Denna studie syftar till att ta reda på hur förskollärare utformar och iscensätter språkutvecklande lärmiljöer samt vilka möjligheter och begränsningar de kan uppleva i arbetet. Detta har undersökts genom en kvalitativ jämförande studie där fem förskollärare från fem olika förskolor deltog. Studien har sin utgångspunkt i sociokulturell teori. Resultatet av studien visar att förskollärare utformar och iscensätter lärmiljöer i förskolan som syftar till att barn ska få möjligheter att samspela och kommunicera. Bilder, litteratur och dokumentation är ett vanligt material som förekommer i förskolans lärmiljöer och syftar till samtalsunderlag samt att förskollärarna ser på sin egen roll som en viktig del i barnens språkutveckling. Förskollärarna ser möjligheter i att de har många idéer och kunskaper om hur de kan utforma språkutvecklande lärmiljöer men tidsbristen och ekonomin blir deras begränsning.

I dagens samhälle är kravet på en god språklig förmåga stort. Samtidigt som svenska elevers språkliga förmågor sjunker enligt flera internationella tester. Regeringen har under de senaste åren satt in flera stödåtgärder för att stärka språkutveckling hos svenska barn. Förändringarna medför större krav på undervisningen i förskolan och förskollärarens medvetenhet av de förmågor barn förväntas besitta vid skolstart. Studiens syfte är att genom brevmetoden belysa och problematisera en likvärdig språkutvecklande undervisning i förskolan. I studien undersöktes språkutvecklande undervisning med påverkande faktorer på organisations och verksamhetsnivå. Förhållningssätt till språkutvecklande undervisning samt medvetenhet av språklig progression inför förskoleklass undersöktes också. Läroplansteorin användes för att analysera hur respondenterna transformerar formuleringsarenan samt faktorer som påverkar realiseringen av den språkutvecklande undervisningen i förskolan. Studiens resultat påvisar variation i förhållningssätt gällande språkutvecklande undervisning. I studien framkommer en skillnad i förskollärarnas syn på lärande och undervisning, vilket påverkar hur den språkutvecklande undervisningen realiseras. Den språkutvecklande undervisningen på organisationsnivå påverkas av rektors kompetens och förhållningssätt till ämnet, vilket i sin tur påverkar förskollärarens realisering av den språkutvecklande undervisningen. Vidare visar studiens resultat att det saknas en medvetenhet av de förväntningar som finns på barns språkliga kunskaper i förskoleklass samt att realiseringen av den språkutvecklande undervisningen varierar beroende på förskollärarens kompetens. Resultatet påvisar förskollärarens betydelse för den språkutvecklande undervisningens kvalitet, samt realiseringsarenans avsaknad av ett evidensbaserat material. Detta påverkar i sin tur likvärdigheten av den språkutvecklande undervisningen, samt synliggörandet av barns språkliga progression.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling kan gynnas med hjälp av digitala resurser. Vidare är syftet att få en inblick i lärares beskrivningar av hur undervisningen kan differentieras. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data. Fem klasslärare har intervjuats och med hjälp av följande frågor har syftet besvarats:  ·       Vad har lärarna för uppfattning om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?  ·       Hur beskriver lärarna användningen av digitala resurser i undervisningen?  ·       Hur beskriver lärarna att digitala resurser kan bidra till en differentierad undervisning i syfte att utveckla språket? Resultaten av studiens insamlade material visar att digitala resurser kan gynna nyanlända elevers språkutveckling på många sätt. Fördelar som framkom av resultaten är att det skapar möjligheter för att presentera ett innehåll på varierade sätt. Slutligen framkom att lärarens roll och förhållningssätt är betydande vid användning av digitala resurser i undervisningen för språk- och kunskapsutvecklande syfte. / The aim of this study is to increase awareness in how teachers describe their teaching to promoting new arrived student’s language and content learning by using digital resources. Furthermore, the study aims to find out how the same teaching can be adjusted to the students` conditions and needs. The study takes its point of departure in the socio-cultural perspective and semi-structured interviews were used to collect data. Five classroom teachers were interviewed with the following questions in mind:  ·       What are the teachers` perception of language and content learning?   ·       How do the teachers describe the use of digital resources in the in teaching?  ·       How do the teachers describe that digital resources can contribute to a differentiated teaching to develop the language? The results show that digital resources can benefit newly arrived students´ language development in many ways. Advantages that emerged from the results are that it creates opportunities to present content in varied ways. Additionally, it emerged that teacher´s role and approach are significant in the use of digital resources in teaching for language and content learning purpose.

