This thesis addresses the issue of adopting cloud computing in two aspects. The first being the procedure of choosing a commonality that constitutes the base of comparing the most appropriate cloud platform from identified parameters. The second being to find constraints of adopting cloud computing related to the commonality. This commonality was identified in form of a process that portrayed characteristics which made it suitable for identifying parameters and comparing two cloud platforms (Azure and AWS). The comparison of platforms based on the parameters; lock-in, standardization and data security led to conclusive remarks that discouraged any further effort on comparing cloud platforms. Lack of standards and lock-in that cannot be avoided are traits of the unfitting environment the cloud platforms constitute. Furthermore, it was concluded that the adoption constraints are first priority when it comes to adopting cloud computing. Instead of choosing the cloud platform with least amount of constraints, it is recommended to firstly focus on the adoption constraints. / Avhandlingen tar upp frågan om att införa molntjänster i två aspekter. Den första är proceduren att välja en gemensam nämnare som utgör basen för jämförelse av den lämpligaste moln plattformen. Den andra är att hitta begränsningar relaterat till införandet av molntjänster i samband med den gemensamma nämnaren. Denna gemensamma nämnare identifierades i form av en process inom en IT-avdelning som skildrar egenskaper vilket gjorde den lämplig för att hitta parametrar och jämföra två molnplattformar (Azure och AWS). Jämförelsen av plattformar baserades på parametrarna; lock-in, standardisering och datasäkerhet. Brist på standarder och lock-in som inte kan undvikas är egenskaper av den opassande miljön som molnplattformarna utgör. Dessutom drogs slutsatsen att de nämnda begränsningar är av första prioritet när det gäller att införa molntjänster. Istället för att välja en molnplattform med minsta möjliga begränsningar, är rekommendationen att först fokusera på begränsningarna.

This thesis was one of the deliverables of StandIN. The purpose of StandIN was to propose a common framework including standards for technical interoperability. The goal of this thesis was to structure and analyze information about the knowledge- and adoption level of the standards among providers of healthcare information systems (HIS's). Moreover, it aimed to evaluate different aspect that might affect the adoption. The target group was providers of HIS's used in Swedish county councils and regions. The information was gathered through a survey and semi-structured interviews, and stored in an Excel database. From the database, Pivot tables and charts were created in order to show the knowledge- as well as adoption level of the different standards. The results were thereafter compared to theory about interoperability and standard adoption. It was clear that the knowledge level varied for the different standards. In addition, the adoption level was very low - except from CCOW and HL7 v2. Least adopted were domain-specific standards. The results also indicated a trend for only adopting parts of standards. Moreover, many providers stated that they performed specific integrations rather than followed common standards. This seemed to be due to the choice of standards being too wide, and the actual adoption not being consistent among the different providers. According to the providers, an introduction of a national framework based on uniform and consistent international standards was an awaited solution to the problem. A future extension of this thesis would be to perform a similar study involving the customers. The database could also be used to do clustered analyses of the adoption state in different county councils and regions. Moreover, it could be used to analyze the development of standard adoption over time. / Den här uppsatsen var ett utav delresultaten i StandIN, ett initiativ till att ta fram ett gemensamt ramverk med standarder för teknisk interoperabilitet. Den här uppsatsen syftade till att strukturera och analysera information om kunskaps- och tillämpningsnivån för de tilltänkta standarderna. Målgruppen var leverantörer av vårdinformationssystem som används i Sveriges landsting och regioner. Informationen samlades in genom en enkät samt semi-strukturerade intervjuer, och lagrades sedan i en Excel-databas. Pivot-tabeller och -diagram skapades för att visualisera kunskaps- och tillämpningsnivån, och resultaten jämfördes sedan med teori om interoperabilitet och standardtillämpning. Det var tydligt att kunskapsnivån skilde sig för de olika standarderna. Tillämpningsnivån var generellt sett väldigt låg, bortsett från CCOW och HL7 v2. Minst tillämpade var domänspecifika standarder. Det var också