklärare som arbetar med poesi i år 7. Vi har genom vårt arbete kommit fram till att läraren är den största och viktigaste inspirationskällan för eleverna. Utan en engagerad lärare infinner sig inte den rätta poetiska stämningen. Läromedel kan också vara till viss hjälp som inspiration, men då gärna i form av en nypresentation av läraren. Via vår läromedelsanalys har vi nämligen sett att många läromedel, p.g.a. sin inaktuella layout, snarare kan släcka elevers lust än väcka den. Vi har också kunnat utläsa att skolornas kurplaner inte ligger till grund för poesimomentets uppläggning. Poesin måste beröra eleverna för att den ska kunna fånga deras intresse. Genom att angripa poesin på ett annorlunda och innovativt sätt tänds ofta elevers diktlust. Man kan t.ex. utnyttja musikvärlden genom att analysera dess texter. Vi har med detta arbete fördjupat våra kunskaper om hur vi i vårt kommande yrke kan arbeta med poesi i grundskolan.

<p> </p><p>The aim of this essay was to examine the way preschool teachers and children converse during school meals, and also the way preschool teachers start and develop conversations during meals. The conversations were analyzed from the topic of conversation and the teachers' ways of using language acts such as questions, remarks, exhortations. The study was based on observations, tape recording and contact schedule. The result shows that the topic of conversation is significant for how involved teachers are in conversations during meals. The result also shows how conversations develop or end depending on what language acts teachers use. This is particularly clear when using questions and exhortations. The discussion of this study is mainly about the fact that teachers use of questions does not seem to make conversation progress. In several cases, teachers' shut conversations down by using language acts. The discussion also shows that conversation between children can develop and progress without the help of teachers.</p> / <p>Barns språkutveckling, och närmare bestämt hur förskollärare och barn samtalar vidmåltid är i fokus i följande undersökning. Studien syftar till att undersöka förskolläraressätt att påbörja och vidareutveckla samtal under måltider i förskolan. Samtalenanalyseras utifrån samtalsämne och förskollärarnas sätt att använda sig av olikaspråkhandlingar (frågor, påståenden och uppmaningar). Studien genomförs med hjälpav observationer, bandinspelningar och kontaktscheman. Resultatet visar attsamtalsämnena under måltiderna har betydelse för förskollärarnas delaktighet. Det visarockså hur samtalen vidareutvecklas alternativt stannar av genom de olikaspråkhandlingar, särskilt frågor och uppmaningar som lärarna använder sig av.Diskussionen berör särskilt förskollärarnas användande av frågor vilka inte direkt visarsig vidareutveckla samtalen i någon mening. I flera fall tystar förskollärarna istället nedsamtalen genom sina språkhandlingar. Vi berör även att barnens egna samtal i flera fallutvecklas utan förskollärarens delaktighet.</p>