Syftet med denna studie är att belysa pedagoger upplevelser och synsätt på hur lek påverkar barnens språkutveckling samt hur pedagoger arbetar med leken för att främja språkutveckling i förskolan. Denna studie utgår från sociokulturellt perspektiv och sociokognitiv teori. Valet av teorier beror på att respektive teoretiker forskat om barns utveckling och lärande, vilket ligger till grund för denna studie. Studien baseras på en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts för att få information om pedagogers erfarenheter och tankar om lekens betydelse för barnens språkutveckling. Resultatet påvisar att samtliga pedagoger upplever att leken är värdefull för barns språkutveckling. Pedagogerna använder olika strategier för att utveckla språket med hjälp av lek. För att främja barnens språkutveckling i lek ses vägledning och pedagogens närvaro som essentiella faktorer.

Detta är en ämnesdidaktisk studie som undersöker hur lärare använder poesi i undervisningen på sfi och i svenska som andraspråk inom vuxenutbildning samt vad de ser för vinster och svårigheter med det. Studien tillför ny kunskap på ett relativt outforskat område. Metoden som används bygger på grundad teori och metodtriangulering. Datainsamlingen omfattar en kvalitativ intervjustudie (N=5) som kompletteras och fördjupas med kvantitativa data insamlade via en enkät (N=85). Enligt tidigare forskning har poesi litet utrymme i vuxen-utbildningen i svenska som andraspråk, särskilt på sfi där fokus ligger på texter som står nära deltagarnas vardag och som ofta upplevs vara av större nytta. Samtidigt visar forskning att poesi kan främja och berika språkinlärningen, vilket får stöd i studiens intervju- och enkätdata som visar att elever genom att jobba med poesi tränar ordförråd, uttal, skrivande, grammatik och läsförståelse. Dessutom utvecklas abstrakt tänkande och kulturkunskap. Vissa lärare upplever dock svårigheter i form av brist på bra arbetsmaterial och tid samt en osäkerhet inför poesi som undervisningsmaterial. Slutsatsen av studien är att poesi, utöver att vara utvecklande på ovan nämnda sätt, kan göra undervisningen mer lustfylld och personlig och bidra till ökad motivation att lära sig svenska språket.

Med ett utvecklat samhälle som vi har idag kan man säga att teknologin är en del av människans liv då digital teknik utvecklas allt mer och tillämpas i större utsträckning. Tillkomsten av digitalteknik har främjat bland annat människans sociala utveckling och har fått större utrymme inom utbildningssektorn, såsom i förskolan. Det anges i förskolans läroplan (Lpfö18) att barn ska ges möjlighet att använda digitala verktyg för att inhämta kunskap och utveckla sitt lärande. Tidigare forskning beskriver hur digitala verktyg kan bland annat främja barns språkutveckling och pedagogernas roll som vägledning och guidning för att stimulera barns språkutveckling i relation till användningen av digitala verktyg. I och med detta är det av vikt att man som pedagog har ett bakomliggande syfte när digitala verktyg används. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarens arbete med digitala verktyg för att främja barnens språk samt förskollärarnas inställning till och upplevelser kring detta arbete. En kvalitativ forskningsmetod har använts i denna studie där datainsamlingen sker i form av intervjuer. Totalt har fem förskollärare från fyra olika förskolor blivit intervjuade. Intervjuformen som används var semistrukturerad, vilket innebär att intervjufrågorna var formulerade i förväg, dock ställdes även följdfrågor beroende på informanternas svar för att få en djupare förståelse. Resultatet visade sig i arbetet med digitala verktyg som ett språkutvecklande verktyg att förskollärarna använder framförallt av lärplattor samt har ett samarbete med vårdnadshavare. Dessutom använder förskollärarna även andra digitala verktyg för att främja barnens språk och kommunikation. En av de möjligheterna som förskollärarna upplever i arbetet med digitala verktyg är att digitala verktyg kan väcka barnens intresse för språk. Förskollärarna ser att det är viktigt att vara närvarande och ha ett lärandesyfte när digitala verktyg kommer till användning. Även lyfts det fram det digitala och det analoga arbetet kompletterar varandra och blandning av detta erbjuder en variationsrik undervisning och att barnen får in olika vinklar av hur man kan utveckla språket. Förskollärarna upplever att det finns utmaningar i arbetet med digitala verktyg som ett språkstödjande verktyg, vilket är att kunna hålla sig uppdaterad i tekniken, kritisk granska applikationerna, bemöta vårdnadshavarens respons samt kollegialt arbete. Förskollärarna anger att digital kompetens är viktig och att kollegialt arbetet är av betydelse för att utveckla den digitala kompetensen.

