Andelen andraspråkselever i skolan ökar ständigt och dessa elever utgör nu en del av skolans heterogena elevgrupper. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur lärare anser att arbetet med andraspråkselever sker i den ordinarie undervisningen. Med detta syfte som grund ställdes följande frågeställningar:  Hur undervisas andraspråkselever i den ordinarie undervisningen?  Vilka pedagogiska utgångspunkter går att urskilja hos yrkesverksamma lärare då de undervisar andraspråkselever?  Vilka pedagogiska utmaningar anser lärare finns i arbetet med andraspråkselever? Undersökningen har sin utgångspunkt i fem semistrukturerade intervjuer där samtliga informanter har minst fem års erfarenhet av arbete med andraspråkselever. Slutsatserna som dras utifrån studiens resultat är bland annat att det finns många arbetssätt som av lärare anses effektiva för att undervisa andraspråkselever. Lärarens förhållningssätt och kompetens samt möjlighet till kompetensutveckling spelar stor roll samtidigt som tillgången till studiehandledning på modersmålet och undervisning på modersmålet är betydelsefullt. Genom studiens resultat framkommer också förslag på hur arbetet med andraspråkselever skulle kunna förbättras. / The percentage of second language learners in schools are constantly increasing and these pupils now constitutes a part of the school´s heterogeneous groups of pupils. The purpose of this study is to describe how teachers consider that the work with the second language learners look like in the mainstream education. With this purpose as a base the following questions were written:  How are the second language learners taught in the ordinary education?  What educational starting points could be distinguished among teachers who teach second language students?  What pedagogical challenges are there in the work with second language learners according to teachers? The survey is based on five semi-structured interviews where all informants have at least five years of experience working with second language learners. The conclusions reached of the results of the study are, among other things, that there are many approaches of teachers are considered effective for teaching second language learners. Teacher's attitude and skills play a large role at the same time as the availability of teaching in the mother tongue and teaching guides on mother tongue is important. By the results of the study reveal also suggestions on how the work with second language learners could be improved.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur några SVA-lärare går tillväga med att individanpassa undervisningen för att främja elevens andraspråk på språkintroduktionsprogrammet. Detta har undersökts med hjälp av lärarintervjuer. I resultaten framkommer det att det är svårt att alltid lyckas med att individanpassa undervisningen, men att det är viktigt att läraren hela tiden arbetar med det. Slutsatsen är att läraren ska använda sig av olika arbetssätt och undervisningsmetoder för att på bästa fram nå fram till eleven, ha en bra lärar- elevrelation och slutligen att läraren hela tiden följer upp elevens språkutveckling.

I denna kvantitativt inriktade undersökning analyseras data ur tio olika korpusar för att ta reda på om användningen av svenska respektive engelska förkortningar har förändrats från år 1998 till 2014. Totalt har 20 förkortningar valts ut, tio svenska och tio engelska, och korpusarna består av data hämtad ur svenska bloggar. Resultatet visar att det är en relativt markant skillnad mellan de engelska och de svenska förkortningarna i svenska bloggar. De engelska förkortningarna har från år 1998 ökat långsamt men relativt stabilt i användning, medan andelen svenska förkortningar i de undersökta materialen har varit dominerande från 1998 fram till 2014, med undantag för år 2000. / In this quantitative study data from ten different corpora is analysed to find out if the use of English and Swedish abbreviations in a Swedish context have changed from 1998 to 2014. A total of 20 different abbreviations have been chosen for the study, ten in Swedish and ten in English, and the corpora consist of data gathered from Swedish blogs. The results show that there is a relatively distinct difference between the use of the English and the Swedish abbreviations in Swedish blogs. The English abbreviations have since 1998 slowly but relatively steady increased in use, while the Swedish abbreviations in the examined material have been dominating from 1998 to 2014, with exception for year 2000.

Studiens syfte är att undersöka hur tillfrågad personal i grundskolan uppger att de arbetar med andraspråksinlärning för nyanlända elever och om det finns några metoder och arbetssätt som de anser verkar fungera bra. Syftet med studien är även att ta reda på hur de nyanlända eleverna själva ser på sin situation i skolan samt sin andraspråksinlärning. För att besvara syftet genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med personal och elever inom grundskolan. Studien visar att ett arbetssätt som verkar fungera bra i arbetet med andraspråksinlärning för nyanlända elever är genrepedagogik. Studien visar även att både personal och elever anser att arbetet med andraspråksinlärning för nyanlända elever behöver förbättras. Enligt personalen kan förbättring ske genom kompetensutveckling, mer resurser samt mer stöd för lärarna i deras arbete. Enligt eleverna kan arbetet förbättras genom bland annat att elever får mer studiehandledning på sitt modersmål

Barn behöver stöd för att utveckla sin språkutveckling. Syftet med denna studie är att erhålla kunskap om hur några förskollärare arbetar med språkutveckling, vilket material de använder och hur de använder det. I studien undersöks även hur de stödjer språkutvecklingen för barn med annat modersmål. Genom att intervjua sju förskollärare från fem förskolor om detta erhålls kunskap om hur de arbetar och vilket material de anser stödja barns språkliga lärande. TAKK, babblarna och böcker är några material som nämnts i intervjuerna.