<p>Vi är två lärarstudenter som har funnit det mycket intressant att studera barn i åldrarnaett till tre år och deras språkutveckling i förskolan, vi har valt att fokusera vår studiekring samlingen som forum för språkutveckling. Under vår verksamhetsförlagda del avutbildningen har vi sett att förskollärare ser på samlingen på olika sätt och att den intealltid ses som ett pedagogiskt verktyg att stimulera barnens språkliga utveckling. Dåbarngrupperna blir större och det kan vara svårt att ge varje enskilt barn denuppmärksamhet som krävs för att stimulera barnets språkliga utveckling vill vi peka påsamlingen som arbetsmetod. Vi har valt att observera tre förskollärare samt genomföraintervjuer med dessa tre, vi valde tre utbildade förskollärare med olika långarbetslivserfarenhet. Vi ville se hur de agerade i samlingen samt ta reda på vad de görför att främja barnens språkutveckling i samlingen. Det vi såg under våra observationervar att det förekom både sång och lek, men att man inte såg samlingen som ett verktygutan mer som ett sätt att underhålla eller informera barnen. Vi har studerat vad somfinns skrivet om samlingen som pedagogiskt verktyg vid barns språkliga utveckling ochfunnit att man med fördel kan nyttja samlingen genom att leka ordlekar, läsa och låtabarnen prata inför sina kompisar på det sätt som förskolläraren vill. Här har manmöjlighet att gå in och styra det som man vill att barnen ska ta del av och öva på mengöra det på ett sätt som blir roligt för barnen. Vi har diskuterat och jämfört vårt resultatmed det som tidigare pedagoger och filosofer har skrivit. Vi vill med den här studienuppmuntra till att se samlingen som ett verktyg som har stor potential i dagensförskolearbete, samt att det är viktigt att inte glömma de allra minsta barnen genom attbara ha samlingar som fokuserar på de äldre barnen utan arbeta med samlingar för allaåldrar.</p> / <p>We are two teacher students that have found it to be very interesting to study children inthe ages between one and three and their language development in preschool. We havechosen two put our focus on the gathering as a forum for linguistic development.During our trainee work of our education we have seen that preschool teachers look atthe gathering in different ways, and that they don´t always see it as a pedagogical tool tohelp children in with their linguistic development. When the amount of childrenincreases in the ward it can be difficult teach child the attention needed to stimulate thechild`s language development, we want to draw attention to the gathering. We chose toobserve three pre-school teachers and conduct interviews with these three, we selectedthree trained preschool teachers with varying lengths of work experience. We wanted tosee how they acted in the gatherings and find out what they did to promote children'slanguage development in the gathering. What we saw during our observations was thatthere were both singing and playing, but the pre-school teachers did not see thecollection as a tool but more as a way to entertain and inform children. We have studiedwhat is written about the gathering as an educational tool for children's languagedevelopment and found that it can advantageously utilize the gathering by playing wordgames, reading, and let the children talk to their friends in a way that the pre-schoolteacher would. Here they have the opportunity to step in and control what they wanttheir children to take part and practice but do so in a way that is fun for the kids. Wehave discussed and compared our results with what previously researchers andphilosophers have written. We want to encourage this study to see the collection as atool that has great potential in today's pre-school work, and that it is important not toforget the very youngest children just by having gathering that focus on the olderchildren, but working with collections of all ages.</p>

<p>För att skapa möjligheter för elever att utveckla sitt språk samt sin läs- och skrivförmåga behöver de goda förebilder. Genom vår utbildning har vi tagit del av hur högläsning möjliggör för läraren att vara en läsande förebild och hur man genom att prata om ord, meningsbyggnad och det skrivna språket kan främja elevers språk-, läs- och skrivutveckling. I vår studie har vi undersökt högläsning som verksamhet i skolans första år genom att identifiera samband mellan vad, när och varför lärare läser högt.</p><p> </p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi genom intervjuer av lärare erhållit den data som ligger till grund för vårt resultat. Av resultatet framkom tre samband mellan vad, när och varför lärare använder högläsning i verksamheten. De rådande sambanden har att göra med de olikheter som visar sig utifrån om högläsning används som integrerad del av undervisningen eller inte. Det är något anmärkningsvärt att lärarna visar en slående medvetenhet om högläsningens inverkan på elevernas språk-, läs- och skrivutveckling, men att den inte alltid framkommer i deras egna utsagor av arbetet med högläsning.</p><p> </p><p>Högläsning kan ske med syfte att ha en mysig stund, utveckla elevernas språkliga förmåga generellt samt främja deras läs- och skrivutveckling. Då högläsning bedrivs vid olika tillfällen under dagen innebär det en variation i de texter läraren läser ur och möjligheterna till fortsatt arbete är beroende på syftet med högläsningen.</p><p> </p> / <p>To create opportunities for students to develop their language as well as reading and writing abilities they need good role models. Through our education we have acknowledged how reading aloud makes it possible for the teacher to be a role model when it comes to reading, and how you can promote students development concerning language, reading and writing by talking about words, sentence construction and the written language. In our study we have examined reading aloud as an activity in the first years of schooling by identifying connections between what, when and why teachers read aloud.</p><p> </p><p> </p><p>We have conducted a qualitative study in which we by interviewing teachers have accumulated the data on which we are basing our results. The result gives us three correlations between what, when and why teachers use reading aloud as an activity. The correlations has to do with the differences that are visible if a teacher uses reading aloud as an integrated part of the education or not. It is somewhat extraordinary that the teachers are showing a striking awareness of the effect that reading aloud has on the students language as well as reading and writing capabilities, but that this awareness is not always shown in their own statements of their work with reading aloud.</p><p> </p><p> </p><p>Reading aloud can have the purpose of being a cosy moment, to develop the students language abilities in general as well as being beneficial for their development in reading and writing. There is a variation in the texts the teacher is reading from since reading aloud is conducted at different times of the day, and the opportunities for further work is dependent on the purpose with reading aloud.</p><p> </p>

