Konceptet open banking i EU är resultatet av införandet av det andra betaltjänstdirektivet och de kompletterande tekniska standarderna för sträng kundautentisering och säker kommunikation. Regelverket syftar till att upprätta en harmoniserad betaltjänstmarknad som balanseras mellan en hög nivå av säkerhet och en generös åtkomst till kunddata, för att främja innovation och konkurrens. I framställningen som görs i uppsatsen presenteras marknadens utveckling, de huvudsakliga aktörerna, den tidigare betaltjänstregleringen, samt motiven bakom och syftena med den nya regleringen. Genom att ge tredjepartsleverantörer direkt åtkomst till kontoinstitutens kontosystem förändras betaltjänstmarknaden i grunden. Det redogörs även för hur betaltjänstmarknaden har, och framöver sannolikt kommer att, förändras till följd av kravet på införandet av öppna API:er, men även hur konsekvenserna förhåller sig till de uttalade syftena. Regleringen har goda möjligheter att få ämnad effekt, men det faktum att ansvaret för harmoniseringen till stor del har överlämnats till marknadens aktörer är problematiskt. Det är i huvudsak två områden som är centrala; harmoniseringen av öppna API:er och förbudet mot datahämtningsmetoden screen scraping. I uppsatsen riktas kritik mot avsaknaden av lagstiftade gemensamma standarder för API:er och den förskjutning av ansvaret som har skett från lagstiftaren till marknadens aktörer. En brist som potentiellt skulle kunna leda till en fragmenterad betaltjänstmarknad. Det klargörs även att det traditionella användandet av screen scraping nu inte är tillåtet eftersom förfarandet inte uppfyller de krav som ställs på datainhämtning i RTS:en. Övergången till öppna API:er innebär en stor förändring för alla aktörer. Det återstår ännu en viss osäkerhet avseende harmoniseringen och implementeringen av öppna API:er, samt hur bestämmelserna och dess effekter förhåller sig till regelverkets syften. I uppsatsen presenteras en potentiell lösning på harmoniseringsproblematiken i form av de långt gångna och till stora delar anammade standardiseringsinitiativen som har utvecklats av marknaden. Det är framledes av största vikt att de marknadsdrivna initiativen för gemensamma standarder anammas av kontoinstituten för att åstadkomma en harmoniserad miljö med open banking.

<p>Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång.</p><p>Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European</p><p>Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa.</p><p>Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna.</p><p>I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde.</p><p>Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?</p>

Digitaliseringen av revisionsbranschen har varit ett omdiskuterat ämne, vilket beror på att branschen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Digitaliseringen har påverkat hur uppgifter utförs och hur problem tas an, vilket har och kommer innebära en förändring av samhällets olika delar. Sedan tidigare har det forskats på vilka faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg bland revisionsbyråer och revisorer, däremot mindre ur en svensk synvinkel. Syftet med denna studie är således att identifiera och bekräfta eller dementera tidigare forsknings funna faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg, samt testa dessa faktorers tillämpbarhet i Sverige. För att undersöka studiens syfte har en kvantitativ ansats använts med hjälp av en webbaserad enkät som har skickats ut till svenska revisionsbyråer. Hypoteserna i studien är baserade på den redan existerande forskningen. Studien utgår från Technology-Organization-Environment ramverkets tre kontexter, den tekniska, organisatoriska och miljömässiga. Faktorerna som undersöktes under respektive kontext var IT-kunskap, uppmuntran och standarder. Resultatet indikerar att det finns faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg även i en svensk kontext. Studien kan påvisa att uppmuntran och standarder har en signifikant påverkan på användningen. Det finns emellertid ett fortsatt behov av att forska vidare på ämnet då följande studies förklaringsgrad visar på en liten variation i användningen av verktygen. / The digitalisation of the audit profession has been a discussed topic due to the major changes in the industry in recent years. The digitalisation has affected how tasks are performed and how problems are addressed, which has caused changes in different parts of society. Factors that influence the use of Computer Assisted Audit Tools (CAATs) have previously been researched, but less in a Swedish context. The purpose of this study is to identify and confirm or deny previous factors found to affect the use of CAATs as well as the applicability of those factors in Sweden. To examine the purpose of the study a quantitative approach was used with the help of a web-based survey, sent out to Swedish auditing firms. The hypotheses in this study are based on previous research in the field. The study is based on the three contexts of the Technology-Organization-Environment framework, the technical, organisational and environmental context. The factors that were examined under each context were IT-knowledge, encouragement and standards. The result indicates that there are factors that affect the use of CAATs in a Swedish context. The study proves that encouragement and standards have a significant impact on the use of the tools. However, there is a continuing need to research the subject further as the degree of explanation in the analysis shows a small variation in the use of the tools.