tydligt att centrala leverantörer inte tillämpade samma standarder, vilket troligtvis påverkar de kompletterande systemen. Många leverantörer gjorde snarare specifika integrationer, än följde gemensamma standarder. Anledningen var att valet av standarder var för brett, och att den faktiska tillämpningen av standarder inte var konsekvent mellan olika leverantörer. Enligt leverantörerna skulle ett nationellt ramverk med enhetliga och internationella standarder vara en efterlängtad lösning på problemet. En fortsättning på denna uppsats är att använda databasen till att göra klusteranalyser för tillämpningsnivån av standarder hos system i olika landsting och regioner. Databasen skulle också kunna användas till att analysera utvecklingen av kunskap och tillämpning över tid. / StandIN

Bakgrund: Banker fyller en mycket viktig funktion i samhället och har sedan digitaliseringen varit särskilt utsatta för cyberhot. Samtidigt bygger bankens verksamhet till stor del på att upprätthålla förtroendet hos sina kunder, varpå det är av stor vikt för banker att ha en hög cybersäkerhet. Framför allt kan interna cyberhot i form av mänskliga misstag konstateras vara den svaga länken i bankers säkerhetsarbete idag. Därför är det intressant att undersöka hur banker i Sverige arbetar för att öka cybersäkerheten genom formella och informella styrmedel, som kan påverka anställdas beteenden.  Syfte: Studien syftar till att bidra till ökad förståelse om hur banker styr sin verksamhet med formella och informella styrmedel för att förebygga interna cyberhot på arbetsplatsen.  Metod: Studien har ett hermeneutiskt perspektiv och är utformad enligt en kvalitativ metod. Vidare har en abduktiv ansats format uppsatsen. Syfte och frågeställningar har besvarats genom en flerfallstudie av fyra olika banker i Sverige. Det empiriska materialet har inhämtats med hjälp av intervjuer med representanter från respektive bank som arbetar med säkerhet.  Slutsats: För att förebygga interna cyberhot arbetar banker med formella styrmedel främst i form av regler, där de tar hjälp av globala standarder vid utformningen. Reglerna utformas även utifrån bankens kultur och uppdateras ofta. Vi har sett att kompetens och medvetenhet inom cybersäkerhet hos anställda är något som samtliga fallföretag värderar högt, och för att stärka kompetensen lägger bankerna stora resurser på utbildning. Att göra säkerhetstänket till en naturlig del av anställdas dagliga arbete har framför allt understrukits av respondenterna, samtidigt som arbetet med kultur till stor del görs passivt då det starka regelverket formar kulturen. Informella dialoger menas dock vara något som ökar medvetenheten och därmed stärker kulturen. Slutligen har vi identifierat att samtliga styrmedel nämnda ovan påverkar varandra, varpå det är viktigt att ha ett helhetstänk vid styrningsarbetet vad gäller cybersäkerhet. / Background: Banks play an important role in society and have since the increasing digitalization been particularly exposed to cyber threats. At the same time, the bank's operations are largely based on maintaining trust of its customers, and therefore it is of great importance for banks to have a high level of cyber security. Above all, internal cyber threats in the form of human error constitute one of the greatest risks to banks' security work today. Therefore, it is interesting to investigate how banks work to mitigate internal cyber threats through formal and informal management controls.  Purpose: This study aims to contribute to an increased understanding of how banks use formal and informal management control to mitigate internal cyber threats in the workplace.  Methodology: This study adopts a hermeneutic perspective and uses qualitative method. Furthermore, an abductive approach has shaped the essay. The purpose and research questions have been answered through a multiple case study of four different banks in Sweden. The empirical material has been obtained with the help of interviews with representatives from each bank who work with security.  Conclusion: To prevent internal cyber threats, banks work with rules which global standards and the company’s culture help design. We have noted that competence and awareness in cyber security is something that is valued highly. To strengthen the competence banks invest large resources in training. Making the idea of safety a natural part of employees' daily work has above all been emphasized by, at the same time as cultural development is largely done passively as the strong regulations shape culture. Informal dialogues, however, increase awareness and thus strengthen culture. Finally, we have identified that all the management controls mentioned above affect each other. Therefore, it is important to have a holistic approach to the governance work regarding cyber security.

