<p>The purpose of this study is to examine how educationalists work with bilingual children's language by looking at how and what approaches are used to encourage language development. I have chosen to compare two educational philosophies: Montessori and Outdoor Education, to see how big the differences / similarities are in working methods. The background to this study is that preschools uses various approaches and have different methods to stimulate the children. This means that the conditions for children's language development might look different depending on the preschool they go to. The information used has been gathered through interviews, where I have taken note of educationalists thoughts on their working methods, and through professional literature dealing with this topic. Results and analysis has been performed and presented in various areas that are common in preschool: Reading, gathering, singing and rhymes. The examination shows that there are some differences but that the preschools are working in a similar manner.</p>

<p>The purpose of this study was to investigate into the praxis based sociocultural tools that are utilized to enhance language development in early childhood education. Four pre-school teachers were involved in this study. Two were recruited from an independent pre-school "Maria Montessori", practicing the pedagogical philosophy developed by Maria Montessori. Two were from a public pre-school herein named "Kvasten", which has no official philosophy but where the teachers (like in many Swedish pre-schools) work in a general alignment with the principles of Reggio Emilia pedagogics. The theoretical fundament of the study lies in the general theories of language development and education of Jean Piaget and Lev Vygotskij, and the comparative element mainly concerns the variations in pedagogical praxis between the two pre-schools, and the way the teachers reason about language development. No attempt is made to systematically compare the general merits of the Maria Montessori method and the Reggio Emilia philosophy in enhancing early childhood language development.</p><p>The empirical material consists of interviews and observations. The research method used draws on qualitative methodology in the observations and in the interviews with pre-school teachers. The study confirms that language is considered to be an important part of early development by all teachers interviewed, and this was also confirmed by the observations conducted in the two pre-school settings. The early childhood teachers in this study work actively and consciously to stimulate the children’s language development. The data analysis demonstrates that the pedagogues used various working methods and different educational materials in order to stimulate the children’s language development skills. At the same time the study shows that the teachers’ methods of education differed slightly depending on the varying possibilities and opportunities provided in the two pre-schools.</p>

<p>Syftet med mitt arbete är att undersöka högläsningens roll i barns sätt att lära sig läsa och förstå vad läsning innebär. Många föräldrar läser sagor för sina barn kanske utan att tänka på den positiva inverkan det har. Det är just dessa faktorer jag vill lyfta fram.</p><p>Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att högläsning har en märkbar påverkan på ett barns förmåga att lära sig läsa. Genom att iaktta läsarens samspel med t.ex. en bok eller tidning kan ett barn komma underfund med att dessa föremål innehåller något som väcker läsarens intresse. Barnet kan observera läsaren interaktion med boken och texten vilket ger barnet en läsmodell eller förebild att följa.</p><p>Högläsning tillsammans med ett eller flera barn ger också möjlighet för barnen att utöka sitt ordförråd samt att diskutera både texter och för dem okända ord. Just i detta syfte kan gruppens storlek ha olika påverkan.</p> / <p>The purpose with my essay is to explore the role of reading aloud in children’s way of coming to terms with what reading is. Many parents might read stories for their children without realizing its positive influence. These are the aspects I would like to address.</p><p>Through literature studies as well as interviews it shows that where is a noticeable deferens between children that have or have not been read to in their ability to learn how to read. Through observing the readers interaction with for example a book or a paper the child can realize that these objects contain something of interest to the reader. The child can note the reader’s interactions with the book or a text which provides the child with a foundation in its understanding of what reading is and the child also gets a role model.</p><p>When you read aloud to one or several children, it also gives them the opportunity to expand their vocabulary and furthermore to discuss both different texts and to them unknown words. For this particular reason the size of the group might have different affects.</p>