<p>Under 1990-talet utspelade sig en bitter kamp om marknadsandelar mellan de två ledande webbläsare Internet Explorer och Netscape Navigator, det så kallade webbläsar-kriget. Kriget hade till följd att webbläsarna blev nästan helt inkompatibla. Sedan dess pågår en ständig utveckling av gemensamma standarder för webben. Idag är förutsättningarna för kompatibilitet mycket bättre än för tio år sidan, men problemet är inte fullständigt avhjälpt. De moderna webbläsare Internet Explorer 6, Firefox 1.5, Opera 8.5 och Safari kan återge en och samma webbsida visas på olika sätt trots att det finns gemensamma standarder. Syftet med denna uppsats är att ta reda på de tekniska orsakerna bakom problemet samt att ta fram lösningsförslag för att skapa en webbsida som är helt kompatibel i de moderna webbläsarna. Uppsatsen innehåller ett omfattande teorikapitel som behandlar definitioner, historik och problem. Teorin kompletteras av tre fältintervjuer med professionella webbutvecklare. Undersökningarna visar att kompati-bilitetsproblem beror på flera faktorer och att det är omöjligt att skapa en heltäckande lösning som kommer åt alla problem. Men genom att kombinera olika tekniker kan man skapa en metod som täcker en stor del av såväl generella som specifika kompatibilitetsproblemen utan att kollidera med rekommenderade standarder.</p> / <p>During the 1990’s the two leading web browsers, Internet Explorer and Netscape Navigator, fought each other in a battle for market shares, the so-called browser war. This war caused almost complete incompatibility between the web browsers. Since then, there has been a continual development of common standards for the web. Today conditions for compatibility are a lot better compared to ten years ago, but the problem is not completely solved. The modern web browsers Internet Explorer 6, Firefox 1.5, Opera 8.5 and Safari can display the exact same web page differently despite common standards. The aim of this essay is to investigate the technical causes of the problem and to develop suggested solutions for creating a web page that is fully compatible in modern browsers. The essay contains an extensive literature study, considering definitions, history and problems. The theory was completed with three field interviews with professional web designers. The investigations show that compatibility problems depend on several factors and that it is impossible to create one exhaustive solution that encompasses all problems. However, by combining different techniques one can create a method that covers a large part of both general and specific compatibility problems without colliding with recommended standards.</p>

Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång. Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa. Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna. I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde. Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?

IT is often seen as a solution to many problems concerning effectiveness in organizations. Information systems within the healthcare sector is often viewed as medical devices rather than just systems or services. These medical devices are thoroughly regulated by laws, standards and certifications. In this study I participated in an innovative project that aimed to bring new life and use to the old fashioned patient journal by giving it a visual representation through the use of an avatar. I aimed to study the effects of regulators connected with the patient journal as a source of information for the innovative project. I drew upon Actor-network theory as a theoretical lens to trace the patient journal and connect it with regulatory aspects important to innovative projects such as the studied scenario. I also aimed to research the possibilities and obstacles provided with today’s IT-climate in Swedish healthcare. I found that regulatory aspects according to Actor-network theory proved to be an actor that stabilizes the network that is the innovative project. Certain regulatory aspects such as quality management standards provided support for unifying the vision concerning the innovation. Further the regulatory aspects proved to be an actor that can shift power between project developers and external actors. The regulatory aspects did not show any significant effect on the innovation or its original vision. These aspects did however show proof of being a heavy provider of project complexity and experience concerning these aspects was shown to be hard to find. I also found that there are two distinct ways for an innovator to realize a vision within Swedish healthcare, the healthcare way and the patient way, these two ways are represented in a model framework for future research. Last but not least I presented a framework for future IT-architecture based on modern technology and the results found in this study.

