Forskningen om internationellt adopterade barn har visat att dessa barn löper en större risk att få språkliga problem, jämfört med sina jämnåriga kamrater. Framförallt har problemen förknippats med svårigheter med abstrakt tänkande, även svårigheter med matematik har uppmärksammats. Forskning visar att de språkliga svårigheterna finns hos närmare hälften av alla internationellt adopterade och det som framkommit är att svårigheterna kan uppstå av två orsaker. De orsakerna som nämnts är i första hand den så kallade språkbrytningen medan den andra orsaken beror på brist på bra mat och uppmärksamhet som ofta uppstår på institutioner såsom exempelvis barnhem. Språksvårigheterna som kan uppstå är dock i de flesta fall möjliga att överbrygga. I detta arbete har intervjuer gjorts med tolv föräldrapar som sammanlagt har 22 internationellt adopterade barn som adopterats mellan tidigt 70-tal och 90-tal. Det som undersökts är i första hand hur många av dessa barn som upplevts haft svårigheter i sin språkliga utveckling utifrån föräldrarnas perspektiv. Intervjuresultaten har sedan jämförts med befintlig forskning och visar att resultaten som framkommit av intervjuerna stämmer bra överens med bilden som ges i forskningen. Nyckelord: internationellt adopterade, språkutveckling, kunskapsutveckling, språksvårigheter.

Under mina VFU-perioder har jag sett pedagoger genomföra högläsning i förskolan på olika sätt. Med den här studien ville jag undersöka dels hur pedagogerna planerade och genomförde en läsaktivitet och dels hur de tänkte och reflekterade om vad de gjorde i samma aktivitet. Studien genomfördes på fem olika förskolor i en medelstor stad i södra Sverige. Jag har vid besöket filmat och observerat en läsaktivitet vid var och en av förskolorna samt gjort en kvalitativ intervju med den pedagog som läste för barnen. Därefter har pedagogen reflekterat över sin egen insats och sett barnen reaktioner genom att studera filmen. Mitt resultat innehåller flera olika sätt att genomföra en läsaktivitet där pedagogerna hade varierande syften med läsningen. Utifrån pedagogernas tankar kom jag fram till att reflektioner över eget förhållande kring litteratur är viktigt. Studien visade också på vad pedagogerna trodde sig kunna förmedla samt vilka möjligheter i verksamheten och vilka förutsättningar bland barnen de ansåg fanns för att förmedla lärande genom litteraturen.

The aim of this essay was to examine the way preschool teachers and children converse during school meals, and also the way preschool teachers start and develop conversations during meals. The conversations were analyzed from the topic of conversation and the teachers' ways of using language acts such as questions, remarks, exhortations. The study was based on observations, tape recording and contact schedule. The result shows that the topic of conversation is significant for how involved teachers are in conversations during meals. The result also shows how conversations develop or end depending on what language acts teachers use. This is particularly clear when using questions and exhortations. The discussion of this study is mainly about the fact that teachers use of questions does not seem to make conversation progress. In several cases, teachers' shut conversations down by using language acts. The discussion also shows that conversation between children can develop and progress without the help of teachers. / Barns språkutveckling, och närmare bestämt hur förskollärare och barn samtalar vidmåltid är i fokus i följande undersökning. Studien syftar till att undersöka förskolläraressätt att påbörja och vidareutveckla samtal under måltider i förskolan. Samtalenanalyseras utifrån samtalsämne och förskollärarnas sätt att använda sig av olikaspråkhandlingar (frågor, påståenden och uppmaningar). Studien genomförs med hjälpav observationer, bandinspelningar och kontaktscheman. Resultatet visar attsamtalsämnena under måltiderna har betydelse för förskollärarnas delaktighet. Det visarockså hur samtalen vidareutvecklas alternativt stannar av genom de olikaspråkhandlingar, särskilt frågor och uppmaningar som lärarna använder sig av.Diskussionen berör särskilt förskollärarnas användande av frågor vilka inte direkt visarsig vidareutveckla samtalen i någon mening. I flera fall tystar förskollärarna istället nedsamtalen genom sina språkhandlingar. Vi berör även att barnens egna samtal i flera fallutvecklas utan förskollärarens delaktighet.

