Syftet med denna undersökning är att undersöka och belysa pedagogers syn på rörelseaktiviteters betydelse för barnens språkutveckling. Jag vill också få kunskap om man arbetar på olika sätt med rörelseaktiviteter och språkutveckling när det gäller barnens ålder.Jag har använt mig av intervjuer som verktyg för att uppnå syftet med min undersökning. När jag formulerade mina intervjufrågor utgick jag från min frågeställning. Jag valde att genomföra intervjuerna via mail. Jag har intervjuat 5 pedagoger. Pedagogerna bor i olika kommuner i Mellansverige och är kvinnor i blandade åldrar. De har arbetat olika länge och med barn inom förskolan.Flera pedagoger nämner att språket är en ständigt pågående och utvecklande process. Denna process startar redan när man som spädbarn börjar jollra. Processen fortsätter och leds framåt med hjälp av både vardagliga diskussioner och att aktivt arbete med estetiskt lärande. Språkutveckling handlar inte enbart om det talande språket utan också om kroppsspråket då detta är viktigt för att förstärka och förtydliga ord och meningar, kroppen förstärker den inre förståelsen. Pedagogerna anser att den motoriska utvecklingen främjar barns språkutveckling genom exempelvis leken. För att främja denna utveckling kan man som pedagog arbeta med de estetiska ämnena. Som pedagog är man en förebild och en inspirationskälla till barnen i förskolan. / The purpose of this study is to explore and illuminate teacher´s views on movement influence their children's language development. I also want to gain knowledge of working in different ways with physical activities and language development when it comes to children's ageI have used the interviews as tools to achieve the object of my inquiry. When I formulated my interview questions, I assumed my issue. I chose to conduct the interviews by email. I have interviewed five teachers. The teachers live in different municipalities in central Sweden and women of mixed ages. They have worked for different periods and with children in the preschool.Several teachers mentioned that language is an ongoing and evolving process. This process starts already when the infant begins to babble. The process continues, and led forward by using both everyday discussions and actively works with aesthetic learning. Language development is not only about the spoken language, but also about body language as this is important for strengthening and clarifying words and sentences, the body strengthens the internal understanding. Educators believe that motor development promotes children's language development by example game. To promote this development can be as an educator working with the aesthetic subjects. As an educator, you are a role model and an inspiration to the children in preschool

The study has been conducted to find out whether aesthetic expressions and experiences can benefit the smallest children's language development. How do the teachers at the preschool relate to aesthetic expression? Do they think that aesthetic expression and experience will be favorable for stimulating children's language? Children perceive through their senses, logically aesthetic expressions should promote children's learning and development. How does this claim stand in relation with the smallest children's language development and teachers' views on aesthetics as a pedagogical tool for language stimulation? To get closer to the answer a survey have been done. The selection group consisted of six preschool teachers. The preschool teachers have responded to questions about aesthetics in relation to the smallest children`s language development. The study also looked at relevant research and literature. The analytical reflections of the preschool teacher's answers in the study shows that aesthetic expressions and experiences are favorable for the language development. It also appears that the most important aspects of children's language development is about dialogue, interaction and confirmation of the child. Something that you can clearly see the pattern of in the research literature and the study materials included in this study. Aesthetics is important in preschool, but it needs to be richer in meaning and in its form and content. / Studien har genomförts för att ta reda på om estetiska uttryck och upplevelser kan gynna de allra minsta barnens språkutveckling. Hur förhåller sig pedagoger på förskolan till estetiska uttryck? Anser de att estetiska uttryck och upplevelser kan vara gynnande för att stimulera barns språk? Barn upplever genom sina sinnen, logiskt borde estetiska uttryck gynna barns lärande och utveckling. Hur förhåller sig detta påstående i relation med de allra minsta barnens språkutveckling samt pedagogers syn på estetik som pedagogiskt verktyg för språkstimulering. För att komma närmare svaret har en surveyundersökning genomfört. Urvalsgruppen har bestått av 6 Pedagoger verksamma på avdelningar för de allra minsta barnen. Pedagogerna har fått svara på frågor kring estetik i relation till barns språkutveckling. Studien har även tittat på relevant forskning och litteratur. Studien visar utifrån analyserande reflektioner att de tillfrågade pedagogerna kan se att estetiska uttryck och upplevelser är gynnande för barns språkutveckling. Det framkommer också att de viktigaste aspekterna kring barns språkutveckling handlar om dialog, samspel och bekräftelse. Något som man tydligt kan se mönster av i den forskning, litteratur och det undersökningsmaterial som behandlats i studien. Estetik är viktig för förskolan, men den behöver bli rikare i sin betydelse, i sitt innehåll och i sin form.

