Studien analyserar materialet En läsande klass och undersöker hur fyra grundskollärare i årskurserna F-3 använder och anpassar högläsning i undervisningen för elevers språkutveckling och läsförståelse. Syftet med vår studie är att göra en textanalys av läsförståelsemodellen En läsande klass för att se huruvida lässtrategier och anpassningar identifieras i materialet för att utveckla barns språkutveckling och läsförståelse. Studiens teoretiska perspektiv bygger på det sociokulturella perspektivet där en lär i samspel med andra. Denna studie har sin grund i en kvalitativ textanalys utifrån en hermeneutisk ansats då syftet är att tolka, förstå och analysera materialet En läsande klass kompletterat med kvalitativa intervjuer. Högläsning är en bidragande faktor i barns språkutveckling och läsförståelse när syftet är att arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av lässtrategierna i En läsande klass för att utveckla elevernas språkutveckling och läsförståelse. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna är arbetet innan, under och efter högläsningen centralt i En läsande klass och lärarna anpassar även undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Dock visade resultatet att det lades störst vikt vid att anpassa högläsningen utifrån de elever som behöver extra stöd i läsning i både En läsande klass och av lärarna i praktiken. För de eleverna med goda kunskaper i läsförståelse utmanades de med mer avancerade texter och frågor ställda mellan raderna och bortom raderna.

Studien analyserar materialet En läsande klass och undersöker hur fyra grundskollärare i årskurserna F-3 använder och anpassar högläsning i undervisningen för elevers språkutveckling och läsförståelse. Syftet med vår studie är att göra en textanalys av läsförståelsemodellen En läsande klass för att se huruvida lässtrategier och anpassningar identifieras i materialet för att utveckla barns språkutveckling och läsförståelse. Studiens teoretiska perspektiv bygger på det sociokulturella perspektivet där en lär i samspel med andra. Denna studie har sin grund i en kvalitativ textanalys utifrån en hermeneutisk ansats då syftet är att tolka, förstå och analysera materialet En läsande klass kompletterat med kvalitativa intervjuer. Högläsning är en bidragande faktor i barns språkutveckling och läsförståelse när syftet är att arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av lässtrategierna i En läsande klass för att utveckla elevernas språkutveckling och läsförståelse. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna är arbetet innan, under och efter högläsningen centralt i En läsande klass och lärarna anpassar även undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Dock visade resultatet att det lades störst vikt vid att anpassa högläsningen utifrån de elever som behöver extra stöd i läsning i både En läsande klass och av lärarna i praktiken. För de eleverna med goda kunskaper i läsförståelse utmanades de med mer avancerade texter och frågor ställda mellan raderna och bortom raderna.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolan använder bildstöd i den dagliga utbildningen och undervisningen för att främja barnets kommunikativa utveckling. För att ta reda på detta har observationer och en digital enkät använts som metoder. Tidigare internationell och svensk studie har visat att alternativ kommunikation, däribland används bildstöd, som stöttande redskap för barn i sin kommunikativa utveckling. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet då den bygger på en samspelt förskolemiljö. I resultatet framkommer det bland annat att förskolor arbetar olika när det kommer till bildstöd och att uppfattningarna om dess betydelse skiljer sig. Genom en mindre studie har vi valt att undersöka hur dessa uppfattningar skiljer sig och hur det pedagogiska arbetat genomförs. Vår slutsats efter studiens genomförande är att förståelse och förhållningssätt skiljer sig åt mellan personal. Oftast ses bildstöd endast som grafiska bilder, medan dess egentliga betydelse innehåller så många fler redskap som kan stötta barnen i dess förståelse, delaktighet och kommunikationsutveckling.