Räkenskapsåret 2017 blev hållbarhetsrapporteringen för större bolag lagstadgad i Sverige men som fenomen saknas standardiserade definitioner och gemensamma globalaramverk. Idag existerar det endast riktlinjer och rekommendationer förhållbarhetsrapporteringen som till exempel skapats av Global Reporting Initiative (GRI). Det har skapat plats för tolkningsutrymme vid upprättandet av hållbarhetsrapporter som resulterat i varierad och bristande kvalitet, vilket betraktas som ett stort problem på vägen mot en bättre och mer hållbar värld. Studien ämnar därför att förklara om kvinnliga styrelseledamöter och oberoende styrelseledamöter kan vara lösningen för att upprätta och bibehålla hållbarhetsrapporter av hög kvalitet.  Metoden som har använts är en tvärsnittsstudie, med deduktiv ansats som undersöks genom ett kvantitativt tillvägagångssätt. Hypoteserna bygger på GRI-standarder i kombination med upper echelon teori, social identitetsteori, tokenism, kritisk massa och agentteorin. Resultaten leder fram till accepterande av hypotes H1, H1a, H1b, H1c. och H2. Studien visar således samband för andel kvinnliga styrelseledamöter och kvalitet på hållbarhetsrapporter. Hypotes H3 förkastas, inget signifikant samband går att finna mellan andel oberoende styrelseledamöter och kvalitet på hållbarhetsrapporter. / In the financial year 2017, sustainability reporting became statutory in Sweden but as a phenomenon there is a lack of standardized definitions and common global frameworks.Today, there are only guidelines and recommendations for sustainability reporting, created bythe Global Reporting Initiative (GRI). This fact has created room for interpretation that has resulted in varied quality in the sustainability reports, which is considered a major problem on the road to a better and more sustainable world. Therefore, the study intends to investigate whether female board members and independent board members can be the solution for preparing and maintaining high-quality sustainability reports. The method that has been used is a cross-sectional study, with a deductive approachthat is examined through a quantitative approach. The hypotheses are based on the GRI-standards in combination with upper echelon theory, social identity theory, tokenism, critical mass and agency theory. The results lead to acceptance of hypothesis H1, H1a, H1b, H1c.and H2. The study finds a relation between the proportion of female board members and the quality of sustainabilityreporting. Hypothesis H3 is rejected, because no relation can be found when there is a higherproportion of independent board members.

The hierarchal distributed database, Domain Name System (DNS) provides name resolution for network applications, which is vital for the functionality of the Internet. An important part of the system design is to distribute the administration by delegation of domains. To maintain the availability of domains it is important that configuration is accurately per-formed. Zonemaster is a tool used for validating the quality of a DNS delegation by testing of misconfigurations. This thesis evaluates Zonemaster and how it relates to other DNS tools. The evaluation was conducted by identifying and designing configuration errors re-garding DNS delegation. These errors were tested by each tool. Their responses together with the extent of documentation regarding test specification was analyzed. The analyzed data was then divided into three categories: number of implemented tests, detected errors and if the test specification referred to a reliable source. The results showed that Zonemas-ter had all the tests implemented, detected and referred to 91,7% of them. / Den hierarkiska distribuerade databasen, domännamnssystem (DNS) utför namnuppslag-ningar för nätverksapplikationer, vilket är en viktig del för Internets funktionalitet. Dess systemdesign möjliggör distribuerad administration genom delegering av domäner. För att behålla tillgängligheten av domäner är det viktigt att konfigurationen utförs korrekt. Zone-master är ett verktyg som används för att validera kvaliteten av en DNS-delegation genom att identifiera felkonfigureringar. Detta examensarbete utvärderar Zonemaster och dess re-lation till andra DNS-verktyg. Utvärderingen genomfördes genom att identifiera och ut-forma konfigurationsfel avseende DNS-delegering. Dessa fel testades av varje verktyg och deras svar, tillsammans med tillhörande testspecifikation analyserades. Analyserat data de-lades sedan in i tre kategorier: antal genomförda test, upptäckta fel och om testspecifikat-ionerna hänvisade till tillförlitliga källor. Resultaten visade att Zonemaster hade alla tester implementerade samt upptäckte och hänvisade till 91,7% av dem.

