Denna studie fokuserar på den mänskliga faktorn av informationssäkerhet. Människan tenderar att vara en svag länk i en organisations försvar mot hot till informationssäkerheten. Angripare utnyttjar denna svaghet genom att manipulera de anställda att utföra åtgärder som gynnar angriparen.  Genom en studie av etablerade ramverk, standarder och modern litteratur har denna studie presenterat vilka säkerhetsrisker som existerar samt rekommendationer hur en organisation kan skydda dess användare mot dessa kritiska säkerhetsrisker. De kritiska säkerhetsrisker som har presenterats i denna studie är aktuella risker som påverkar alla moderna organisationer. Studiens resultat visar att den mänskliga faktorn spelar en viktig roll inom informationssäkerheten och bör behandlas därefter. Studien fann att det finns en mängd aktuella risker inom informationssäkerheten som relaterar till den mänskliga faktorn och varierar i allt från dataintrång till riktade attacker.

Radiofrekvensidentifiering, RFID är en teknik för automatisk identifiering av objekt. RFID möjliggör identifiering och trådlös fjärravläsning av objekt. Teknikens egenskaper möjliggör en uppsjö av användningsområde exempelvis inom säkerhetsområdet och behörighetskontroller, spårning och märkning av varor, i tillverkningsprocesser och andra områden. Det finns stora företag som har uppmärksammat den nya teknikens potential och gör därför stora satsningar. Rapportens uppdragsgivare, R2M,har sedan en tid varit intresserad av tekniken. Syften med denna rapport har varit att undersöka hur långt gången utvecklingen av standarder för RFID-tekniken är, undersöka om det finns fördelar och nackdelar med RFID-tekniken för livsmedelsbutiker samt att utreda vilka krav som kommer att ställas på befintliga IT-system som kommer att interagera med den nya tekniken. RFID-teknikens egenskaper möjliggör att i framtiden kommer det att vara möjligt att följa ett objekt under hela dess livscykel, det vill säga från tillverkningen till försäljningen. Användningen av RFID-tekniken i en butiksmiljö innebär ett flertal fördelar. De viktigaste finns inom inleverans och lagerhantering, då snabbare kontroll vid godsmottagning kan göras, ökad effektivitet vid inventeringsarbetet samt bättre kvalitet på produktfakta. Detta leder bland annat till reducering av personal- och inventeringskostnader. Den slutgiltiga utmaningen vid införande av tekniken är obemannade kassor och därmed enklare betalningssätt, minskade köar vid kassa, ökad försäljning samt bättre kundservice. Den största hinder för användning av RFID-tekniken idag är kostnader för RFID-komponenter och bristen på gemensamma standarder.

Det finns många fördelar med att använda molntjänster och molnmarknaden har växt fort de senaste åren. Men när molnleverantörsmarknaden är så pass konkurrens utsatt är det inte lätt att välja vem man vill vända sig till, och det finns ofta anledningar till att vilja byta leverantör. Det finns många saker som kan låsa in en kund hos en leverantör, ofta på grund av att det skulle bli alldeles för dyrt att flytta, kanske för att ditt system inte är kompatibelt med någon annan leverantör, eller för att ett avtal hindrar dig från att flytta delar av systemet. Detta är vad man brukar kalla för leverantörsinlåsningar (vendor lock-ins). Många vill idag flytta system till molnet, men få är tillräckligt kunniga i vad det innebär och vad som kommer krävas från kunden. I den här studien vill vi belysa problemet och erbjuda vägledning till hur man kan minimera leverantörsinlåsningar.