<p><strong>Sammandrag </strong></p><p>Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur pedagogerna på en förskola i Värmland upplever att införandet av TAKK har påverkat barnens språkutveckling. Jag ville också undersöka hur de språkutvecklande aktiviteterna på en småbarnsavdelning har förändrats sedan 2005 och vilken roll TAKK har i detta. Dessutom ville jag se om personalen använde tecken på alla avdelningar på förskolan.</p><p> </p><p>Jag kom fram till att den största skillnaden när det gäller språkutvecklande aktiviteter är att de har infört TAKK på småbarnsavdelningen som stöd till alla barn. Med hjälp av observationer och intervjuer på den aktuella förskolan kunde jag konstatera att pedagogerna på förskolan upplever att tecken är bra för alla små barns språkutveckling eftersom de har upptäckt att barnen fått ett mer utvecklat språk sedan metoden infördes.</p><p> </p><p>Litteraturstudierna bekräftade att TAKK kan användas till alla barn, även små barn, eftersom det blir ett redskap för barnet i sin kommunikation. Pedagogerna på förskolan upplever mindre frustration i barngruppen då barn och pedagoger förstår varandra mycket bättre idag. Barnen har blivit ovanligt bra på färger anser pedagogerna.</p><p> </p><p>En av de andra avdelningarna på förskolan använder TAKK, men inte till alla barn utan där använder man tecken främst till ett speciellt barn som behöver det som stöd i sin kommunikation. Den tredje avdelningen använder inte TAKK.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>The purpose of this investigation was to examine how the pedagogues of a preschool in Värmland experience that the introduction of TAKK has affected the children’s language development. I also wanted to examine how the language development activities in a small children’s department have been changed since 2005 and what part TAKK has in this. Furthermore I wanted to see if the personnel used signs in every department on the preschool.</p><p> </p><p>My conclusion was that the biggest difference when it comes to the activities for the language development is that they have introduced TAKK in the small children’s department as a support to all children. With the aid of observations and interviews made in the current preschool, I could establish that the pedagogues of the preschool experience that signs is a good help for every small child’s language development since they discovered that the children have a more developed language after the method was introduced.</p><p> </p><p>The literature studies confirmed that TAKK can be used on all children, even small children, since it becomes a tool for the child in its communication. The pedagogues of the preschool experience less frustration in the group of children as children and pedagogues understand each other much better today. The pedagogues consider that the children have become exceptionally good in defining colours.</p><p> </p><p>One of the other departments of the preschool uses TAKK but not to all children. They use signs mainly to a particular child who needs signs as a support for her communication. The third department doesn’t use TAKK.</p>

