The aim of the study is to investigate how teachers talk about their teaching in the subject of Swedish, with a focus on L2 pupils’ writing. Data were collected through interviews with four teachers of Swedish in grades 1–3. The interview responses were compiled for interpretation and divided into four shared themes and allocated to six writing discourses. The result shows that teachers find it difficult to point out what is most important for L2 pupils to encounter in their writing development and they consequently switch between several writing discourses. The teachers also adapt their teaching – to differing extents – in order to promote L2 pupils’ writing. A shared theme in all the teachers’ responses, however, was arousing and maintaining the pupils’ love and enjoyment of writing.

Denna kvalitativa studie handlar om ämnet högläsning och hur högläsning kan stimulera barn i olika åldrar. Studien belyser både förskolans och skolans sätt att arbeta kring ämnet. Finns likheter och skillnader med hur man arbetar med högläsning i de olika verksamheterna? Studien tar upp hur och på vilket sätt barnen stimuleras av högläsning. Metoden jag använt mig av har varit kvalitativa intervjuer, där sammanlagt fem informanter som arbetar på två olika förskolor och två olika skolor har belyst och berättat om hur och varför de arbetar med ämnet och vad de anser varit relevant att ta upp. Resultatet visar att det är betydelsefullt att ha högläsningstillfällen tillsammans med barnen. Det gynnar barnens ordförråd och får barnen att sätta igång tankeverksamheten. Som uppläsare bör man inte bara läsa en bok utan det är många aspekter en läsare bör tänka på. Några av dessa aspekter är gruppkonstellation, intresse, engagemang, förberedelser, diskussioner, inlevelse och röst. Det är viktigt att anpassa texten och att läsa för alla åldrar för att underlätta för barnens egen läsning. Högläsning kan man arbeta med och utveckla på många olika sätt det är bara fantasin som sätter gränser.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch språkutveckling för att aktivt hjälpa barn som tenderar att ha svårigheter med tal –och kommunikation. Jag har tagit upp ämnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa på att kommunikation och samspel har en historisk utgångspunkt som barn föds in ioch måste anpassa sig till. Jag har även tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att påpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket är att främja barnsspråkliga utveckling. Tillvägagångssättet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus på intervjuer. Studiens resultat visade att det urvalet av pedagoger jagintervjuade hade genomgående överrensstämmande åsikter. De hade alla liknandemoraliska värderingar där barnens bästa stod i fokus och vid problematiseringar ikommunikation, tal eller språk så skulle åtgärder sättas in. Jag fann att gränsen för talochspråksvårigheter är något breddad och att det kan vara komplicerat att belysa om ettbarn brister i sitt talspråk. Jag tar upp vikten av att en bra kommunikation med föräldrarär en övergripande faktor för att ge barnet en trygg bas. Fortsättningsvis anser jag att enmer omfattande studie kan utföras där resultaten förhoppningsvis påvisar att enalternativ kommunikativ metod kan vara av stor nödvändighet i den pedagogiskaverksamheten.

I dagens mångkulturella skola möter vi flertalet barn med ett annat modersmål än svenska. Eleverna har kommit till landet av många olika anledningar och har alla olika erfarenheter med sig. Forskning har börjat uppmärksamma hur man framgångsrikt kan arbeta med språkinlärning hos flerspråkiga elever utifrån deras förutsättningar och kunskaper. Ett dilemma många lärare stöter på är dock undervisningen av engelska då två språk lärs in samtidigt, vilket i sin tur kan skapa sammanblandningar mellan språken. Detta examensarbete undersöker och redogör för lärares attityder och inställning till flerspråkiga elevers inlärning i ämnet engelska men också hur flerspråkiga elever uppfattar sin engelskundervisning. Datainsamlingen har genomförts genom enskilda intervjuer med sju elever från tre olika klasser samt ett frågeformulär som delats via internet för att nå ett stort antal undervisande lärare i engelska. Resultatet analyserades och jämfördes med två teorier, tidigare forskning samt med stöd i läroplanen. Resultatet visar att lärare generellt saknar kunskaper och resurser för att kunna erbjuda flerspråkiga elever den bästa undervisningsformen. Flertalet av eleverna upplever dock att engelska är spännande och roligt samt uppskattar att lära sig två språk samtidigt. Det framkommer även att många lärare har uppfattningen att flerspråkiga elever har svårigheter vid inlärningen av två språk. Vidare forskning i ämnet vore att undersöka fenomenet i ett större perspektiv, att jämföra flerspråkiga klassrum i Sverige med andra länder för att synliggöra var svenska klassrum befinner sig i den internationella utvecklingen. / <p>Engelska</p>