Inledning: Språkutveckling är en viktig del i barns vardag eftersom språket utgör en sådan stor del i samspelet med andra människor som exempelvis att kunna lyssna, reflektera och lösa konflikter. De här delarna blir därmed viktiga för barnens kommunikation i leken där förskollärare kan ta vara på det och arbeta med språket i samband med leken. I ett vidare perspektiv kan man även se till barnens framtida förmåga att fungera väl i samhället där det exempelvis är betydande att kunna samarbeta, lyssna och lösa konflikter med andra människor. Tidigare forskning har lyft fram hur arbetet med barns språkutveckling i leken ser ut utifrån den sociala språkmiljön. Dock finns det inte lika mycket forskning som visar en helhetsbild i arbetet utifrån andra aspekter som hur utformning av miljö, val av material samt förhållningssättet tillsammans kan skapa en positiv språkutveckling hos barnen. Syfte: Syftet med den här studien är att skapa en övergripande bild på hur förskollärare resonerar om arbetet med barns språkutveckling i leken, samt hur det här arbetet beskrivs se ut med olika material och i olika miljöer. Metod: Metoden som använts är kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har skett via zoom och har spelats in och till sist transkriberats. Frågorna har formats utifrån olika teman samt skiftande följdfrågor utifrån de deltagandes svar. Fyra förskollärare har intervjuats till studien. Resultat: Resultatet visar hur den vuxenstyrda leken skapar stora möjligheter för att skapa språkstimulerande aktiviteter medan den fria leken visar hur pedagoger kan ta en mer stödjande roll i kommunikationen. Resultatet indikerar även på att det i den fria leken skapas ett mer naturligt lärande i språkutvecklingen samtidigt som det utvecklar barnens kommunikativa förmåga. Miljön har beskrivits som en stor del i verksamheterna där det betonats vikten av att skapa goda miljöer för att stimulera barnen i deras språkutveckling. Det har också lyfts fram hur pedagogerna kan använda olika material som stöd i arbetet med barns språkutveckling, exempelvis lärplattor, bildstöd och böcker.

Bakgrunden till den här studien har varit ett skolutvecklingsprojekt med syfte att tillsammans med lärare i svenska och lärare i modersmål undersöka vilka erfarenheter ett faktiskt samarbete mellan lärarkategorierna ger upphov till. Pragmatism har som teoretisk ansats influerat projektets utformning. Lärarnas samarbete har varit begränsat till ett temaarbete med utgångspunkt i läsning och bearbetning av ett skönlitterärt verk. Syftet med studien har varit att undersöka möjliga samarbetsformer för lärare i svenska och lärare i modersmål. Studien har genomförts i form av deltagande observation av planerings- och utvärderingsmöten med lärare kopplade till två olika skolor. För att kunna analysera lärarnas handlingar har inspiration hämtats från en aktionsteori som fokuserar hur deltagares handlingar möjliggör respektive hindrar implementeringen av nya praktiker – Normalization Process Theory (NPT). Lärarnas tal om samarbetet och det didaktiska innehåll som de planerar under mötena har spelats in och i efterhand analyserats med hjälp av ett växelspel mellan begrepp inspirerade av NPT och egna kategorier som har skapats med utgångspunkt i det empiriska materialet. Resultatet visar att lärarnas tal om syftet med samarbete mellan lärare i svenska och lärare i modersmål kretsar kring möjligheter att stärka modersmålslärarnas position, att utöka det kollegiala lärandet samt att stötta elevernas lärande och välmående. Vidare visar resultatet att lärarnas tal om den didaktiska planeringen synliggör tre huvudsakliga samarbetsformer som jag har valt att kalla: spegelundervisning, komplementär undervisning och stödämnesfunktion. Dessa olika samarbetsformer har fördelar och nackdelar som bland annat är kopplade till möjligheterna till gemensam planering, utjämnande av ämnenas olika förutsättningar gällande tid samt stöttning av elevernas lärande. Huvudsakliga hinder för ett språkutvecklande samarbete mellan lärare i svenska och lärare i modersmål är enligt resultatet tidsbrist som på olika plan ger upphov till svårigheter att formulera gemensamma mål för undervisningen i de två ämnena. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter några tillfrågade lärare har för att kunna utveckla språket hos nyanlända elever samt hur lärarnas klassrumsförhållanden ser ut. Inom ramen för studien utfördes intervjuer med åtta mellanstadielärare som arbetat med nyanlända elever.  Resultaten pekar på att fler åtgärder behövs för språkutveckling för de nyanlända eleverna i ett klassrum som i övrigt befolkas av infödda svenska elever.

Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om förskollärarens erfarenheter av högläsning och digital högläsning. Studien har utförts med hjälp av kvalitativa metoden intervju. I studien har sju verksamma förskollärare intervjuats om sina erfarenheter kring arbetet med högläsning, dels utifrån en fysisk bok dels utifrån användandet av digitala verktyg för högläsning i förskolan. Svaren i studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna har olika förutsättningar att bedriva digital högläsning då tillgången till bland annat olika digitala verktyg såsom applikationer skiljer sig åt. Vidare visar resultat att förskollärarna menar att traditionella högläsningen och digital högläsning har lika stor betydelse för barns språkutveckling. Det har även framkommit hur stor betydelse digitala erfarenheten förskollärarna i arbetslagen har och hur stor skillnad den digitala högläsningen har utifrån vilken applikation de använder på förskolorna.