No description available.

Syftet är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på användning av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation med förkortning TAKK. De två frågeställningar som guidar studien är följande: Varför väljer förskollärarna att använda TAKK i förskolans verksamhet? och Hur kan användningen av TAKK gå till i förskolans verksamhet enligt förskollärarna? Studiens teoretiska utgångspunkt är didaktiskt perspektiv där den relationsdidaktiska modellen är i fokus för att skapa en fördjupad förståelse för förskollärares perspektiv på användning av TAKK. Kvalitativ metod används där intervjuer genomförs med fem förskollärare som har utbildning i TAKK och är verksamma på olika förskolor i södra Sverige. Ett resultat som framkommer är att samspelet mellan de relationsdidaktiska kategorierna; syfte, undervisningsmetod, mål-innehåll och barns förutsättningar saknas och forskning uppmuntras för att stärka didaktiken i arbetet med TAKK i förskolans verksamhet. Studien visar att förskollärarna ser positivt på TAKK för att skapa inkludering, självständighet och möjlighet till språkutveckling för alla barn men användandet saknar stöd i forskning. Det framkommer även att förskollärarna fick utbildning i TAKK i första hand för att stötta barn med språksvårigheter men utvecklat sin användning till att använda TAKK till alla barn. I studien visas även att förskollärarna arbetar med undervisningsmetoden TAKK på olika sätt och att förskollärarna menar att all personal i förskolans verksamhet är en bidragande faktor till om TAKK används som undervisningsmetod, att personalens intresse och engagemang styr vilka metoder som integreras.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med högläsningsböcker och vad eleverna förväntas lära sig av dessa. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer av lärare i årskurs 4-6, och materialet analyseras främst utifrån den fenomenologiska teorin att objektet, högläsningsboken, framträder i upplevelsen med subjektet, lärarna. Sammantaget har lärarna en positiv inställning till högläsningsboken, och vår studie visar att högläsningsboken används i flera syften samtidigt, såsom språkutveckling, läsupplevelse och olika former av fostran. Valet av böcker visar hur lärare använder texterna för att samtala om exempelvis normer och värderingar. Lärarna använder även tillfället för att skapa en mysig stund i klassrummet. Det finns en skillnad mellan hur forskarna menar att man bör arbeta med högläsning och hur lärarna själva beskriver att de undervisar med hjälp av böckerna. Skillnaden ligger främst i lärarnas val av högläsningstillfälle, samt vilken arbetsinsats som förväntas av eleverna. Lärarna själva menar att med hjälp av högläsningsböckerna kan ett klassrumsklimat skapas som främjar läslust, och att eleverna ibland behöver en stund av gemenskap utan stora krav. Vår slutsats är att om syftet med val av bok tydligt förmedlas till eleverna kan lärarnas mål med högläsningsböckerna enklare urskiljas och elevernas utveckling lättare följas upp.

Syftet med studien är att utifrån ett didaktiskt perspektiv få fördjupade kunskaper om metoden tecken som stöd i förskolans pedagogiska verksamhet. Genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger från två olika förskolor som utgångspunkt, undersöks vad tecken som stöd betyder för pedagoger, samt hur och varför pedagoger använder sig av metoden. Resultaten visar på att de medverkande pedagogerna i studien uppfattar metoden tecken som stöd som ett kommunikationsverktyg som gynnar alla barns utveckling. Det krävs dock engagemang och utbildning för att tecken som stöd ska förstås och användas av alla i verksamheten. Studien kan vara till intresse för pedagoger som vill arbeta med metoden tecken som stöd för alla barn och hur de då kan använda metoden i den pedagogiska verksamheten.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en lärare kan arbeta språkutvecklande inom religionsundervisningen, med fokus på undervisning i momentet buddhismen. Undersökningen grundar sig på fem stycken intervjuer med tre religionslärare samt två svensklärare. Resultatet visar att lärarna anpassar det språkutvecklande arbetet till varje elevgrupp. Lärarna kan inte förutsätta att alla elever har samma språkkunskaper. Resultatet visar att religionslärarna med hjälp av olika metoder arbetar språkutvecklande i religionsundervisningen. Resultatet visar också att religionslärarnas undervisning påverkas av Lev Vygotskijs tankar om utveckling, det vill säga teorin om den närmaste utvecklingszonen. Denna teori faller in under det sociokulturella perspektivet och det är denna teori som den här undersökningen förankrar sig i.