Vi är två lärarstudenter som har funnit det mycket intressant att studera barn i åldrarnaett till tre år och deras språkutveckling i förskolan, vi har valt att fokusera vår studiekring samlingen som forum för språkutveckling. Under vår verksamhetsförlagda del avutbildningen har vi sett att förskollärare ser på samlingen på olika sätt och att den intealltid ses som ett pedagogiskt verktyg att stimulera barnens språkliga utveckling. Dåbarngrupperna blir större och det kan vara svårt att ge varje enskilt barn denuppmärksamhet som krävs för att stimulera barnets språkliga utveckling vill vi peka påsamlingen som arbetsmetod. Vi har valt att observera tre förskollärare samt genomföraintervjuer med dessa tre, vi valde tre utbildade förskollärare med olika långarbetslivserfarenhet. Vi ville se hur de agerade i samlingen samt ta reda på vad de görför att främja barnens språkutveckling i samlingen. Det vi såg under våra observationervar att det förekom både sång och lek, men att man inte såg samlingen som ett verktygutan mer som ett sätt att underhålla eller informera barnen. Vi har studerat vad somfinns skrivet om samlingen som pedagogiskt verktyg vid barns språkliga utveckling ochfunnit att man med fördel kan nyttja samlingen genom att leka ordlekar, läsa och låtabarnen prata inför sina kompisar på det sätt som förskolläraren vill. Här har manmöjlighet att gå in och styra det som man vill att barnen ska ta del av och öva på mengöra det på ett sätt som blir roligt för barnen. Vi har diskuterat och jämfört vårt resultatmed det som tidigare pedagoger och filosofer har skrivit. Vi vill med den här studienuppmuntra till att se samlingen som ett verktyg som har stor potential i dagensförskolearbete, samt att det är viktigt att inte glömma de allra minsta barnen genom attbara ha samlingar som fokuserar på de äldre barnen utan arbeta med samlingar för allaåldrar. / We are two teacher students that have found it to be very interesting to study children inthe ages between one and three and their language development in preschool. We havechosen two put our focus on the gathering as a forum for linguistic development.During our trainee work of our education we have seen that preschool teachers look atthe gathering in different ways, and that they don´t always see it as a pedagogical tool tohelp children in with their linguistic development. When the amount of childrenincreases in the ward it can be difficult teach child the attention needed to stimulate thechild`s language development, we want to draw attention to the gathering. We chose toobserve three pre-school teachers and conduct interviews with these three, we selectedthree trained preschool teachers with varying lengths of work experience. We wanted tosee how they acted in the gatherings and find out what they did to promote children'slanguage development in the gathering. What we saw during our observations was thatthere were both singing and playing, but the pre-school teachers did not see thecollection as a tool but more as a way to entertain and inform children. We have studiedwhat is written about the gathering as an educational tool for children's languagedevelopment and found that it can advantageously utilize the gathering by playing wordgames, reading, and let the children talk to their friends in a way that the pre-schoolteacher would. Here they have the opportunity to step in and control what they wanttheir children to take part and practice but do so in a way that is fun for the kids. Wehave discussed and compared our results with what previously researchers andphilosophers have written. We want to encourage this study to see the collection as atool that has great potential in today's pre-school work, and that it is important not toforget the very youngest children just by having gathering that focus on the olderchildren, but working with collections of all ages.