<p>When being in preschool, I have come across children who I have had difficulties to really meet, and I have felt that the communication between me and the child has been deficient. Since I believe that the meeting of child and pedagogue is essential to learning and development, I find this an important subject of further study.</p><p>The purpose of my study is to investigate if, and how, teachers regard a possible connection between language capability and behaviour. Furthermore I investigate how they work with language acquisition and communication, and what argument the pedagogues have for this work.</p><p>To answer these questions I have interviewed two pedagogues who have great knowledge and experience of this subject, and also have special interest in children’s language and communication.</p><p>In my literary review I give an account of how language acquisition is described in literature, and then compare it with how language impairment reveals. I also describe earlier research on how to work with language development, and what the national curriculum for preschools (Lpfö 98) say on this topic.</p><p>The result shows that my informants divide in their view of how to connect language capability to behaviour. As to the rest they mostly agree. They both find that the teacher’s attitude towards child behaviour is of utmost importance. Both focus on the functional aspects of language and communication, and state that language must work in the context where the child lives. The arguments for working with language and communication that my informants use are connected to learning and development. The importances of language for handling conflicts and develop identity are emphasized. All these arguments are supported by the national curriculum for preschools (Lpfö 98).</p> / <p>I förskolan har jag träffat barn som jag har haft svårt att verkligen möta, och jag har upplevt att kommunikationen mellan mig och dessa barn har brustit. Eftersom jag tror att mötet mellan barn och pedagog är centralt för lärande och utveckling anser jag att det är ett viktigt område att studera djupare.</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om, och i så fall hur, pedagoger ser på ett samband mellan språklig förmåga och beteende. Vidare undersöker jag hur man arbetar med språk och kommunikation, och vilka argument pedagogerna har för detta arbete.</p><p>Mina frågeställningar är</p><ul type="disc"><li>Hur ser pedagoger på kopplingen mellan språklig förmåga och beteende?</li><li>Hur arbetar de med språk och kommunikation?</li><li>Vilka argument har pedagogerna för arbetet med språk och kommunikation?</li></ul><p>För att besvara dessa frågeställningar har jag intervjuat två pedagoger som har stor kunskap och erfarenhet i ämnet, och som dessutom är särskilt intresserade av barns språk och kommunikation.</p><p>I litteraturgenomgången redogör jag för hur barns språkutveckling beskrivs i litteraturen, och jämför sedan med hur språkstörningar yppar sig. Jag går också igenom forskning om hur man kan arbeta med språkutveckling, och vad förskolans läroplan (Lpfö 98) säger om ämnet.</p><p>Resultatet visar att mina informanter skiljer sig åt i synen på hur man kan koppla språklig förmåga till beteende. I övrigt har de en stor samsyn. Båda lägger stor vikt vid pedagogers förhållningssätt, båda betonar en funktionell syn på språktillägnande, och argumenterar för att språket måste fungera i den kontext som barnen lever i. De argument för att arbeta med språk och kommunikation som pedagogerna använder hör ihop med utveckling och lärande. Språkets betydelse för konflikthantering och identitetsutveckling betonas särskilt. Alla dessa argument har stöd i förskolans läroplan.</p>

<p>Barns språkutveckling är central i alla förskolors arbete, oavsett inriktning på verksamheten.</p><p>De förskolor som betonar språket som sin profil i verksamheten och de s.k. språkförskolorna som reserverat ett antal platser i barngruppen för barn med språksvårigheter specialiserar sig dock ytterligare på språket i sin verksamhet.</p><p>Syftet har varit att söka reda på huruvida språkförskolan och den vanliga förskolan skiljer sig åt i arbetet för barns språkutveckling. För att uppfylla syftet har intervjuer med pedagoger i den vanliga förskolan och språkförskolan genomförts. Genom intervjuerna söks en klarhet i hur man arbetar med språket i de olika verksamheterna samt hur pedagogerna upplever vad som är viktigt i arbetet för en positiv språkutveckling. Detta har sedan ställts i relation till läroplanen samt den forskning som finns kring barns språkutveckling och språkstimulering i förskolan. Huvudfrågan har alltså varit: Finns det någon skillnad i arbetet för barns språkutveckling i förskolan och språkförskolan?</p><p>Resultatet visar att alla förskolor i undersökningen, på något sätt, skiljer sig åt i arbetet för barns språkutveckling oavsett inriktning på verksamheten. Det kan därför tolkas som att skillnaden mellan just språkförskolan och den vanliga förskolan inte behöver vara särskilt stor i arbetet för språkutveckling. I denna undersökning upplevs dock språkförskolorna lägga stor vikt vid struktur i verksamheten samt träning och stöd i kommunikation och samspel. Den vanliga förskolan upplevs istället arbeta mycket målmedvetet med den språkliga medvetenheten i verksamheten.</p> / <p>The way children develop language is essential in every preschool irrespective of their direction. The preschools that focus on language as their profile and the special preschools that reserve place for children with language difficulties are more specialized to work with language development than ordinary preschools.</p><p>The aim has been to find out whether the special preschool that includes children with language difficulties and the ordinary preschool differ in their work with childrens language development. By interviewing preschoolteachers attempt has been made to find out how the different preschools work with childrens language, but also to find out what teachers find most important in their work with childrens language. After the interviews this has been put in relation to the curriculum of the preschools, research on childrens language development and stimulating activities for the language development. The main question has therefore been: Is there a difference between the ordinary preschool and the special preschool in their work for childrens language development?</p><p>Except from the special preschools access to speech therapists, the survey has shown that there are no established differences between the different kinds of preschools. This applies within the groups of the same kind of preschools aswell. Nevertheless it can be interpret that the special preschools attach great importance to structure, training and support in communication and teamwork. The ordinary preschools intend to do a purposeful work with linguistic awareness.</p>