Syftet med studien var att undersöka hur grundskollärare i årskurs 1–3 arbetar med och resonerar om poesi i sin undervisning. Vilken attityd lärare har till poesi i allmänhet respektive i skolan, hur de beskriver sin poesiundervisning och vilka ramfaktorer som finns i arbete med poesi i skolan var också de frågor vi ville få svar på. Fem lärare på lågstadiet intervjuades på plats i sina respektive skolor. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Grounded Theory och tre argument som representerar olika förhållningssätt gentemot undervisning i och om poesi. Dessa argument berör bland annat poesins frigörande möjligheter, dess funktion samt dess kulturella värde. Resultatet visade att lärarnas syn på poesi i allmänhet utmärktes av litteraturargument (kulturellt värde) och emancipatoriska (frigörande) argument, deras syn på poesi i skolan dominerades av funktionella argument medan när lärarna beskrev sin undervisning var litteraturargument mest framträdande. Studien visade också att det faktum att poesi inte nämns utförligt i styrdokumenten upplevdes som både möjliggörande och begränsande för lärarnas undervisning.

I detta examensarbete undersöker jag huruvida undervisningsspråket påverkar resultatet när man lär sig ett nytt språk. Studien genomfördes i en klass i år ett där två grupper fått engelskundervisning på olika språk, ena gruppen via instruktioner på svenska och den andra enbart på engelska, vilket utgjorde min metod. Resultatet av tester med eleverna visade att de som endast fått undervisning på engelska kunde svara på fler frågor än de som fått det på svenska.  Då eleverna även kan ha tränat olika mycket inför detta test, måste jag också se till övrig undervisning för att kunna dra slutsatser. Elever som får höra ett nytt språk oftare har också fler chanser att lyssna till hur det låter och hur man använder det, och kan på så sätt samla information som hjälper dem att själva använda språket. Min slutsats att undervisningsspråket har viss betydelse när man lär sig ett nytt språk.

The main purpose with this study was to get an insight in how to best be able to help children with language difficulties, and learn to see those who are in need of extra help and attention. The study is the result of three separate interviews with a speech therapist, a preschool teacher, and a teacher for children with special needs. The other information that my study is built on comes from books. The answers that I got from the interviews questions, have I built my discussions from. Since I only have done three interviews, can´t I do any general conclusions, from my findings. The answers that I got shows that it`s not always the same answers from the speech therapist, preschool teacher and the teacher for children with special needs, are the same. But most of the answers had a similar conclusion. The most important finding in my study, which also the literature agrees with, is that. It´s always important to read out loud to the children. Keywords: language difficulties, exertion, learning to speech and communication. / Huvudsyftet med studien var att få en inblick i hur man på bästa sätt ska kunna hjälpa barn som har språksvårigheter, att man även ska kunna lära sig hur man kan se på barn som behöver extra hjälp. Studien har kommit fram genom att jag har gjort intervjuer med en logoped, en förskolelärare och en speciallärare som på olika sätt har kontakt med barn som har språksvårigheter. Den övriga informationen som jag har tagit med i mitt arbete har bestått av böcker. Genom svaren som jag har fått på mina intervjufrågor har jag byggt min diskussion utifrån. Eftersom att jag bara har gjort tre intervjuer så kan man inte dra någon generell slutsats i mina svar som jag fick på frågorna. Svaren som jag fick på mina frågor visar att det är inte alltid som logoped, förskolelärare och specialpedagoger tycker lika. Fast på de flesta frågorna stämde svaren någorlunda överrens. Det viktigaste som jag fick fram i min undersökning som även stämde in på vad litteratur sade, var att det är alltid bra att läsa högt för barnen. Nyckelord: språksvårigheter, bemötande, språkutveckling och kommunikation.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas syn på flerspråkiga barns språkutveckling i yngre åldrar i förskolan. I studien har vi utgått från följande frågeställningar: Vilken syn förskollärare har om strategier som används vid flerspråkiga barns språkutveckling? Hur använder förskollärare miljön för att utveckla flerspråkiga barns språk?   I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med sex förskollärare i en medelstor kommun. Anledningen att vi valde använda oss av kvalitativa intervjuer var att uppnå vårt syfte och få svar på våra frågeställningar. Denna metod lämpar sig för vår studie då vi vill undersöka förskollärarnas syn på vårt syfte. Vår studie genomsyras av sociokulturellt perspektiv.   Det vi har kommit fram till är att förskollärarna tycker att flerspråkiga barns språkutveckling är lika komplex som de enspråkigas. Den är beroende av olika faktorer såsom förskollärarnas kompetens, miljön, hem och barns begåvning. Förskollärarna tycker inte att de skiljer sig från de andra förskolorna i sitt arbetssätt, bemötande och material som de använder på sina förskolor. Fast de tillämpar sitt arbetssätt och sin miljö till den barngrupp de har. De anser att de flerspråkiga barn som har goda kunskaper i sitt modersmål är lika duktiga på svenska.

Studien belyser tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Resultatet presenteras utifrån sex kvalitativa intervjuer av personal verksamma inom förskolan. Intervjuerna beskriver pedagogernas resonemang gällande tvåspråkighet hos barn samt vilka metoder de använder sig av för att stimulera och stödja tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Resultaten av undersökningen visar att förskollärarna aktivt arbetar med tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Förskollärarna lyfter upp modersmålets betydelse och anser att det är viktigt att barnen lär sig sitt första språk, då det är grunden för inlärning av andra språk. Förskollärarnas gemensamma åsikt är att ett barns modersmål är betydelsefullt för dess identitet, kultur och grupptillhörighet.