<p>Inom området barnets utveckling borde pedagogiken och kognitionsvetenskapen samarbeta. Pedagogikinriktningen Reggio Emilia påstår bygga sin verksamhet på delar av bland annat Vygotskys teorier. I denna rapport utvärderas detta påstående utifrån frågan: Har förskollärarna inom Reggio Emilia-förskolan stöd hos Vygotskys teorier när det gäller deras roll i barnets vardagsspråkliga utveckling. Reggio Emilia-inriktningens och Vygotskys åsikter om språk och lärarens roll analyseras och jämförs med ett hermeneutiskt angreppssätt. Analysen visar att det finns skillnader mellan Reggio Emilia-inriktningens syn på förskollärarens roll när det gäller barnets vardagsspråkliga utveckling och Vygotskys teorier inom området. Trots skillnaderna visar ändå analysen att Reggio Emilia-inriktningen har fått stora influenser ifrån Vygotsky. Resultatet visar således att även om stödet från Vygotskys teorier inte är hundraprocentigt så finns det där. Undersökningen visar också att pedagogiken och kognitionsvetenskapen kan samarbeta framgångsrikt.</p>

<p>Det här är en studie gjord på en småbarnsavdelning där det går nio barn och arbetar två pedagoger. Studiens syfte är att studera hur små barn, 1-2 år, kommunicerar i samspel med varandra och sin omgivning i förskolans miljö.</p><p>Studiens tillvägagångssätt är en kvalitativ undersökning genom deltagande observation med fältanteckningar. Den tidigare forskning tenderar att i huvudsak studera antingen verbal kommunikation eller samspel, medan min studie in båda aspekterna.</p><p>Det som framkommit i studien är att pedagogen och omgivningens inverkan är stor för små barns verbala utveckling och deras möjligheter att kunna samspela med andra. Men även att det verbala inte alltid behöver vara enda sättet att kommunicera och förstå varandra. Barnen på avdelningen hade ett eget språk som kom att visa sig väldigt effektivt mellan dem. Att kunna göra sig hörd och sedd är således viktigt bland små barn.</p>

<p>Sverige tar idag emot flyktingar från länder där analfabetism råder och i den svenska skolan får vi allt fler tonåringar som aldrig har gått i skolan förut. Syftet med denna uppsats är att låta en av dessa tonåringar, Tamara, beskriva hur hennes språkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes språkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet är att få kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas språkutveckling. För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjälp av tolk. För att få ett bredare perspektiv på hennes inlärning och situation i skolan har jag även intervjuat hennes klasslärare och modersmålslärare</p><p>Resultatet visar att Tamara har både bra och dåliga förutsättningar för att lära sig det nya språket. Det positiva är att hon har viljan, motivationen och styrkan att lära sig läsa och skriva. Hon tar själv initiativ till sin inlärning genom att t.ex. ta hem extra läxor. Hon känner en trygghet och har förtroende för sin klasslärare. Tamara har en positiv inställning till det nya språket samt är mogen för sin ålder. Det negativa är att hon går i en skola där det inte finns några svenska barn samt att hon bor i ett segregerat område där kontakten med svenskar är minimal. Därigenom är hennes inflöde av svenska språket är begränsat. Hon tittar på svenska program och läser svenska böcker, men frågan är om det är tillräckligt. Hon upplever att hennes språkveckling förbättras när hon nyttjar den muntliga kommunikationen, något som hon är van vid från hemlandet. I skolan upplever Tamara att det är lärorikt att få återberätta en bok som hon har läst för en lärare, vilket hennes klasslärare försöker använda i sin undervisning. En annan slutsats är att undervisning har stor betydelse för Tamara med tanke på att Tamaras inflöde av det nya språket till stor del sker i klassrummet.</p>