<p>Syftet med det här arbetet var att undersöka om och i sådana fall hur tre pedagoger använde sig av högläsning i sina barngrupper. Jag ville även titta lite närmre på om högläsning kan hjälpa barnen att få bättre språkförståelse samt om miljön spelar in på något sätt för att läsro ska uppnås.</p><p>Mitt resultat visade att alla tre pedagogerna arbetar ganska mycket med högläsning i verksamheten men att de jobbar på olika sätt med det. Samtliga anser dock att högläsning är oerhört viktigt för barnens språkliga utveckling, eftersom man i samband med att man läser pratar om ord samt händelser i boken. En annan sak som framkom i undersökningen var att pedagogerna ansåg att det var viktigt att det skulle finnas en speciell plats i rummet som barnen kunde förknippa med berättande och läsning. Det här var tyvärr något som inte uppfylldes riktigt i allas dagliga verksamhet, men det visar ändå på hur betydelsefullt de ansåg att det var. Beträffande miljön så ansågs den spela en ganska stor roll men det som framförallt framhölls var vikten av att den som läser högt för barnen verkligen ger sig hän sitt uppdrag så att barnen blir intresserade av att lyssna på det som läses.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Högläsning, språkutveckling, läsmiljö</p> / <p>The purpose with this work was to investigate if and in that case how three pedagogs use reading aloud in their work with the children. I also wanted to look a little closer if reading aloud can help children to improve their language proficiency and I also wanted to see if the environment plays a role in any way to achieve reading peace.</p><p>My results showed that all three teachers are working quite a lot with reading aloud in their activities but they work in different ways with it. All of them, however, believe that reading aloud is extremely important for children's linguistic development, since when reading aloud they talk with the children about words and events in the book. Another thing that emerged from the survey was that the teachers felt it was important that there would be a special place in the room that the children could associate with storytelling and reading. This, unfortunately, was something that was not met really in everyone's daily activities, but nevertheless it shows how important they felt it was. Regarding the environment, so it was considered to play a fairly important role but what was especially emphasized was the importance of that when reading aloud to children you really need to devote yourself to the mission so that the children will be interested to listen to what is read.</p><p><strong>Keywords: </strong>Reading aloud, language, environment</p>

<p>The aim of this paper was to contribute to knowledge about how preschool-teachers work with the development of children’s spoken language in preschool.The study was conducted through interviews with four preschool-teachers working at the same preschool with one to five year old children. Through the interviews I came to learn about the preschool teachers experience concerning their work with development of children’s spoken language.The results show that the preschool teachers used pedagogical tools like songs, movements, rimes, jungles and stories in their work to develop the children’s spoken language. They said that conflicts and exclusion among children in a group could be a result of differences in language skills. These results point to the importance of being aware of language skills as an eventual cause of conflicts among preschool children. The study also points at larger groups of children and fewer preschool teachers as a problem in preschools today. The preschool teachers in the study pointed this out and emphasized the importance of having enough time and resources for each child in order to work with their language development. It was emphasized by the preschool teachers that if they themselves show their joy and engagement in their work with the children then the children will acquire language skills with laughter and joy. It is in the fun the moments together with friends and adults that the children learn the most. Learning is important, but most important is to have fun while learning.</p> / <p>Syftet med detta examensarbete var att bidra med kunskap om hur förskollärarna arbetar med utvecklingen av barns talade språk i förskolan.Undersökningen har gjorts genom intervjuer med fyra förskollärare på en förskola med barn i åldrarna ett till fem år. Genom en intervjustudie fick jag möjligheten att få veta hur förskollärarnas erfarenheter kring arbetet med barns språkutveckling såg ut.Resultatet av intervjuundersökningen visar att användning av pedagogiska verktyg, så som sånger, rörelser, rim och ramsor samt sagor och berättelser utvecklar barns språk på ett lustfyllt sätt. Om barnen i gruppen på förskolan har ett språk som inte har utvecklats i samma nivå, kan konflikter och utanförskap uppstå. Det kan därmed vara viktigt att ha en medvetenhet om att konflikter mellan barn kan bero på olikheter i förmåga att uttrycka sig. Resultatet av undersökningen visar också att barngrupperna med åren blir större och större och förskollärarna färre och färre. Det är viktigt att få mer tid till det enskilda barnet och tillgång till resurser, för att på så sätt arbeta ytterligare med deras språk. Om förskollärare visar sitt engagemang och sin glädje kring sitt arbete med barnen, lyser detta igenom och barnen lär sig i samband med skratt och glädje. Det är de stunder då barnen tillsammans med kamrater på förskolan samt de vuxna har roligt tillsammans som de lär sig som mest. Lärandet är viktigt, men det viktigaste är att ha roligt när lärandet sker.</p>