För att skapa möjligheter för elever att utveckla sitt språk samt sin läs- och skrivförmåga behöver de goda förebilder. Genom vår utbildning har vi tagit del av hur högläsning möjliggör för läraren att vara en läsande förebild och hur man genom att prata om ord, meningsbyggnad och det skrivna språket kan främja elevers språk-, läs- och skrivutveckling. I vår studie har vi undersökt högläsning som verksamhet i skolans första år genom att identifiera samband mellan vad, när och varför lärare läser högt.   Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi genom intervjuer av lärare erhållit den data som ligger till grund för vårt resultat. Av resultatet framkom tre samband mellan vad, när och varför lärare använder högläsning i verksamheten. De rådande sambanden har att göra med de olikheter som visar sig utifrån om högläsning används som integrerad del av undervisningen eller inte. Det är något anmärkningsvärt att lärarna visar en slående medvetenhet om högläsningens inverkan på elevernas språk-, läs- och skrivutveckling, men att den inte alltid framkommer i deras egna utsagor av arbetet med högläsning.   Högläsning kan ske med syfte att ha en mysig stund, utveckla elevernas språkliga förmåga generellt samt främja deras läs- och skrivutveckling. Då högläsning bedrivs vid olika tillfällen under dagen innebär det en variation i de texter läraren läser ur och möjligheterna till fortsatt arbete är beroende på syftet med högläsningen. / To create opportunities for students to develop their language as well as reading and writing abilities they need good role models. Through our education we have acknowledged how reading aloud makes it possible for the teacher to be a role model when it comes to reading, and how you can promote students development concerning language, reading and writing by talking about words, sentence construction and the written language. In our study we have examined reading aloud as an activity in the first years of schooling by identifying connections between what, when and why teachers read aloud.     We have conducted a qualitative study in which we by interviewing teachers have accumulated the data on which we are basing our results. The result gives us three correlations between what, when and why teachers use reading aloud as an activity. The correlations has to do with the differences that are visible if a teacher uses reading aloud as an integrated part of the education or not. It is somewhat extraordinary that the teachers are showing a striking awareness of the effect that reading aloud has on the students language as well as reading and writing capabilities, but that this awareness is not always shown in their own statements of their work with reading aloud.     Reading aloud can have the purpose of being a cosy moment, to develop the students language abilities in general as well as being beneficial for their development in reading and writing. There is a variation in the texts the teacher is reading from since reading aloud is conducted at different times of the day, and the opportunities for further work is dependent on the purpose with reading aloud.

Detta är en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pågått under elevernas sex första skolår. Syftet är att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en från varje år. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och språk. Resultatet visar en process där eleverna lär sig olika moment vid varierande tillfällen även om undervisningen ofta är lika för de flesta eleverna. Ett exempel är den stora skillnaden när eleverna börjar använda gemena bokstäver samt har punkt och initial versal på meningar. En elev kan redan i år ett skriva korrekta meningar medan en annan elev skriver nästan fullständiga meningar i år fem. Eleverna överanvänder även det de för tillfället håller på att lära sig. Det gäller bland annat stavning, dialog och olika stilmönster. Bokläsning och filmer ger även olika mönster som eleverna använder. En skillnad däremellan kan vara att vid bokläsning, dvs det som är skrivet, har allt förklarat medan det inte förklaras lika mycket i filmer. Ju längre berättelserna är desto svårare är det för eleverna att komma ihåg att förklara allt.

I have chosen to write this essay on language development in a preparatory class due to the fact that I live in a city where diversity is big and newly arrived students from different countries are constantly increasing in schools. My study has been made in a preparatory class in Södertälje. The National Agency for Education highlights the deficiencies in preparatory classes and believes that education is not adapted to each student's knowledge and maturity and it is therefore difficult for students to reach the goals in school. According to studies by the National Agency for Education, it appears that many newly arrived students do not recieve study guide in their native language, a resource that they are entitled to. Teachers and principals do not take charge of  students knowledge from previous school attendance in their home countries such as mathematics, history and other subjects. The purpose of this essay is to find out how to work with language development in a preparatory class. The focus of interest is to investigate how much the Swedish and the native language are used in class. My theoretical starting points will consist of theories of second language learning, language development, language switching and native language. In my studies I have used the qualitative method in which I have observed in a preparatory class for three school days and have interviewed three teachers and four students. The conclusion which I have found from my empirical material is that the teachers in the preparatory class work with language development by first and foremost providing security to their students in the classroom. When this security is created, their main tool for language development is constantly support in the native language in all subjects.