The Vision for eHealth infers that Sweden should be best in the world to utilize the opportunities of the digitization by 2025. One of three particularly important areas of action to realize the vision is standardization of e.g. exchange of information. HL7 FHIR is a modern standard for interoperability within e-health. HL7 FHIR enables the exchange of information between different healthcare information systems in an easy way. The basic building blocks in HL7 FHIR are called resources. These represent healthcare entities of some kind, e.g. Patient, Medication, Care plan, and Device. A base set of resources should either together, or by themselves, be able to satisfy the most common use cases in healthcare. A set of rules about a resource's content is called a profile, which is used for defining extensions and constraints on a resource. Profiles can be used to customize the standard to everything from a small local use-case to characteristics common for a whole country, so-called national profiles. This master thesis project sought to investigate the opportunities and restrictions with HL7 FHIR profiling by mapping the outlook of e-health stakeholders in Sweden. The project conducted a mixed method approach. Surveys were sent out to regions, county councils and private caregivers and interviews were held with national stakeholders, industry suppliers, HL7 Sweden and subject experts. The qualitative data was processed through a thematic analysis and the quantitative data was processed through a descriptive analysis. The results showed that there were positive views on governing and maintaining HL7 FHIR and FHIR profiling on a national level and to the establishment of national FHIR profiles. However, questions remain on how it shold be done. Among caregivers there were in general positive attitudes towards HL7 FHIR as a standard for interoperability and towards a possible implementation. However, the implementation level was low and specific knowledge of HL7 FHIR profiles is yet needed. / Vision e-Hälsa 2025 innebär att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja möjligheterna med digitaliseringen år 2025. Ett av tre särskilt viktiga handlingsområden för att förverkliga visionen är standardisering, t.ex. av utbyte av information. HL7 FHIR är en modern standard för interoperabilitet inom e-hälsa och möjliggör utbyte av information mellan olika hälsoinformationssystem på ett enkelt sätt. De grundläggande byggstenarna i HL7 FHIR kallas resurser. Dessa representerar hälso- och sjukvårdsentiteter av något slag, t.ex. Patient, Medicin, Vårdplan och Apparat. En basuppsättning av resurser ska antingen tillsammans eller i sig själva kunna tillgodose de vanligaste användningsfallen inom hälso- och sjukvård. En uppsättning regler om en resurs innehåll kallas för profil och används för att definiera tillägg och begränsningar på en resurs. Profiler kan användas för att anpassa standarden till allt från ett litet lokalt användningsfall till egenskaper som är gemensamma för ett helt land, så kallade nationella profiler. Detta masterexamensarbete ämnade undersöka möjligheter och begränsningar med HL7 FHIR-profilering genom att kartlägga utsikterna för ehälso-aktörer i Sverige. I projektet genomfördes en mixad metodinriktning, i vilken enkäter skickades ut till regioner, landsting och privata vårdgivare och intervjuer hölls med nationella intressenter, leverantörer, HL7 Sverige och ämnesexperter. Kvalitativ data genomgick en tematisk analys och kvantitativ data genomgick en deskriptiv analys. Resultatet visade på en generellt positiv attityd gentemot ett framtagande och förvaltande av HL7 FHIR och FHIR-profiler på nationell nivå och införande av nationella FHIR-profiler. Däremot kvarstår frågor om hur det ska realiseras. Bland vårdgivare var det generellt positiva attityder gentemot HL7 FHIR som en standard för interoperabilitet och en eventuell implementation. Däremot var den generella implementationsnivån låg och ytterligare kunskap om HL7 FHIR-profiler behövs.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera skillnader mellan olika branscher i Sverige vid tillämpning av GRI standards och målen för Agenda 2030 inom hållbarhetsredovisning.Teoretiskt referensram: Den teoretiska referensramen i denna studie utgår ifrån GRI, Agenda 2030, ÅRL, legitimitetsteorin, intressentteorin, triple bottom line, signalteori samt tidigare forskning för att genom dessa stärka studiens resultat.  Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ metod som grundar sig i en frekvensundersökning på 48 olika företag inom fyra branscher. Datainsamlingen sker genom att undersöka urvalets hållbarhetsrapporter och genomföra en statistisk analys på insamlade datan. Analysarbetet genomfördes med hjälp av Microsoft Excel samt SPSS där ett anova test samt ett post hoc tukey test genomfördes för att få fram relevant information för att kunna besvara studiens frågeställningar och syfte.  Empiri: I studiens empiri presenteras relevant data för att kunna genomföra analysarbete av insamlade datan. I den empiriska statistiken kan det utläsas deskriptiv statistik, anova tester och post hoc tukey tester med tillhörande förklaringar av siffrorna som sedan fördjupas ytterligare i analysavsnittet.  