Den globalisering som pågår idag leder bland annat till att allt fler språk blir vanligare i alla världens länder. I Sverige idag har ca 25 % av invånarna utländsk bakgrund och ses som flerspråkiga. Förskolan är en viktigt del i barns lärande. 2017 var 84% av alla landets barn mellan ett till fem år inskrivna i förskolan 1. Syftet med föreliggande studie är att utforska förskollärares förhållningssätt till flerspråkighet i förskolan. Förhållningssätt kan påverka den lärmiljö förskolan erbjuder för flerspråkiga barn och förhållningssätt kan göra att flerspråkigheten ses som möjligheter eller hinder för språkutvecklingen.. Semistrukturerade kvalitativa gruppintervjuer har genomförts med åtta förskollärare på två förskolor i multietniska områden för att kunna besvara studiens frågeställningar. Informanternas beskrivningar av huruvida deras förhållningssätt till flerspråkighet ses som en tillgång eller hinder för språkutvecklingen sammanställdes utifrån premisserna i kvalitativ metod. Resultatet tolkades sedan utifrån de analytiska utgångspunkterna förskollärares förhållningssätt, möjligheter och hinder samt arbetssätt vilka främjar flerspråkighet. Resultatet i vår studie visar att det råder olika uppfattningar om vilka förhållningssätt till flerspråkighet förskolans utbildning ska bygga på. Den flerspråkiga normen ses som en möjlighet och tillgång och den enspråkiga normen ses som ett hinder bland de förskollärare vi intervjuat.

I den svenska skola är idag cirka 20 % andraspråkselever, det vill säga att de har ett annat modersmål än svenska. Då elevernas lärande är avhängigt av förmågan till interaktion med lärare samt klasskamrater, spelar den kommunikativa förmågan spelar en central roll i skolan samt ställer specifika krav på lärarens utformning av undervisningen. Detta är en angelägen aspekt även för matematikundervisningen, då läroplanen betonar att eleverna utveckla språkliga färdigheter så som kommunikativ-, resonemang- samt begreppslig förmåga. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv utgör detta tillika ett viktigt incitament då skolans kompensatoriska uppdrag medför utbildningen skall göras likvärdig för alla elever genom individuella behov beaktas i undervisningen. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att skapa förståelse för på vilket sätt, samt med vilka utbildningsteoretiska perspektiv på lärande, som vetenskapliga studier belyser matematikundervisningen med fokus på språkutveckling för andraspråkselever. Studiens resultat är baserat på internationella artiklar samt avhandlingar. Resultaten visar på framgångsfaktorer för andraspråkselevers matematiska språkutveckling bygger på faktorer som tillgång studiehandledning på modersmål, anpassade kommunikativa strukturer i undervisningen samt adekvat stöd och förväntningar från både skolan samt omgivningen. / In Swedish schools there is today approximately 20% second language learners, by that meaning they have a different native language than Swedish. Since the student’s acquisition is dependent on the ability to interact with teachers and classmates, the communicative ability plays a central role in the learning process, and places thereby specific demands on the teachers design of educational activity. This is also an important aspect for mathematics teaching, since the curriculum emphasizes that students develop linguistic skills such as communication-, reasoning- and conceptual ability. From a special pedagogical perspective, this also constitutes an important incentive, as the school's compensatory assignment entails that education must be made equal for all students through individual needs being considered in the teaching process. The purpose of this systematic literature review is to create an understanding of how, and with which educational theoretical perspectives on learning, scientific studies sheds light on mathematics teaching with a focus on language development for second language learners. The study's results are based on international articles and dissertations. The results show that successful aspects for mathematical language development of second language learners are based on factors such as access to study guidance in native language, adapted communicative structures in the teaching, as well as adequate support and expectations from both the school and the surrounding community.