Studiens syfte var att belysa i vilken omfattning förmågorna skriva, tala och lyssna fokuseras i fyra olika engelskläromedel för årskurs 3. I en kvalitativ metod innehållande kvantitativa överväganden granskades och analyserades de digitala läromedlen Happy year 3, Engelska 1-3, och de tryckta läromedlen Learn English och What’s up. Resultatet av studien visade att läromedlen ser väldigt olika ut och utrymmet som de olika förmågorna får skiljer sig väldigt mycket åt. Ett av läromedlen hade en ganska jämn fördelning medan ett annat nästan inte hade några talövningar, ett tredje hade nästan inga skrivövningar och det fjärde innehöll inga skrivövningar alls. Att läromedlens utformning varierar kan vara användbart eftersom växlande klassrumssituationer kräver olika typer av undervisningsmaterial för att möta elevernas behov. Det fanns inget givet mönster för om ett läromedel vad digital eller tryckt, utan läromedlen visade snarare upp unika utformningar. Genom att den här studien kartlägger vilka förmågor som tränas i läromedlen kan den hjälpa lärare att anpassa valet av läromedel efter klassers behov. Lärarna uppmärksammas dessutom på vilka brister som finns och vad undervisningen behöver kompletteras med för att eleverna ska få möjlighet att träna de förmågor som de enligt läroplanen ska utveckla.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepedagoger använder TAKK och beskriver dess betydelse för barns utveckling och sociala liv i förskolan. Den metodologiska ansatsen är narrativ och utifrån fyra intervjuer och en enkät med 25 svar bearbetas forskningsfrågorna: Hur beskriver förskolepedagoger TAKK i förskolan? Hur kan TAKK bidra till barns språkutveckling enligt pedagoger? samt hur kan TAKK användas i verksamheten/knytas till förskolans utbildning? Pedagogernas narrativ analyseras med stöd i den sociokulturella teorin. Resultatet visade att TAKK innebär enligt pedagogerna en fördel för barnens språkutveckling men även utveckling i sociala och kommunikativa sammanhang i förskolan. Många pedagoger har liknande erfarenheter och uppfattningar om TAKK. Vi kan konstatera med insamlade data, teoretiker och forskare att språket gynnas av TAKK och att pedagoger anser att TAKK är ett bra hjälpmedel. Utifrån respondenternas narrativ kan det konstateras att det har stor betydelse för barnen att förstå och göra sig förstådda men också ta del av och inkluderas i förskolans sociala liv och rutiner.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärare organiserar sin undervisning för att främja utvecklandet av elevers förmågor inom språk och kommunikation. Studien behandlar även fritidslärares upplevelser gällande arbetet med språkutveckling. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts:  • Hur organiserar fritidslärarna undervisningen för att utveckla elevers språk och kommunikation?  •  Hur beskriver fritidslärarna det språkutvecklande arbetssättet?  I studien har en kvalitativ metod använts, i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sju respondenter från sju olika fritidshem. Studiens resultat visar att fritidslärare organiserar språkutvecklande undervisning genom att framförallt bygga upp samtalssituationer mellan eleverna. De arbetar även med läsning och relationsbyggande för att eleverna ska våga kommunicera och interagera. Fritidslärarna upplever det språkutvecklande arbetsområdet som diffust, samt begreppet språkutveckling som individuellt.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare stimulerar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Studien har haft ett fokus på hur förskollärare beskriver arbetet kring språkutvecklingen hos flerspråkiga barn i förskolan. Studiens frågeställningar är: Vilka metoder beskriver förskollärare att de använder för att stötta flerspråkiga barn i sin språkutveckling? Hur beskriver förskollärare sina möjligheter att stötta flerspråkiga barns språkutveckling? Det sociokulturella perspektivet som grundas i Vygotskijs teorier om hur barnet utvecklas, lär sig genom språk och tar till sig olika kulturer har förankrats i denna studie. Studien har utgått från en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer valdes där sex yrkesverksamma förskollärare intervjuades för att besvara våra frågeställningar. Resultatet har påvisat att förskollärarna skapar olika strategier för flerspråkigheten att synas i förskolans verksamhet och stöttar barnen till att utveckla det svenska språket oberoende på barnens modersmål. Slutsatsen är att samarbetet med vårdnadshavarna och förskolorna har en betydelsefull roll i att utveckla barnens flerspråkighet, däremot upplever förskollärarna en viss utmaning i hur de ska främja flerspråkighet.

Digital medieanvändning ökar hos både barn och vuxna mer och mer i vår vardag, både i hemmet och utanför. Forskning tyder på att barnets språkliga utveckling påverkas av både den digitala miljön i hemmet men också av hur mycket och på vilket sätt föräldrar läser för och interagerar med barnet, det vill säga kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön (KSL i hemmiljön). Denna studie ämnade, via en föräldraenkät, undersöka hur barnens digitala medieanvändning samt kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön samvarierar med barnens språkutveckling. I studien deltog 166 föräldrar med barn i åldrarna 3-5 år (91 pojkar och 75 flickor). Föräldrarna fick svara på en skattningsenkät som undersökte digital medieanvändning (MAQ), kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön (STIMQ-2) samt barnets språkliga utveckling (SECDI-III). Studiens resultat visar på flera intressanta samband hos barn i 3-5 årsåldern, bland annat mellan barns språkutveckling och deras medieanvändning. Barnets språk visar på signifikanta skillnader men också barnets användande av digitala media, som ökar signifikant från cirka 1 timme per dag vid 3 års ålder till nära 2 timmar per dag vid 5 års ålder. Genom hierarkiska regressionsanalyser med ålder, kön och föräldrars inkomst som kontrollvariabler kunde en del av den språkliga utvecklingen (5.2-11.6%) förklaras av en negativ påverkan av barnets medieanvändning och en positiv påverkan av föräldrars kognitiva, språkliga och läsfrämjande stimulans i hemmiljön. Resultaten indikerar att det är värdefullt att undersöka detta ämne ytterligare i en population med föräldrar som har en varierad utbildningsbakgrund.

Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning språkfrämjande metoder och verktyg användes av förskollärare i förskolan för att stödja barns språkutveckling vilket undersöktes utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att söka svar på studiens syfte tillämpades en kvantitativ forskningsansats där en webbenkät riktad till förskollärare användes som metod. Resultatet visade att förskollärare använder olika språkfrämjande metoder och verktyg i stor omfattning i förskolans olika miljöer. Resultatet visade att förskollärare skattar sin kompetens inom barns språkutveckling som god och ser positivt på kompetensutveckling. Studiens slutsats är att samtliga metoder och verktyg tillämpas av förskollärare i förskolan och används regelbundet för att främja barns språkutveckling. En slutsats är även att förskollärare ser kompetensutveckling som viktigt och betydelsefull för att kunna främja barns språk.

Syftet med studien är att få en bild av hur förskollärare använder bildstöd som pedagogiskt redskap för flerspråkiga barn och vilken påverkan förskollärarnas användning av bildstöd kan ha för flerspråkiga barn i förskolan. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet. Läroplanen för förskolan lyfter att förskolan ska stimulera alla barns språkutveckling och ge stöd för de barn som behöver det. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört intervjuer och observationer på fem förskoleavdelningar. Resultatet av vår studie visar att förskollärare i de förskolor som ingår i vår studie aktivt arbetar med bildstöd för flerspråkiga barn. Den visar att förskollärarna upplever att bildstödet är ett bra hjälpmedel för inkludering och språkutveckling för flerspråkiga barn.