Slutsats: Studiens slutsatser påvisar att det inte finns några signifikanta skillnader i hållbarhetsrapportering baserat på branschtillhörighet. I slutsatsen diskuteras hur de olika teorierna och tidigare forskning kan kopplas till resultatet samt ytterligare vad som skulle kunna genomförts annorlunda och hur man skulle kunna genomföra en framtida forskning. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze differences between different industry sectors in Sweden when they apply GRI standards and 2030 Agenda sustainable development in their sustainability reports.Theoretical framework: The theoretical framework in this study is based on GRI, 2030 Agenda sustainable development, the annual accounts act, legitimacy theory, stakeholder theory, triple bottom line, signaling theory and previous research to strengthen conclusions and results of the study.  Methodology: The study is based on a quantitative method based on a frequency survey of 48 different companies in four industries. The data collection takes place by examining the sample's sustainability reports and carrying out a statistical analysis on the collected data. The analysis work was carried out using Microsoft Excel and SPSS where an anova test and a post hoc Tukey test were carried out to obtain relevant information to be able to answer the study's questions and purpose.  Result: In the study's empirical data, relevant data are presented to be able to carry out analysis of the collected data. In the empirical statistics, descriptive statistics, anova tests and post hoc Tukey tests can be read with associated explanations of the numbers, which are then deepened further in the analysis section.  Conclusion: The study's conclusions demonstrate that there are no significant differences in sustainability reporting based on industry affiliation. In the conclusion, it is discussed how the various theories and previous research can be connected to the result, as well as what could be done differently and how future research could be carried out.

Sedan 2021 regleras medicintekniska produkter inom EU av förordningen MDR (EU 2017/745). Det primära syftet med regelverket är att säkerställa ändamålsenliga produkter med hög säkerhet. Det nya regelverket ställer högre krav på företag som tillverkar medicintekniska produkter samt andra aktörer inom den medicintekniska industrin. De mer omfattande kraven innebär att det blir mer utmanande att uppfylla samtliga kriterier som krävs för att kunna lansera medicintekniska produkter på unionsmarknaden. Detta examensarbete har undersökt hur företag som tillverkar specifika medicintekniska produkter som rullstolar och personlyftar upplever förutsättningarna för att nå marknaden. För att undersöka tidigare studier kring ämnet har en litteraturstudie genomförts och sedan utformades intervjufrågor med hjälp av samtliga handledare. Frågorna besvarades av företag som tillverkar rullstolar eller personlyftar. Som komplement till de semistrukturerade intervjuerna har upphandlingar undersökts med syfte att kartlägga vilka standarder som refereras till som skall-krav vid inköp av rullstolar och personlyftar. Resultatet visar att de ökade kraven påverkar större medicintekniska företag, men att mindre företag påverkas i högre utsträckning enligt intervjuobjekten. Dessutom noteras att standarder nämns mindre frekvent i upphandlingar än vad de intervjuade personerna hävdar. Slutligen anser intervjuobjekten att det är värdefullt att följa standarder vid utveckling och marknadsföring av personlyftar och rullstolar. / Since 2021, the Medical Device Regulation (MDR) has regulated medical devices within the EU (EU2017/745). The regulation’s primary purpose is to ensure fit-for-purpose products with high safety standards. The new regulatory framework imposes strict requirements on companies manufacturing medical devices and other actors within the medical device industry. The more extensive requirements make meeting all the criteria necessary for launching medical devices on the European Union market more challenging. This thesis has examined how companies that manufacture medical devices, especially wheelchairs and patient lifts, perceive the conditions for reaching the market. A literature review was conducted to examine previous studies on the subject. Then, interview questions were formulated with the assistance of supervisors to participate by companies manufacturing wheelchairs or patient lifts. Procurements were examined to complement the semi-structured interviews and map out which standards are mandatory requirements in procuring wheelchairs and patient lifts. The results indicate that the increased requirements affect larger medical device companies, but the interviewees say smaller companies are more affected.  Additionally, standards are mentioned less frequently in procurements than what the interviewed individuals claim. Finally, the semi-structured interviews revealed that the interviewees consider it valuable to adhere to standards in developing and marketing wheelchairs and patient lifts.