Syftet med denna uppsats är att undersöka genrepedagogikens påverkan på elevers språkutveckling i svenskämnet på gymnasiet. Genrepedagogiken vilar på tre ben: det sociokulturella perspektivet på lärande, den systemisk funktionella grammatiken samt cykeln för undervisning och lärande. Det dessa har gemensamt är att de utgår ifrån att alla elever har olika förutsättningar och att undervisningen på grund av detta måste utformas på olika sätt för olika individer. Språk- och kunskapsutveckling anses också gå hand i hand. Metoden som används är av kvalitativ karaktär och innefattar semistrukturerade intervjuer med fem gymnasielärare om hur de arbetar med genrepedagogik i undervisningen. Studien ger en bild av hur de intervjuade lärarna arbetar med genrepedagogik i praktiken och resultatet jämförs sedan i diskussionen med tidigare forskning inom ämnet. Resultatet visar att genrepedagogik har en positiv inverkan på elevers språkutveckling då både de intervjuade lärarnas utsagor samt den tidigare forskningen går hand i hand. Slutsatsen kan dras att genrepedagogik är en undervisningsmetod som verkar språkutvecklande för alla elever oavsett nivå och bakgrund. / <p>Svenska</p>

Syftet med undersökningen är att utifrån kvalitativ fokusgruppintervju undersöka fyra gymnasielärares i svenska som andraspråks arbete med skönlitteratur och språkutveckling inom ämnet svenska som andraspråk. Lärarna arbetar på de nationella gymnasieprogrammens sva-kurser. I studien undersöks också hur lärarna förhåller sig till litterär kanon i undervisningen. Studiens metod är fokusgruppintervju och studiens teoretiska perspektiv är postkolonial litteraturteori, det vidgade textbegreppet samt litterär kanon. Resultatet visar att språkutveckling är en central del av lärarnas litteraturundervisning men att det språkutvecklande arbetet ser olika ut i lärarnas praktiker. Den explicit språkutvecklande undervisningen sker främst inom andra arbetsområden än skönlitteratur, såsom grammatik. Studiens informanter förhåller sig kritiskt till en litterär kanon i sin undervisning, centralt är istället att visa på olika aspekter av världslitteraturen och att undervisningen kretsar kring att främja demokrati och utveckling av elevernas identitet.

Läroplanen genomsyras av The big five, de fem förmågorna (Skolverket, 2011). Analysförmågan innebär att eleven ska beskriva orsaker, konsekvenser och lösningar. Den kommunikativa förmågan ställer krav på att samtala, diskutera och motivera och den metakognitiva förmågan innebär att tolka, värdera och reflektera. Procedurförmågan innebär att söka, samla och strukturera och slutligen den begreppsliga förmågan som betyder att eleven ska förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra och använda dem i olika sammanhang. Att ha ett fungerande språk är av stor vikt för att klara skolans krav och drabbar elever med diagnosen språkstörning. Uppgifterna om hur många som har diagnosen språkstörning varierar men ca 5-8 % av förskolebarnen har språkstörning (Hartelius et al, 2008). Undervisningen skall anpassas efter varje elevs behov och skolan har som uppgift att ge eleverna möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt det är möjligt (SFS 2010: 800). Språkstörning visar sig trots den förhållandevis höga prevalensen vara en diagnos som pedagogerna saknar kunskap kring. Dessutom är andelen logopeder som kan handleda dessa pedagoger i skolorna låg. Den kommande rollen som speciallärare innebär bl.a. att utforma det förebyggande arbetet och bidra till att undanröja språkliga hinder för elever med språkstörning. En viktig roll är också att föra elevens och även vårdnadshavarens talan och visa på vilka rättigheter och skyldigheter de har, att klargöra undervisningens mål, innehåll och utformning samt deras rätt till inflytande i skolans arbete (Skolverket, 2011). Att vara vårdnadshavare till ett barn med en funktionsnedsättning kan innebära olika påfrestningar. Det handlar även om att ha möjlighet att lägga extra tid och arbetsinsatser för att träna och stötta sitt barn både socialt och kunskapsmässigt. Men även kontakter t.ex. med skolan och logoped tar tid i anspråk. Den här undersökningen syftar till att synliggöra dessa föräldrars situation och deras arbetsinsatser och på så vis bidra till en ökad förståelse och ett förbättrat bemötande. Att ha insikt om och förståelse för dessa vårdnadshavares situation är av stor vikt för alla som arbetar med barn och ungdomar.