<p>The purpose of this study is to contribute with knowledge about parents’ perceptions of the meaning of early (0-6 years old) language stimulation of their children.</p><p> </p><p>By doing interviews with open questions the parents’ perspective and perceptions became visible, based on the following issues:</p><p>Which perceptions do parents of children in preschool have of early language stimulation?</p><p>How do parents of children in preschool describe their work with language at home?</p><p>How do parents of children in preschool think of the cooperation between preschool and the home in childrens’ language development?</p><p> </p><p>The conclutions to been drawn from the findings of this study are that parents of children in preschool see that it is important to start language stimulation directly at birth, in everyday life and in social situations. The results also shows that parents are connecting language with dialects, conflicts and that parental involvement in the preschool language development is influenced by parents own engagement.</p>

<p>Abstract</p><p>My purpose with this essey is to study how they work in preschool whir language- stimulation. I will try a way to work with this trough intervjus whit teacher at preschool. My main questions are: Way dose teachers use language- stimulation? How dose teachers use language- stimulation when it comes to there way of working and methods? Do the teachers think that language- stimulation help the childrens development?</p><p>To answer these questions I interviewed 6 teachers I central Sweden and used this as data. I have written about language, language- development in a biologik and theoretical aspect, teachers plan, language- stimulation, playing by language sounds and TRAS (early registration of language development) in my literary review.</p><p>My result shows that working whit language- stimulation helps children in there language- development, it also develops there self-image and identity. Children that have had language- stimulation in preschool are aware of the use of the language. Whit language- stimulation the childs self- knowledge and social competens are strengthening.</p><p>Keywords: language- stimualtion, language- development, language- games, teachers plan</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med min uppsats är att undersöka hur man på förskolan arbetar med språkstimulering. Detta kommer jag att göra genom intervjuer med lärare på förskolan. Frågeställningar: Varför använder sig lärarna av språkstimulering? Hur använder sig lärarna av språkstimulering vad gäller arbetssätt och metoder? Anser lärarna att språkstimulering på förskolan underlättar barnens utveckling?</p><p>För att besvara dessa frågeställningar intervjuade jag 6 förskollärare i Mellansverige och använde detta som insamlingsdata. I litteraturgenomgången har jag skrivit om språk, språkutveckling i olika aspekt, läroplanen, språkstimulering, språkljudlek och TRAS (tidig registrering av språkutveckling) som är kopplat till resultatet.</p><p>Resultatet visar att arbete med språkstimulering hjälper barnen i deras språkutveckling, det utvecklar dessutom deras självinsikt och identitet. Barn som har fått språkstimulering på förskolan använder sig medvetet av språket. Med språkstimulering växer barnets självinsikt och den sociala samvaron stärks.</p><p>Nyckelord: språkstimulering, språkutveckling, språklekar, läroplanen</p>