I januari år 2013 införde IASB en ny standard (IFRS 13) med syftet att ge vägledning i hur verkligt värde bör beräknas och redovisas. Förvaltningsfastigheter är ett tillgångsslag som skall redovisas till verkligt värde antingen i värderingssyfte eller i upplysningssyfte. Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas av ägaren för att generera hyresinkomster och/eller värdestegring. Den här studien syftar till att undersöka hur IFRS 13 har påverkat både värderingen och redovisningen av förvaltningsfastigheter hos svenska fastighetsbolag noterade på OMX Stockholm, Mid &amp; Large Cap. I studien undersöks räkenskapsåren 2011–2014 för att försöka fånga utvecklingen och de förändringar som implementeringen av standarden givit upphov till. Syftet med IASB:s arbete är att harmonisera redovisningen globalt och därmed underlätta jämförelse av och förståelse för redovisning från olika delar av världen. Resultatet från vår studie indikerar att IFRS 13 inte har haft någon större inverkan på redovisningen av förvaltningsfastigheter samt att värderingstekniker och tillvägagångssätt vid värdering inte påverkats överhuvudtaget. Ett tydligt mönster som kan skönjas i studien är att fastighetsbolagen gärna väljer att värdera sina fastigheter baserat på en kassaflödesmodell som bygger på icke observerbara data i form av uppskattningar och egna antaganden. Detta trots att man i första hand skall använda information från tidigare transaktioner från likartade objekt när man uppskattar en förvaltningsfastighets värde. Icke observerbara data är något som bör undvikas i största möjliga utsträckning vid värdering till verkligt värde då det tillhör den lägsta nivån i den värderingshierarki som finns för verkligt värde i IFRS 13. Anledningen till detta är att data på de högre nivåerna (nivå 1&amp;2) bygger på faktiska händelser och transaktioner. Icke observerbara data (nivå 3) bygger på bästa tillgängliga information då marknadsuppgifter från tidigare händelser och transaktioner saknas. För att undersöka hur bolagen har efterföljt IFRS 13 har ett par av upplysningskraven i standarden valts ut. Fastighetsbolagens årsredovisningar har sedan studerats och analyserats med dessa upplysningskrav som utgångspunkt. För att genomföra studien har all väsentlig information från bolagens årsredovisningar för samtliga räkenskapsår (2011-2014) sammanställts och jämförts. Därefter har insamlat material analyserats med hjälp av den teoretiska referensram som ligger till grund för studien. IFRS 13 är principbaserat vilket gör att standarden är öppen för tolkning. Det har medfört att den data som samlats in från fastighetsbolagens årsredovisningar också är öppen för tolkning. Enligt vår mening är det inte alltid en självklarhet exakt vad som krävs för att uppfylla kraven i en principbaserad standard. Enligt vår bedömning följer alla bolag som ingår i studien de upplysningskrav som finns att tillgå i IFRS 13. Hur standarden följs skiljer sig dock en del mellan bolagen. Den största skillnaden sedan införandet av standarden är att bolagen generellt lämnar mer information som rör värdering till verkligt värde. Studien har bidragit till insikt både i vad som påverkar värdering av förvaltningsfastigheter och hur varierande tolkningen av principbaserade standarder kan vara. En standard kan enligt vår studie uppfyllas på fler än ett sätt. / In January 2013 IASB introduced a new standard (IFRS 13) with the intention to give guidance on how to account for and calculate fair value. Investment property is an asset class that must be reported at fair value either for valuation purposes or for disclosure purposes. Investment properties are estates held by the owner to generate rental income and/or increase in value. This study aims at investigate how IFRS 13 has affected both the valuation and accounting of investment properties of Swedish real estate companies listed on OMX Stockholm, Mid &amp; Large Cap. The study examines the fiscal years 2011-2014 in order to try to capture the development and the changes that the implementation of the standard has given rise to. The purpose of the IASB's work is to harmonize the financial reporting globally and thus facilitate comparison of understanding of accounting from different parts of the world. The results of our study indicate that IFRS 13 has not had a major impact on the reporting of investment properties and that valuation techniques and valuation procedures have not been affected at all. An obvious pattern that can be seen in the study is that real estate companies prefer to value their investment properties based on a cash flow model based on unobservable inputs like estimates and own assumptions. This in spite of the fact that information from previous transactions from similar items should be used primarily when estimating the value of an investment property. Unobservable inputs should be avoided to the greatest extent possible when fair value are calculated because it belongs to the lowest level in the hierarchy for fair value in IFRS 13. The reason for this is that data on the higher levels (levels 1&amp;2) are based on actual events and transactions. Unobservable data (Level 3) are based on best available information as market data from past events and transactions are missing. To investigate how companies have applied IFRS 13, a pair of disclosure requirements in the standard have been sorted out. The real estate companies’ annual reports have been studied and analyzed with these disclosure requirements as a root. To complete the study, all essential information from the company's annual reports for all fiscal years (2011–2014) has been compiled and compared. Afterwards, collected material has been analyzed using the theoretical reference frame on which the study is based. Subseque IFRS 13 is principle based, which makes the standard open to interpretation. As a result, the data collected from the annual reports are also open to interpretation. In our opinion, it is not always clear exactly what is required to meet the requirements of a principle-based standard. According to our assessment, all companies included in the study follows the disclosure requirements in IFRS 13. However, the compliance of the standard differs between the companies. The main IV difference since the introduction of the standard is that the companies generally provide more information about fair value measurement. The study has provided insight into both what factors affecting valuation of investment properties and how different interpretation of principle-based standards can be. According to our study, a standard can be met in more than one way.