I denna studie kommer det att undersökas hur böcker väljs i förskolan och om barnens inflytande tas till vara. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärarna uppfattar bokvalet i förskolan men också hur de arbetar med bokvalet. Metoden för denna undersökning består av fyra kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes i en liten kommun med fyra förskollärare som arbetar på två olika förskolor i samma kommun. I resultatet visar det sig att förskollärarna väljer böcker för att bidra till barnens språkutveckling. / This study will examine how books are chosen in preschool and if children´s influence is considered by the teachers. The purpose of this study is to find out how preschool teachers perceive the book choise in preschool but also how they work with the book choice. The method of this study was four qualitative interviews. This survey was conducted in a small municipality with four preschool teachers working in a two different preschools in the same municipality. From the analysis of the results the conclusion is drawn that preschool teachers choose books to contribute to the children’s language development.

Abstrakt Språkstörning är en diagnos som innebär att barnet har en språklig svårighet. Barnet har svårt att förstå vad som sägs, att producera och använda ord för att kunna kommunicera med andra. För att dessa barn ska få en optimal språkutveckling under sin förskoletid behöver de möta stöttande och medvetna pedagoger som utformar verksamheten utefter varje barns individuella behov. Barn med språkstörning har ofta kombinationer av andra diagnoser till exempel ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Syftet med vår studie har varit att bidra till fördjupad kunskap kring vilka insatser som görs för barn inom förskolan som befinner sig i en språkstörning eller på grund av sen språkutveckling riskerar att få diagnosen språkstörning. Studien syftar vidare till att undersöka hur specialpedagoger går tillväga för att stödja barn som befinner sig i en språkstörning i förskolan och vilka konsekvenser språkstörningen får för den enskilda individen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och genomfört sex intervjuer med specialpedagoger.   När vi sammanställt resultatet kom vi fram till att specialpedagogerna är medvetna om vad en språkstörning innebär. Specialpedagogerna kartlägger och handleder pedagogerna för att hitta de bästa strategierna för barnens fortsatta språkutveckling. Beroende på stora barngrupper och vilket bemötande barnet får och om pedagogerna är mottagliga för alternativa arbetssätt skapas möjligheter och hinder i verksamheten. Specialpedagogerna uttrycker att barnen behöver samspela med andra och ingå i en vanlig förskolegrupp för att utveckla sitt språk. Förskolans lärmiljö är barnens arena för lärande och inlärning med andra.

Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om musikpedagogiskt arbete i förskolan. Specifikt fokus riktas mot förskollärares arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens frågeställningar är:   Hur beskriver förskollärarna sina musikpedagogiska metoder, specifikt i relation till barns andraspråksutveckling?   Vilka fördelar och svårigheter beskriver förskollärarna med att använda musik som pedagogiskt redskap i flerspråkiga barngrupper?   Genom semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare, som arbetar i barngrupper med hög andel flerspråkiga barn, har resultatet visat att förskollärarna arbetar dagligen med musik på olika sätt, exempelvis musiksamlingar och projekt. Förskollärarna är överens om att musikpedagogik har positiva effekter på barns språkutveckling samt är ett stöd i andraspråksutvecklingen. Musikens melodier och rytmer gör det roligare för barnen att möta det nya språket och genom konkreta material stimulerar förskollärarna barnens språkförståelse. Förskollärarna lyfter framförallt sång, vilket beskrivs som ett redskap för att utveckla ordförråd, ordförståelse och uttal.    De är även överens om att musikpedagogiska aktiviteter skapar gemenskap, glädje och trygghet i en flerspråkig barngrupp. Det musikpedagogiska arbetet väcker barnens lust att lära och är ett tillfälle för barnen att mötas och kommunicera, oavsett modersmål. De svårigheter som framträder i resultatet berör förskollärarens didaktiska och pedagogiska förmåga, genom att förskollärarens engagemang, kunskap och tålamod lyfts som viktiga egenskaper i det musikpedagogiska arbetet.

