In today's society, much is based on standards and standardized working methods. ISO standards can be seen as a way of organizing according to different requirements to ensure, for example, food safety or quality in different processes. All ISO standards are based on the fundamental approach of the PDCA cycle, that promotes iterative learning in organizations. The study examines how a dairy can improve the work with follow-up and compliance. The study has a primary focus on the last two parts of the PDCA cycle. The empirical material states that the employees feel that an unclear ownership and division of responsibilities, lack of resources, time and locked competence are the basis for the organization's lack of work with follow-up and compliance. Through a root cause analysis and the approach of "Five why?" root causes could be determined and placed in a relationship diagram. In a further analysis of the root causes of lack of follow-up and compliance through a relationship diagram, two themes could be identified, organizational culture and lack of requirements and clear responsibilities. The two themes led to concrete solutions proposals consistent with ISO 14001:2015 and 22,000:2019 requirements. It turned out that all root causes seemed to link together and proves that by starting work on one root cause, it will have consequences for the others. To improve and develop the dairy's work with follow-up and compliance following implementation proposals are presented in the study: - Build a structured toolbox - Create role description - Integrate requirements from management / I dagens samhälle grundar sig mycket på standarder och standardiserade arbetssätt. ISO standarder kan ses som ett sätt att organisera efter olika krav för att säkerställa exempelvis livsmedelssäkerhet eller kvalitet i olika processer. Samtliga ISO-standarder bygger på det grundläggande angreppssättet PDCA-cykeln, vilket främjar det iterativa lärandet i organisationer. Det handlar om att följa upp och lära sig av händelser i samtliga processer. Studien undersöker hur ett mejeri kan förbättra och utveckla arbetet med uppföljning och efterlevnaden i standardarbetet, med säkerskilt fokus på PDCA-cykelns två sista delar. Det empiriska materialet fastställer att medarbetarna upplever att ett otydligt ägandeskap och ansvarsfördelning, resursbrist, tid och låst kompetens ligger till grund för organisationens bristande arbete med uppföljning och efterlevnad. Genom en rotorsaksanalys och tillvägagångssättet med ”Fem-varför?” kunde rotorsaker fastställas och placerades i ett relationsdiagram. Vid vidare analys av rotorsakerna till bristande uppföljning och efterlevnad genom ett relationsdiagram kunde två teman kartläggas, vilka var den befintliga organisationskulturen samt bristande krav och ansvarsroller. Studien lyfter olika perspektiv för de två teman, vilka mynnar ut i konkreta lösningsförslag i enlighet med ISO 14001:2015 och 22 000:2019 krav på berörda områden. Det framgick att samtliga rotorsaker tycks sammanlänka och påvisar att genom att börja arbeta med en rotorsak kommer det få konsekvens på de övriga. För att förbättra och utveckla mejeriets arbete med uppföljning och efterlevnad presenteras följande lösningsförslag med tillhörande implementeringsförslag: - Bygga en strukturerad verktygslåda - Skapa rollbeskrivning - Integrera krav från ledningen

För att lösa problemen med långsiktigt digitalt bevarande måste det finnas en samverkan mellan människan, processen och tekniken. Databearbetning är ett viktigt steg att säkra den digitala långtidslagringen av dokument, och att använda samarbetsytor med gemensamma plattformar, för utarbetning mellan arkivinstitutioner. I ett datornätverk som automatiskt ska kunna hitta och kommunicera med annan utrustning i samma nätverk så använder vi dagligen olika system för att öppna våra filer, som i det ursprungliga filformatet har ett "inbyggt" format, som på ett bestämt sätt ordnar data som ska läsas och bearbetas av ett datorprogram. Här krävs att insamlingen av materialet görs korrekt. Behovet av kontaktytor för samarbete är stor och en aktivitet efter lösningar som möjliggör bland annat att uppfylla lagstiftning om bevarande av information pågår. Myndigheter och många företag som ännu inte uppmärksammat problematiken har behovet av lösningar. / To solve the problems of long-term digital preservation, there must be an interaction between man, the process and the technology. Data processing is an important step to secure the digital long-term storage of documents, and to use collaborative surfaces with common platforms, for preparation between archive institutions. In a computer network that should automatically be able to find and communicate with other equipment in the same network, we use different systems daily to open our files, which in the original file format has a "built-in" format, which in a certain way organizes data to be read and processed by a computer program. Here, the collection of the material is required to be done correctly. The need for contact areas for collaboration is great and an activity for solutions that enable, among other things, to comply with legislation on information retention is ongoing. Authorities and many companies that have not yet noticed the problem have the need for solutions.

The thesis work was carried out within the Swedish Transport Agency's ERTMSproject to assist in deciding on the power supply of the facilities along the railways related to the project. This work applies to areas such as the implementation of the new rectifier, the Rectiverter, and power supply design with focus on redundancy and the overall electricity quality. The work was carried out by processing data from one week's power quality measurement at one of the signal plants where there was an installed Rectiverter. The results were set against current standards and causes of events discussed. The work indicates that the tested facility where power quality was measured meets the applicable standards. However, measures can be made to increase the efficiency of the facility, concerning both redundancy and direct power losses. This refers to the choice of power supply at facilities around the country and the conversion of AC to DC before the UPS and DC to AC-voltage after UPS to the Rectiverter. In chapter one terminology and abbreviations are listed. Chapter two contains an introduction to the report where background, purpose and objectives are formulated. Theory of power quality concepts, data processing, prevailing standards and information about the facilities of the Swedish Transport Administration can be found under chapter three. In chapter four, the methodology used for the power quality measurement and how it was carried out is presented. This includes the collection of sources, used equipment, practical set-up and used method for analysis. In chapter five, the results from the measurement are presented, which are then discussed further in the discussion (chapter six). The report is then summarized with conclusions and suggestions for further work in chapters seven and eight.