The purpose of this study is to examine how educationalists work with bilingual children's language by looking at how and what approaches are used to encourage language development. I have chosen to compare two educational philosophies: Montessori and Outdoor Education, to see how big the differences / similarities are in working methods. The background to this study is that preschools uses various approaches and have different methods to stimulate the children. This means that the conditions for children's language development might look different depending on the preschool they go to. The information used has been gathered through interviews, where I have taken note of educationalists thoughts on their working methods, and through professional literature dealing with this topic. Results and analysis has been performed and presented in various areas that are common in preschool: Reading, gathering, singing and rhymes. The examination shows that there are some differences but that the preschools are working in a similar manner.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning kring arbetet som sker på förskolan då det förekommer ett barn med språkstörning. Undersökningen består av fyra intervjuade pedagoger som delar sina kunskaper och erfarenheter kring att arbeta med språkstörning, vilka metoder de använder sig av, hur de anser att miljön på förskolan bör vara utformad samt hur de lägger upp en pedagogisk verksamhet för att barnen på bästa sätt ska utveckla sitt språk Ur resultatet så framkommer det väldigt stor skillnad i både kunskap och pedagogernas kompetens gällande språkstörning, samt att de använder sig av metoder med både manuell och hjälpmedelsbaserad alternativ kompletterande kommunikation. Flera uppfattningar från pedagogerna avser utformning av förskolans miljö samt hur de lägger upp den pedagogiska verksamheten för att barnen ska få bästa möjlighet till språkutveckling. Sammanfattningsvis anser alla de intervjuade pedagogerna att deras viktigaste plikt och förhållningssätt är att de är närvarande pedagoger så att barnen får de rätta förutsättningarna att lära sig språk. / The aim of this study is to gain an understanding of the work that takes place in a preschool when there are children with specific language impairment. The study consists of interviews with four pedagogues who share their knowledge and experience of working with language impairment; the methods they use, how, in their opinion, the preschool environment should be designed, and how they create pedagogical activities for the children to be able to develop their language in the best possible way. The result shows that there is a vast difference in both knowledge and competence among the pedagogues as regards language impairment, and that they use methods of both manual and aided alternative and augmentative communication. Several ideas among the pedagogues concern the design of the preschool environment and how they organize the teaching activity, in order to give the children the best possible chance to develop their language. To sum up, all the pedagogues in the interviews think that as teachers the obligation and attitude that is most important for them is to be present, so that the children will receive the right prerequisites to be able to develop their language.

I läroplanen betonas vikten av att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på både modersmålet och det svenska språket, de ska utveckla en känsla för andra kulturer och känna delaktighet i den egna samt ska de utveckla sin kulturella identitet och uppleva en trygghet i den (Utbildningsdepartementet, 2010). Vårt syfte med denna studie var att undersöka förskolepersonalens tal och perspektiv angående barns modersmåls-, andraspråks- och identitetsutveckling. Dessa tre områden är viktiga eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle där det ställs ökande krav på hur förskolelärarna bemöter barn med olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie där vi genomförde fem fokusgruppsintervjuer med personalen på tre olika förskolor för att få svar på våra tre frågeställningar. Urvalet av de medverkande förskolorna gjorde vi medvetet med utgångspunkt att de skulle arbeta aktivt med flerspråkiga barn. Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visade att all personal betonar vikten av interaktion och samspel för att barnet ska utveckla modersmålet och andraspråket. Modersmålet bidrar till ökad självkänsla och självförtroende och den vanligaste situationen är att hemmet står för utveckling av modersmålet. Personalen framhåller betydelsen av att lära sig andraspråket eftersom det underlättar livet i det svenska samhället i och med att allt är uppbyggt kring det svenska språket. Svenska som andraspråk utvecklas till största delen i förskolans verksamhet och det sker under hela dagen. Barns identitetsskapande är enligt personalen viktig för hur deras självbild och självförtroende utvecklas. För att utveckla sin kulturella identitet krävs det att modersmålet stärks och bevaras. Det som förskolan kan göra är att erbjuda dessa barn de svenska traditionerna medan föräldrarna väljer om de vill bevara sin egen kultur och det sker vanligtvis i hemmet. Främst lyfts avsaknaden av att ha en modersmålspedagog i verksamheten vid fler tillfällen än vad som ges idag. Personalen önskar att även de yngre barnen får ta del av modersmålsundervisningen eftersom detta har stor betydelse för deras andraspråks- och identitetsutveckling.