The essay describes how institutionalized standards arise and spreads in the global organizational community. From an institutional perspective, service design is analyzed as an institutionalized standard focusing on its claims to address a current problem in society, the increasing mental health.   The purpose is to analyze how service design is formulated as meaningful in the institutional environment and whether service design meets the characteristics that characterize successful institutionalized standards. Furthermore, the purpose is to analyze the way in which service design is presented as meaningful to address the problem of increasing mental illness. Does service design in this regard fulfill the characteristics that characterize successful institutionalized standards and how does service design look like spreading in this claim?  The approach to achieving the purpose is by distinguishing indicators of the characteristics that characterize successful institutionalized standards. The indicators consist of central meanings of service design based on a general presentation and based on a problem focused presentation. Secondary data in the form of conceptual literature form the basis of the general presentation, and primary data in the form of semistructured interviews focus on the current problem of increasing mental illness.   The conclusion is that service design based on a general presentation already fulfills most characteristics that characterize successful institutionalized standards and thus has a good opportunity to institutionalize and spread. Furthermore, it is concluded that service design focusing on the problem of increasing mental health meets the characteristics required in an external sense to institutionalize and spread. There is, however, no basis for determining whether service design focusing on the problem of increasing mental health internally within the organizational activity has the characteristics required to institutionalize and spread in the global organizational community. / Uppsatsen beskriver hur institutionaliserade standarder uppstår och sprids i det globala organisationssmahället. Utifrån ett institutionellt perspektiv analyseras tjänstedesign som en institutionaliserad standard med fokus på dess anspråk att hantera ett aktuellt problem i samhället, den ökande psykiska ohälsan. Syftet är att analysera hur tjänstedesign framställs som meningsbärande i den institutionella omgivningen och om tjänstedesign uppfyller de egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder. Vidare är syftet att analysera på vilket sätt tjänstedesign framställs som meningsbärande i anspråk till att hantera problemet med den ökande psykiska ohälsan. Uppfyller tjänstedesign i detta anspråk de egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder och hur ser tjänstedesignens möjlighet ut till att spridas i detta anspråk? Tillvägagångssättet för att uppnå syftet är genom att urskilja indikatorer på de egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder. Indikatorerna utgörs av tjänstedesignenens möjliga meningsskapande – och meningsbärande centrala betydelser utifrån en allmän framställning och utifrån en problemfokuserad framställning.  Sekundärdata i form av konceptlitteratur ligger till grund för den allmänna framställningen och primärdata i form av semistrukturerade intervjuer fokuserar på det aktuella problemet med den ökande psykiska ohälsan.   Uppsatsens slutsats är att tjänstedesign utifrån en allmän framställning redan uppfyller flertalet egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder och har därmed en god möjlighet att institutionaliseras och spridas.  Vidare är slutsatsen att tjänstedesign med fokus på problemet med den ökande psykiska ohälsan uppfyller de egenskaper som krävs i extern bemärkelse för att institutionaliseras och spridas. Det saknas däremot underlag för att avgöra om tjänstedesign med fokus på problemet med den ökande psykiska ohälsan internt inom den organisatoriska verksamheten har de egenskaper som krävs som att institutionaliseras och spridas i det globala organisationssmahället.

Svanenmärkta fonder är något som tillkommit i den finansiella världen på senare tid. Världens första svanenmärkta fonder lanserades 2017. Att bli benämnd som svanenmärkt innebär att fonden uppfyller ett visst antal kriterier bestämda av Svanen. Detta innebär att fonden kan rapportera ett arbete som kan anses som ett ytterligare steg mot hållbarhet och inte endast agera enligt lagar och regler. Syftet med studien är att beskriva hur innehaven i en svanenmärkt fond efterlever svanenkriterierna, genom att identifiera hur riskområden rapporteras och hur dessa hanteras i innehavens hållbarhetsredovisning, samt att analysera hur dessa mönster kopplas till svanens hållbarhetskriterier. Frågeställningen lyder ”Hur rapporterar innehaven sin efterlevnad till svanenkriterierna?” och den besvaras genom en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats. För att besvara frågeställningen har data samlats in med hjälp av en analysmetod där primärdata har inhämtats från års- och hållbarhetsrapporter från respektive företag. Resultaten visade att samtliga företag rapporterar liknande gällande hållbarhet. Företagen rapporterade att de implementerat riktlinjer, program och policys för att efterleva svanenkriterierna. Transparensen går att ifrågasätta i företagens sätt att rapportera hållbarhet då de brister i sin information samt använder vaga beskrivningar av problem. Några slutsatser som kan dras av detta arbete är att informationsasymmetri är en anledning till att transparensen brister hos vissa innehav i fonden, genom att ha oförståelig information. Vidare fallerar även legitimiteten i företagens rapportering vilket leder till mindre trovärdighet i rapporterna och efterlevnaden till svanenkriterierna. / The Nordic Swan Ecolabel regarding funds is something that has emerged in the financial system in recent times. The world’s first Nordic Swan Eco labeled fund launched in 2017. To be certified by Svanen the fund has to fulfill a couple of criteria that has been stated by Svanen. This certification gives the fund the opportunity to market their work as an additional step towards sustainability and not just act according to the laws and regulations. The purpose of this study is to describe the holdings in a fund that follows the Svanen criterias, by identify how the reporting of areas of risk and how they are being handled in the sustainability report and also to analyze its patterns to the Svanen criterias. The purpose will lead to the research question that is “How does the holdings report its compliance to the Svanen Criterias?”, Further on also answer the research question through a qualitative method with an inductive research approach. In order to answer the research question data have been gathered with an analyze method and a literature review where the primary data comes from annual and sustainability reports from each individual company. The result of this study showed that every company reports in a similar way regarding sustainability. Each company reports that they have implemented guidelines, programs and policies in order to comply with the Svanen Criterias. The transparency within the holdings can be questioned because of the lack of information and vague description of problematic happenings. Conclusions of this study is that information asymmetry is one of the reasons that makes one question the holdings transparency. Due to this asymmetry the holdings legitimacy is affected which leads to less credibility in their reports and so on their compliance toward the Svanen Criterias.