<p> </p><p> </p><p> </p><p>Under mina VFU-perioder har jag sett pedagoger genomföra högläsning i förskolan på olika sätt. Med den här studien ville jag undersöka dels hur pedagogerna planerade och genomförde en läsaktivitet och dels hur de tänkte och reflekterade om vad de gjorde i samma aktivitet. Studien genomfördes på fem olika förskolor i en medelstor stad i södra Sverige. Jag har vid besöket filmat och observerat en läsaktivitet vid var och en av förskolorna samt gjort en kvalitativ intervju med den pedagog som läste för barnen. Därefter har pedagogen reflekterat över sin egen insats och sett barnen reaktioner genom att studera filmen.</p><p>Mitt resultat innehåller flera olika sätt att genomföra en läsaktivitet där pedagogerna hade varierande syften med läsningen. Utifrån pedagogernas tankar kom jag fram till att reflektioner över eget förhållande kring litteratur är viktigt. Studien visade också på vad pedagogerna trodde sig kunna förmedla samt vilka möjligheter i verksamheten och vilka förutsättningar bland barnen de ansåg fanns för att förmedla lärande genom litteraturen.</p><p> </p>

Syftet med denna studie är att undersöka om pedagogerna medvetet stödjer förskolebarns språkutveckling genom att aktivera barnens koncentrationsförmåga med hjälp av instrumentalmusik. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning via internet bland pedagoger inom förskolan.  Resultatet från undersökningen visar att instrumentalmusik enligt pedagogerna kan användas för att stärka barns koncentrationsförmåga, samt att de anser att koncentrationsförmågan i sin tur har positiv inverkan på barns språkutveckling. Dock tyder resultatet på att inte alla respondenter gör den kopplingen hela vägen. De flesta ser sambandet mellan instrumentalmusik och koncentration respektive mellan koncentration och språkutveckling, men de kopplar inte ihop alla tre komponenterna. Resultatet tyder därför på att pedagogerna inte medvetet utnyttjar detta samband för att stödja barnens språkutveckling. / The aim of this study is to inquire whether preschool teachers consciously support children´s language development by activating their ability to concentrate using instrumental music. In order to analyze this, a questionnaire survey among preschool teachers was accomplished. The result of the research reveals that instrumental music according to the preschool teachers can be used in order to foster children´s ability to focus and that they also mean that the ability to focus in turn has positive influence on children´s language development. However, the result indicates that not all the respondents make this connection. The majority of the preschool teachers get the connection between instrumental music and ability to focus, respectively the connection between ability to focus and language development. Yet they don´t connect all these three components. This indicates that preschool teachers don´t consciously make use of this connection to support children´s language development.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare tänker kring och arbetar med bilderböcker i barngruppen i den dagliga verksamheten. Studien undersöker förskollärares attityd till lässtunden och bilderbokens vidare användningsområden. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från fem olika förskolor. Materialet har bearbetats genom analys och resultatet är en förståelse för professionens möjligheter och begränsningar inom det berörda området. Denna studie utgår från en hypotes om att den planerade lässtunden i förskolan ofta är kort och utan bakomliggande tanke vad gäller språkutveckling. Resultatet visar på en tydlig språklig medvetenhet bland förskollärare i deras arbete med bilderböcker. Studien visar utifrån min hypotes andra resultat vad gäller bilderbokens vidare användningsområden samt barnens delaktighet i både lässtunder och annan användning av bilderboken. I resultatet av studien framkommer också förskollärarnas önskan om utökat arbete kring flerspråkighet, vilket vissa tror att en vidare användning av bilderboken kan ligga till grund för. / The purpose of this study was to explore preschool teachers’ attitudes and work with picture books as an active component of daily activities. The purpose was also to investigate in what other ways picture books are used apart from reading them out loud to the children. In order to examine this, qualitative interviews with five preschool teachers were used as a method of investigation. An analysis of the interviews indicates the possibilities and limitations of the profession in this area. This study is based on the hypothesis that the planned reading sessions with children in preschools are often short and without purpose in terms of language development. The result shows that the preschool teachers are well aware of the possibilities and applications offered by picture books. The result of the study shows a different view compared to the hypothesis, of how the preschool teachers use picture books in several different ways in their projects with the children. It also shows that the participation of the children while reading, and in other preschool activities, is a constant factor. The result also shows how preschool teachers wish to work more with multilingual development and that preschool teachers believe that picture books can provide the foundation for that kind of work.