Att bedriva startups i ett informationsbaserat samhälle medför idag flera utmaningar. För att nå framgång måste företagets resurser användas på rätt sätt. I en tid där informationssäkerhet spelar en allt större roll ska det här till en avvägning mellan att uppnå en bra säkerhetsnivå, samtidigt som de affärsmässiga aspekterna måste prioriteras. I arbetet undersöks hur svenska startups hanterar sin informationssäkerhet. Arbetet syftar även till att undersöka hur utbredd medvetenheten är inom sex svenska startups gällande informationssäkerhet samt hur mycket det prioriteras. Arbetet resultat visar att medvetenheten kring informationssäkerheten är hög men att det fortfarande är brister när det gäller att omsätta denna medvetenhet till praktisk handling och att det är de affärsorienterade målen som prioriteras högst inom en svensk startup. / To run a startup in an information based society can cause a lot of challenges. To reach success, the company’s resources must be used in a proper way. In a time where information security has a big role, there must be a balance between keeping a high level of security meanwhile the business orientated expectations must be prioritized. This thesis will examine how a startup manages its information security. It does also focus on the awareness of information security within six swedish startups considering information security and also it’s priority. The results of the study shows that awareness of information security is high, but there are still shortcomings in putting this awareness into practice. The study also shows that the business-orientated goals are the highest priority within a swedish startup.

Under 1990-talet utspelade sig en bitter kamp om marknadsandelar mellan de två ledande webbläsare Internet Explorer och Netscape Navigator, det så kallade webbläsar-kriget. Kriget hade till följd att webbläsarna blev nästan helt inkompatibla. Sedan dess pågår en ständig utveckling av gemensamma standarder för webben. Idag är förutsättningarna för kompatibilitet mycket bättre än för tio år sidan, men problemet är inte fullständigt avhjälpt. De moderna webbläsare Internet Explorer 6, Firefox 1.5, Opera 8.5 och Safari kan återge en och samma webbsida visas på olika sätt trots att det finns gemensamma standarder. Syftet med denna uppsats är att ta reda på de tekniska orsakerna bakom problemet samt att ta fram lösningsförslag för att skapa en webbsida som är helt kompatibel i de moderna webbläsarna. Uppsatsen innehåller ett omfattande teorikapitel som behandlar definitioner, historik och problem. Teorin kompletteras av tre fältintervjuer med professionella webbutvecklare. Undersökningarna visar att kompati-bilitetsproblem beror på flera faktorer och att det är omöjligt att skapa en heltäckande lösning som kommer åt alla problem. Men genom att kombinera olika tekniker kan man skapa en metod som täcker en stor del av såväl generella som specifika kompatibilitetsproblemen utan att kollidera med rekommenderade standarder. / During the 1990’s the two leading web browsers, Internet Explorer and Netscape Navigator, fought each other in a battle for market shares, the so-called browser war. This war caused almost complete incompatibility between the web browsers. Since then, there has been a continual development of common standards for the web. Today conditions for compatibility are a lot better compared to ten years ago, but the problem is not completely solved. The modern web browsers Internet Explorer 6, Firefox 1.5, Opera 8.5 and Safari can display the exact same web page differently despite common standards. The aim of this essay is to investigate the technical causes of the problem and to develop suggested solutions for creating a web page that is fully compatible in modern browsers. The essay contains an extensive literature study, considering definitions, history and problems. The theory was completed with three field interviews with professional web designers. The investigations show that compatibility problems depend on several factors and that it is impossible to create one exhaustive solution that encompasses all problems. However, by combining different techniques one can create a method that covers a large part of both general and specific compatibility problems without colliding with recommended standards.

No description available.