Purpose - This study aims to provide an understanding of co-opetition as a strategy when medical technology companies collectively develop interoperability solutions for hospitals.     Method - The study is an explorative multiple-case study involving medical technology companies, hospitals, and industry experts. A total of 20 interviews were conducted with respondents located in Sweden, the United States, and Italy in three waves. The analysis was conducted through a thematic analysis. Findings - The study resulted in an overview of two important phases to consider when engaging in co-opetition to achieve faultless interoperability. Namely the development and operational phase. Moreover, critical activities in the respective phases were illustrated in a process framework that also showcased interdependencies between activities.    Theoretical contribution – This study extends the notion that co-opetition primarily revolves around developing new products and services and emphasizes that the operational phase of developed solutions is important to consider. Furthermore, it contributes to the literature by displaying the need to contextualize co-opetition with industry-specific considerations.  Managerial implications – This study provides an overview for vendors on how to approach co-opetition to achieve faultless interoperability. Moreover, it shows that co-opetition is a deliberate strategy that needs to be evaluated if it should be pursued or not. Finally, managers need to have an awareness that co-opetition is a strategy to gain strategic benefits over other participants.   Limitations and future research - The primary focus of this study has been on co-opetition among large companies in medical technology. This limits generalizability and future research should consider smaller companies in medical technology. Additionally, future research should consider hospitals’ perspective on interoperability and its implications on co-opetition in this context. / Syfte – Denna studie avser att bidra med en förståelse kring ”co-opetition” som en strategi när medicintekniska företag tillsammans utvecklar interoperabilitetslösningar mot sjukhus. Metod – Denna studie är en explorativ multipel fallstudie som involverar företag inom medicinteknik, sjukhus och industriexperter. Totalt 20 intervjuer utfördes med respondenter som befann sig i Sverige, USA och Italien i tre omgångar. Den efterföljande analysen utfördes genom en tematisk analys.  Resultat – Studien resulterade i en överblick över två viktiga faser att beakta för att uppnå felfri interoperabilitet. Nämligen utvecklingsfasen och den operativa fasen. Vidare illustrerades kritiska aktiviteter i respektive fas samt deras relation till varandra.  Teoretiska bidrag – Denna studie utvidgar tron om att co-opetition huvudsakligen kretsar kring att utveckla nya produkter och tjänster, och betonar att den operativa fasen av utvecklade lösningar är viktig att beakta. Vidare bidrar studien till litteraturen genom att påvisa behovet av att sätta co-opetition i kontext med industrispecifika överväganden.  Praktiska bidrag – Denna studie bidrar med en överblick för medicintekniska företag kring hur de ska bedriva co-opetition för att uppnå felfri interoperabilitet. Vidare gör studien anspråk på att co-opetition är en medveten strategi som måste utvärderas om den ska bedrivas eller inte. Slutligen måste företag vara medvetna om att co-opetition även fungerar som en strategi för att få strategiska fördelar över andra medverkande parter. Begränsningar och framtida forskning – Studien har huvudsakligen fokuserat på co-opetition bland stora medicintekniska företag. Detta begränsar generaliserbarheten och framtida forskning borde överväga mindre medicintekniska företag. Framtida forskning borde dessutom överväga sjukhusens perspektiv på interoperabilitet och dess implikationer på co-opetition i detta sammanhang.

ISO sine miljøstandarder ble først publisert i 1996. Arbeidet derimot hadde startet alt i 1991, på bakgrunn av at ISO hadde blitt en annerkjent organisasjon for også ikke-tekniske standarder og på bakgrunn av det økte internasjonale miljøfokuset. Hoveddeltagerne i arbeidet var ledere og viktige personer i mellomstore og store bedrifter, og dette bidro til at fokuset ble på miljøstyringsystemer istedenfor på konkrete miljøkrav. Arbeidet de første 2 årene ble gjort gjennom Strategic Advisory Group on the Environment (SAGE), som var et sammarbeid mellom ISO og IEC. I 1993 ble en teknisk komitee opprettet. Denne fikk navn TC 207: miljøstyring, og har sitt hovedkontor i Canada.