Denna studie har haft som syfte att förklara hur ytterligare hållbarhetskriterier kan förbättrahållbarhetspotentialen inom offentlig upphandling. I studien har tolv upphandlare, i tolvsvenska kommuner, intervjuats för att samla in data om hållbarhetskriterier och nyttjandetav standardiserade lösningar. Kvalitativ metod har använts för att tolka och analyserainsamlade data. Resultatet visar på stora skillnader i hållbarhetsarbetet inom offentligupphandling mellan de deltagande kommunarderna men också mellan de två folktätasteregionerna i Sverige, Region Stockholm och Västra götalandsregionen. Kriterier ochstandardiserade lösningar är något som efterfrågas av samtliga kommuner samtidigt somarbetet för hållbar utveckling ser mycket olika ut mellan de olika kommunerna. Tidigareforskning kring organisationsstrukturen hos kommuner, som en mycket påverkande faktori beslutsfattande, samt att behovet av utveckling mot hållbarbarhetskriterier och flerstandardiserade lösningar har ökat, styrks. Hållbar offentlig upphandling kan inte än ansesvara ett etablerat arbetssätt för Sveriges kommuner då pris och kostnad fortfarandedominerar merparten av alla upphandlade produkter och tjänster. Samarbete, dialoger ochrelationsbyggande åtgärder, med andra kommuner, men även med privata företag ochleverantörer förväntas öka antalet positiva effekter inom hållbar offentlig upphandling ochrekommenderas därför som direkta åtgärder. / The purpose of this study was to explain how enhanced sustainability criteria’s can improvethe sustainability potential of public procurement. Through the study, twelve purchasers,in twelve Swedish municipalities, were interviewed to collect data on sustainability criteriaand the use of standardized solutions. The qualitative methodology has been used tointerpret and analyse collected data. Results show extensive differences in the sustainabilitywork for public procurement between the participating municipalities, but also between thetwo most densely populated regions in Sweden, the “Stockholm region” and”Västragötaland region”. Criteria’s and standardized solutions are equally demanded by allmunicipalities, while their work for sustainable development differs a lot. Previous researchon the organizational structure of municipalities, as a very influential factor in decisionmakingand need for development towards sustainability criteria’s, is strengthened by thefact that more standardized solutions have been created. Although, Sustainable publicprocurement cannot yet be the definition for Swedish municipalities way of working, sinceprice and cost factors still dominate most of all procured products and services. Collaboration, enhanced dialogues, and relationship-building measures betweenmunicipalities, but also including private companies and suppliers, are expected to increasethe number of positive effects in sustainable public procurement. Such measures aretherefore of direct recommendation for the future.

The railway signalling is a system used to control the traffic on the Railway and thereby prevent accidents. The railway signalling in Sweden is a safe system and not a single train passenger has died as a result of an accident since year 2010. However, as railway signalling has been developed nationally and has not always been compatible with each other, a problem has arisen when trains travel between countries. To enable a more compatible signalling system a standardized and digitized system called European Railway Traffic Management System (ERTMS) is now implemented in Europe. Trafikverket (TRV) is responsible for the implementation of ERTMS in Sweden and a ERTMS-programme is established. ERTMS is expected to med implemented in Sweden by 2035. To maintain a safe railway system in Sweden, the implementation of ERTMS need to be at least as safe as the current system. This can be ensured by following different requirements stated in standards regarding safety. The European standard EN 50129, "Railway applications - Communication, signalling and processing systems - Safety related electronic systems for signalling", is one of these standards. EN 50129 is updated from an old version to a new version. The purpose of this master thesis is to identify and analyse the effect of the update of the European standard EN 50129 on the implementation process of ERTMS. In addition, this study aims to suggest which actions need to be done at ERTMS-programme to implement the new version of the standard. To investigate this a qualitative method is used which involves a literature study, an analysis of the differences in the standard and semi-structured interviews with persons working at TRV. Theory about safety, safety management and the concept of Safety-I and Safety-II is used in order to analyse and discuss the safety management at ERTMS-programme regarding the update of EN 50129. The results in this study show that the new version contains some new requirements that need to be implemented in the safety work within the ERTMS-programme, for example IT-security and human factors. Furthermore, the new version also contains additional explanations of subjects which can be helpful in the daily safety work. However, the study also shows that the new version involve already known requirements to a great extent. Therefore, regarding these part, the effect of the update is small. The suggested necessary actions are partly about implement the identified new requirements but also about implementing a more proactive safety approach and share the knowledge about the new version.