The purpose of this thesis is to gain insight into the thoughts and views of child librarians regarding the gift book that is given to all newborn children in Gothenburg. The gift book is intended to inspire parents to read and sing to their child and by doing so stimulate his or her language development, wich has benefits for the child's later literacy skills. In 2015, only about 40 percent of the families given theg ift card fetched their book at a public library. The focus of the study is how librarians view the giftbook and how they think that the project could be improved to reach more families. The empirical material consists of interviews with six childlibrarians employed at public libraries in Gothenburg. The theoretical perspective is that of marketing, and the results of the interviews were analyzed using the model of the marketing mix' fourP:s: product, price, place and promotion. The findings show that the librarians find the components product and price the most problematic. Requested improvements include complementing material for families with other first languages than Swedish, more qualitative evaluation, and more time and resources to do more outreach activities. The results also show that a lack of ownership of the giftbook project on the part of the librarians may influence their level of engagement, which in the end may influence their ability to communicate the importance of the gift book to the target audience.

Följande systematiska litteraturstudie behandlar hur ett undersökande arbetssätt kan användas som metod för språkutveckling inom det naturorienterande ämnenas ämnesspecifika språk. Ett problem med metoden är att det praktiska genomförandet av laborationer har överskuggat syftet med laborationen. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka vad forskning säger om effekterna av det undersökande arbetssättet på den språkliga utvecklingen i NO-ämnena hos elever i de yngre åldrarna. Sammanfattningsvis visar studien att samarbete, läraren som samtalsledare, mål och syfte med undervisningen och intresse är viktiga komponenter gällande språkutveckling inom NO-ämnena. Slutsatser som dras utifrån resultatet är att ett undersökande arbetssätt är en användbar metod för att utveckla språkliga kunskaper inom det naturvetenskapliga ämnesspråket. En annan slutsats som dras är att lärare måste vara medvetna om mål och syfte med undervisningen för att inte tappa fokus från den språkliga utvecklingen och hamna i att fokus enbart ligger på genomförandet. Utifrån resultat och slutsatser finns en vilja att forska kring vilken skillnad det hade varit för elevernas engagemang och kunskapsutveckling om de i förväg fått reda på mål och syfte med laborationen.

Att flytta till ett nytt land och anpassa sig till ett nytt språk, en annan kultur och nya normer och värderingar innebär en stor livsförändring. Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare arbetar med integration av nyanlända i förskolan med fokus på kultur och språk. Vidare, att undersöka vilka förutsättningar förskollärare anser är nödvändiga för en fungerande integration i förskolan. Kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare genomfördes vilket analyserades utifrån ett interkulturellt-och monokulturellt perspektiv. Resultaten visar att ett interkulturellt förhållningssätt i arbetet med en mångkulturell barngrupp, där barns olikheter ska synliggöras underlättar integrationen. Egenskaper som är viktiga är lyhördhet, flexibilitet, ödmjukhet och att vara en trygg vuxen. Förskollärarna i studien anser även att bakgrundsinformation om barnet och en god familjesamverkan är en viktig förutsättning. Fortsättningsvis visar resultatet att förskollärarna i studien arbetar med ord-kort, rim och ramsor och böcker för att utveckla språkutvecklingen hos nyanlända barn, både sitt modersmål och det svenska språket. När det handlar om synliggörande av andra kulturer visar resultatet på olikheter i arbetssättet hos förskollärarna. Några arbetar aktivt med att synliggöra andra kulturer i förskolans miljö och i firandet av traditioner, medan andra anser att detta är ett stort utvecklingsområde. / Moving to a new country and adjusting to a new language, a different culture and new norms and values is a big change in life. The aim of this study is to illuminate how pre-school teachers work with integration of newly arrived children in preschool with a focus on culture and language. Further, to investigate important pre-conditions for a good integration in pre-school. Qualitative interviews were conducted with five active pre-school teachers. The interviews were analyzed from a intercultural and monocultural perspective. The results show that an intercultural approach in the work of a multicultural child group, where children’s differences should be visible. Important characteristics of a preschool teacher is responsiveness, flexibility, humility ad being a confident adult. The preschool teachers in the study also considered background information about the child and a good family relationship as important pre-conditions. Further, the result shows that the preschool teachers in the study work with word card, rhyme and jingle and books to develop newly arrived children’s language development, both their native language and the Swedish language. When it comes to visualization of other cultures the result are inconclusive. Some of the preschool teachers worked actively with introducing other cultures in the preschool environment and in celebration of traditions, while others consider it as a major development area.