The present study investigates if intense training with the PhonicStick, a speech generating joystick developed originally as a communication device, has an effect on phonological ability in children with an atypical language development. Previous studies connected to the PhonicStick and phonological ability has not shown any improvement of phonological awareness due to training with the device. What is unique in the present study is the amount of intense training with the PhonicStick, something that has never been done before, as well as the focus on phonological ability instead of phonological awareness. The study consists of nine participating children between 4y;0m to 5y;7m of age, six of them diagnosed with an atypical language development by a speech and language pathologist, and three of them considered to follow a typical language development. Results indicate that intense training with the PhonicStick combined with conventional speech and language interventions may have an effect regarding phonological ability in children with an atypical language development on an individual level. Key words: The PhonicStick, phonological ability, atypical language development, intense training. / Syftet med den aktuella studien var att undersöka huruvida intensiv träning med the PhonicStick, en talgenererande joystick ursprungligen framtagen som ett kommunikationshjälpmedel, har en påverkan på fonologisk medvetenhet beträffande barn med en atypisk språklig utveckling. Tidigare studier gällande the PhonicStick och fonologisk förmåga har inte visat på någon förbättring gällande fonologisk medvetenhet genom träning med apparaten. Unikt för denna studie är mängden intensiv träning med the PhonicStick, samt att fokus ligger på fonologisk förmåga istället för fonologisk medvetenhet. I studien deltog nio barn i åldrarna 4;0 till 5;7 år. Sex av barnen har tidigare diagnosticerats av legitimerad logoped att ha en atypisk språklig utveckling. Tre av de deltagande barnen har bedömts följa en typisk språklig utveckling. Studiens resultat indikerar att intensiv träning med the PhonicStick, kombinerat med sedvanliga logopediska insatser, kan ha effekt gällande fonologisk förmåga hos barn med atypisk språkutveckling på individnivå. Nyckelord: The PhonicStick, fonologisk förmåga, atypisk språkutveckling, intensiv träning.

Studien undersöker hur helhetsuppfattningen av en text eventuellt varierar beroende på vilken medieringsform som används under arbetet med texten. Talad prosa, rytmisk ramsa och sång är de tre olika medieringsformerna och dessa har agerat arbetsmetod i var sin grupp med förskolebarn. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan medieringsformernas förmåga att få barnen att lära sig texten. Eftersom det är skillnad på att lära sig en text och att förstå en text har studien även undersökt om förmågan att förstå innehållet av texten varierar mellan grupperna. Skillnaden kring textförståelsen visade sig dock vara svårare att definiera.

This is qualitative study of, four teacher´s views on the use of iPad in teaching and learning. In addition, I will examine the disadvantages and advantages of iPad use as a teaching tool in preschools. My questions are: What is the practical use of tablets in preschools today? Are preschool teachers using the tablet as a teaching tool? If so, how? Is the use of tablets in preschools contributing to children´s social interaction, as well as between children and teachers` social interaction? The purpose of this study was to find out how the four teachers uses the iPad as a teaching tool in the interaction between children in preschool. I have chosen to use Vygotsky’s and John Dewey´s theories. Both mention the importance of social interaction in learning processes. Interaction is a large part in socio-cultural theory, which makes the theory useful. I made qualitative interviews with four preschool teachers. I also made observations. My interviews and observations were made in two different preschools. The results showed that the iPad is a complementary educational tool. The teachers also thought that an iPad is an educational tool that can be used for different activities. The tool is used in social interaction where children expand their social development as they learn to interact, communicate and respect each other. The children communicate while talking about how to use the iPad. All teachers` attitudes were positive when it came to using the tablet in preschool. However, the teachers felt that there may be some drawbacks. Among other things, teachers must introduce the iPad properly. The iPad should be an educational tool, not a toy. Educators should therefore be present when children use the tablets.