Studiens syfte har varit att analysera och jämföra utvecklingen samt harmoniseringen av hållbarhetsrapportering av The Big 4 i Sverige och Storbritannien under fyra löpande år (2016–2019). Denna studie genomfördes eftersom hålbarhetsrapportering blir allt mer väsentlig och revisionsföretagen har den kunskap som krävs om ämnet. Därför blir det relevant att analysera The Big 4:s egna hållbarhetsredovisningar. EU har skapat ett nytt EU-direktiv år 2014 i syfte att främja hållbarhetsrapporteringen och dess harmonisering på regional nivå. EU-direktivet har påverkat Sveriges och Storbritanniens nationella lagar om redovisning. Med hjälp av innehållsanalys av årsredovisningar, separata hållbarhetsrapporter och information på The Big 4:s hemsidor har empirin till studien tagits fram. För att kunna tolka den insamlade empirin har institutionella teorin, intressentteorin, legitimitetsteorin och konceptualisering om harmonisering använts. Med hjälp av detta har vi kommit fram till tre olika resultat. Det första resultatet är att The Big 4 använder olika presentationsform i respektive land. Det andra resultatet är att innehållet i The Big 4:s hållbarhetsrapporter skiljer sig mellan de två länderna. Det tredje och sista resultatet är att alla företag som tillhör The Big 4 i Sverige och Storbritannien ingår i FNGC samarbetet. / The purpose of the study was to analyze and compare the development and harmonization of the sustainability reporting of The Big 4 in Sweden and the UK over four consecutive years (2016–2019). This study was done because of sustainability reporting is becoming increasingly important and auditing companies have the knowledge required on the subject. Therefore, it becomes relevant to analyze The Big 4s sustainability reports. The EU has created a new EU-directive in 2014 to promote sustainability reporting and its harmonization at a regional level. The EU-directive has affected Sweden's and the UK's national accounting laws. Using content analysis of annual reports, separate sustainability reports and information published on The Big 4s websites, the empirical data for the study has been developed. To be able to interpret the empirical data collected, institutional theory, stakeholder theory, legitimacy theory and conceptualization of non-financial reporting harmonization have been used. With this we have come to three different results. The first result is that The Big 4 uses different presentation form in each country. The second result is that the contents of The Big 4:s sustainability reports differ between the two countries. The third and final result is that all companies belonging to The Big 4 in Sweden and the UK are part of the FNGC collaboration.

The current regulation for Medical Devices (MDR) entered into force on 26 May 2021, which has entailed major changes to relevant legislation for in-house production of medical devices in healthcare. The relevance for updating existing, or the development of new standards is currently not well documented and determined and the aim of this report is to make recommendations for how the development of standards may be improved and how departments of medical technology (DMT) in practice apply standards at in-house production of medical devices. The sub-areas that are dealt with in in-house production are reprocessing of single use devices, 3D printing and medical technology software. How standards are used to support departments of medical technology in manufacturing in these areas is described and analyzed in this report. Information for the study was collected through semi-structural interviews with several DMTs and relevant authorities. The information was analyzed, discussed, and compared with previous research. The use of standards varied between DMTs, but all interviewees used standards to some extent. The study concluded that there was an interest from DMTs and a potential need to update existing standards and the production of new standards to meet DMT’s needs. / Nuvarande förordning för medicintekniska produkter (MDR) trädde i kraft den 26 maj 2021, vilket har inneburit stora förändringar på relevant lagstiftning för egentillverkning av medicintekniska produkter inom sjukvården. Relevansen för uppdatering av existerande, alternativt utveckling av nya standarder är i nuläget ej väl dokumenterat och klarlagt och målet med denna rapport är att komma med rekommendationer för hur utveckling av standarder kan förbättras samt hur medicintekniska avdelningar (MTA) i praktiken applicerar sig av standarder vid egentillverkning av medicintekniska produkter. De delområden som behandlas inom egentillverkning är reprocessing av engångsartiklar, 3D-printing och medicinteknisk mjukvara. Hur standarder används som stöd av MTA vid tillverkning inom dessa områden beskrivs och analyseras i denna rapport. Information för studien insamlades genom semi-strukturella intervjuer med flera MT-avdelningar och relevanta myndigheter.Informationen analyserades, diskuterades och jämfördes med tidigare forskning. Användandet av standarder varierade mellan MTA, men alla intervjuade använde standarder i någon utsträckning. Det framkom i studien både ett intresse för uppdatering av existerande standarder och framställning av nya standarder för att bemöta MTAs behov.