The purpose of this study is to examine how four educators in two different departments at two different preschools in Stockholm, selects children's literature in preschool and how literature is used in the activities and how much influence children have in the choice of literature. Based on qualitative interviews as a method we have interviewed pedagogues to get answers to our questions. We will also interview some children to find out how involved they are in the purchase of literature on the departments we examined. We consider the social cultural perspective to be a well rounded starting point for our survey, because the theory gives us the opportunity to study how the interaction and meetings between educators and children develop for each reading encounter. And through the analysis a thorough display between educators and children towards literature will be shown. The study show that the educators are aware of the importance that literature entails for children´s language development. Therefore, it is a thoughful approach to how educators preselect the usage of literature in its operation. All educators have the purpose to increase the childrens influence in purchasing litterature in the teaching activities, in hopes of increasing the children’s interest in books and therefore increase children's language development.

<p>Syftet med denna studie har varit att granska observationsmaterialet TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Vi har undersökt vad pedagoger och rektorer anser om TRAS, dess innehåll och arbetet med materialet. Data består av intervjuer av sex pedagoger, på två olika förskolor, med erfarenheter av TRAS samt ansvarig rektor på dessa förskolor. Resultatet visar på att pedagogerna och rektorerna har uppfattningen om att det finns både fördelar och nackdelar med TRAS. Pedagogerna och rektorerna är övervägande positiva till TRAS och upplever att det är ett bra hjälpmedel och komplement i arbetet med barns språkutveckling.</p>

Studiens syfte var att ta del av förskollärares erfarenheter och vinna kunskap om att möjliggöra delaktighet och inflytande för barn i språklig sårbarhet med fokus främst på de äldre barnen i förskolan (3–6 år). Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fem förskollärare, alla med erfarenhet av att arbeta med barn i språklig sårbarhet. Studien är genomförd i norra Sverige. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är ett sociokulturellt perspektiv där begrepp som proximala utvecklingszonen, mediering och artefakter är centrala begrepp. Resultatet visar att uppdraget med delaktighet och inflytande inte är helt lätt att redovisa där samtliga förskollärare påvisar en osäkerhet. Delaktighet beskrivs främst som att barnen får utöva delaktighet genom att vara delaktiga i vardagsaktiviteter som bland annat att torka stolar och bord efter en måltid. Inflytande ges barnen genom att de kan påverka vad de vill ha för grönsaker på tallriken, vilken bok som ska läsas, vilket innehåll i projektarbete eller temaarbete barnen är nyfikna på. Resultatet påvisar att för att barn i språklig sårbarhet ska kunna utöva delaktighet och inflytande används alternativt och kompletterande kommunikationsredskap som bland annat TAKK och GAKK. Förskolläraren måste vara öppen för barns kroppsspråk och göra tolkningar av vad barnen förmedlar.

Syftet med denna studie är att vinna kunskap om hur förskollärare arbetar med språk i förskolan, samt hur mycket utrymme den språkliga stimulansen ges i förskolans verksamhet. De teorier som studien har sin grund i är den sociokulturella teorin och Bakhtins tankar kring dialog. Den utgår från kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade ljudinspelade intervjuer samt videoinspelade observationer. Fem intervjuer och tre observationer har genomförts på två olika förskolor i en kommun i norra Sverige för att ta reda på hur förskollärare ser på begreppet språk, hur de arbetar med språk i styrda aktiviteter samt hur ofta det förekommer i den egna verksamheten. Det insamlade materialet transkriberades, analyserades, sorterades och kategoriserades och resultatet visade på många likheter i hur det vardagliga arbetet med språk genomförs, med exempelvis mötessamlingar och högläsning. Resultatet visade även att förskollärarna uppfattade begreppet språk som ett stort område med många delar att arbeta med och att språket ingår i alla momenten i vardagen på förskolan.

No description available.