The New Medical Device Regulations (MDR) will become affective on 26 May, 2021. The new regulation entails higher requirements for companies that develop medical devices, but also for all parties involved in the medical device industry. The strengthened requirements mean that it will be more difficult to meet all the criteria for placing medical devices on the market. This thesis has been carried out on behalf of the Swedish Institute for Standards (SIS) and examines companies' transition to MDR and how companies can get support from SIS, but also by other organizations and authorities. A qualitative literature study and document study has been carried out to ponder interview questions, which have then been answered by companies, authorities and organizations who are in one way or another affected by the transition to MDR. Part of the work was also to find out how the companies, depending on size, differ from each other to comply with the new regulation. The results showed that the transition to MDR differs significantly between all the interviewed parties, but that everyone agrees that standardization is important. / Den nya förordningen om medicintekniska produkter (MDR) kommer att träda i kraft den 26 maj, 2021. Den nya förordningen innebär högre krav på företag som utvecklar medicintekniska produkter, men även på alla inblandade parter i den medicintekniska industrin. De stärkta kraven innebär att det kommer vara svårare att uppfylla alla kriterier för att kunna placera medicintekniska produkter på marknaden. Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Svenska Institutet för Standarder (SIS) och undersöker företagens övergång till MDR och hur företag kan få stöd, bland annat av SIS, men också av andra organisationer och myndigheter. Det har genomförts en kvalitativ litteraturstudie och dokumentstudie för att formulera intervjufrågor som sedan har besvarats av företag, myndigheter och organisationer som på ett eller annat sätt blir påverkade vid övergången till MDR. En del av arbetet var även att ta reda på hur företagen, beroende på storlek, skiljer sig mellan varandra vad gälleratt uppfylla det nya regelverket. Resultatet visade att övergången till MDR skiljer sig markant mellan alla de intervjuade parterna, men att alla är eniga om att standardisering är viktigt.

<p><p>This report describes the work of developing a specification of requirements for Waste Heat Recovery Units. The main part of the paper describes how the work with the specification of requirements has been performed. One specific question to be answered is:</p><p>What are the customer’s demands in case of properties for the Waste Heat Recovery Units and how is that information collected as an order documentation to suit the business area Oil & Gas?</p><p>The report begins with a description of the assignment and continues with the aim and background. A theoretical part describes the different areas and methods that have been important during the process. Work on the specification has been carried out on site at the company where interviews of staff and the study of internal documents has been a significant part of the implementation.</p><p>The result is delivered to the company in the form of a specification of requirements for the Waste Heat Recovery Unit. This specification fulfills the requirements set initially and is a good starting point for the company to proceed with in contact with subcontractors. The conclusion of the work is that the establishment of a good specification of requirements is really important and that has been obvious during the work and progress of this project. The difficulty lied in getting the right information and to keep it simple and at same time durable.</p></p>

ABB Power Grids Grid Integration, PGGI, deliver substations to external customers, the performed work is done in project form and all the projects are being tracked by several Key Performance Indicators, KPI. In this Thesis work one KPI will be investigated, which is OTD. The OTD is in form of 17 standardized milestones that are set from ABB to support the PGGI-project’s on-time-delivery. The problem that shall be investigated is the downward trend discovered regarding the OTD for the 17 milestones. This downward trend means that the PGGI-project’s ability to deliver on time is decreasing. To take on the problem a status analysis to achieve a picture of the current situation regarding the 17 milestones was done, the current situation is called As-Is. An analyze of the targeted situation regarding the milestones was also performed, which is called To-Be. When these two were made an analysis between them was also done. The result from this was that a gap between the As-Is and the To-Be situation exists. The reasons for this gap are; deficiencies in knowledge and lack of understanding regarding OTD, reporting, and unreliable data regarding the 17 milestones. Thereafter a roadmap was developed to suggest how the notified gap between As-Is and To-Be situation can be reduced and possibly be eliminated. This roadmap contains 7 improvement suggestion and an implementation plan for how some of the suggestions is recommended to be managed. This goes out to the company to perspicuous illustrate the shown gap and how to minimize it. Lean philosophy and Statistical Process Control laid as foundation for the developed improvement suggestions. An implementation of the roadmap as a template for the improvement suggestions that were developed are therefore suggested as further work. / ABB Power Grids Grid Integration, PGGI, levererar transformatorstationer till externa kunder, arbetet som utförs är i projektform. Alla projekt följs upp via nyckeltal, nyckeltalet OTD som ska undersökas i detta examensarbete är i form av 17 stycken standardiserade milstolpar satta från ABB för att stötta PGGI-projektens leveranssäkerhet. Problemet som ska redas ut är den nedåtgående trenden som upptäckts i leveranssäkerheten hos de 17 milstolparna. För att ta an detta gjordes en nulägesbeskrivning samt en börlägesbeskrivning, detta visade ett gap i arbetssättet gällande de 17 milstolparna. En analys av gapet mellan nuläge och börläge genomfördes, i analysen upptäcktes brister i kunskap, förståelse, rapportering samt opålitlig data gällande de 17 milstolparna. Därefter utvecklades en plan för att föreslå hur gapet mellan börläge och nuläge ska minska för att sedan elimineras. Lean filosofi, Lean verktyg samt Statistisk Process Styrning låg som grund för de framtagna förbättringsförslagen. Den framtagna planen är tänkt att användas som grund för vidare arbete med förbättringsförslagen som tagits fram.