Mjuk reglering är en icke-bindande uppsättning regler som har blivit socialt accepterad som bindande. Den har blivit vanligare med åren, med frivillig standard som ett exempel. Det ses som ett effektivt verktyg för att skapa multinationell reglering. Det finns dock en del kritik mot mjuk reglering för att vara ineffektiv och att företag endast använder den för att få legitimitet. Hållbarhetsredovisningen styrs delvis av mjuk reglering. År 2021 infördes en ny frivillig standard, GRI 207 Tax 2019. Standarden reglerar transparent redovisning av skatt. På grund av den kritik som finns mot frivilliga standarder och mjuka regleringar är syftet med denna studie att studera effekterna av införandet av en ny frivillig standard. Detta har gjorts genom en studie av hur storbanker kommunicerar sina skatteangelägenheter före och efter införandet av GRI 207 Tax 2019. Studien har genomförts genom data som samlats in från fyra av storbankernas års- och hållbarhetsredovisningar i Sverige. Legitimitetsteorin och den institutionella teorin har använts för att analysera resultatet av studien. Resultatet visar att storbankerna har olika syn på hur de ska presentera sina skatteärenden. SEB och Swedbank valde att följa standarden medan Nordea bara följer en del av GRI 207 och Handelsbanken inte följer GRI 207. Detta resulterade i högre poäng för SEB och Swedbank än Handelsbanken och Nordea men inte i bättre kvalitet på rapportering. Dessutom fann studien att det varierar hur mycket information storbankerna rapporterar om sina skatteärenden. Studien drar slutsatsen att GRI 207 inte har påverkat kvaliteten på skatterapporteringen. Ytterligare frågor som väckts i studiens slutsatser är: Följs frivilliga standarder till störst del för att uppnå legitimitet? Är tax washing ett nytt kommande fenomen? / Soft regulation is a non-binding set of rules that has become socially accepted as binding. It has become more common over the years, voluntary standard is an example of soft regulation. It is seen as an effective tool to create multinational regulation. Though, it exists some criticism towards soft regulation for being non-effective and that companies only use it to gain legitimacy. Sustainability reporting is partly governed by soft regulation. Year 2021 a new voluntary standard was introduced, GRI 207 Tax 2019. The standard regulates transparent accounting of tax. Due to the existing criticism towards voluntary standards and soft regulation the purpose of this study is to study the effects of the introduction of a new voluntary standard. This have been done through a study of how major banks communicate their tax affairs before and after the introduction of GRI 207 Tax 2019. The study was conducted through data collected from four of the major banks annual and sustainability reports in Sweden. Legitimacy theory and the institutional theory has been applied to help analyse the result of the study. The result shows that the major banks have a different approach on how to present their tax affairs. SEB and Swedbank decided to follow the standard while Nordea only follow a part of GRI 207 and Handelsbanken does not follow GRI 207. This resulted in higher scores for SEB and Swedbank than Handelsbanken and Nordea but not an increase in quality. Furthermore, the study found that it various how much information the major banks report about their tax affairs. The study concludes that GRI 207 hasn’t influenced the quality of tax reporting. In the conclusion further questions are raised: Are voluntary standards largely followed to achieve legitimacy? Is tax washing a new upcoming phenomenon?

This thesis addresses the issue of adopting cloud computing in two aspects. The first being the procedure of choosing a commonality that constitutes the base of comparing the most appropriate cloud platform from identified parameters. The second being to find constraints of adopting cloud computing related to the commonality. This commonality was identified in form of a process that portrayed characteristics which made it suitable for identifying parameters and comparing two cloud platforms (Azure and AWS). The comparison of platforms based on the parameters; lock-in, standardization and data security led to conclusive remarks that discouraged any further effort on comparing cloud platforms. Lack of standards and lock-in that cannot be avoided are traits of the unfitting environment the cloud platforms constitute. Furthermore, it was concluded that the adoption constraints are first priority when it comes to adopting cloud computing. Instead of choosing the cloud platform with least amount of constraints, it is recommended to firstly focus on the adoption constraints. / Avhandlingen tar upp frågan om att införa molntjänster i två aspekter. Den första är proceduren att välja en gemensam nämnare som utgör basen för jämförelse av den lämpligaste moln plattformen. Den andra är att hitta begränsningar relaterat till införandet av molntjänster i samband med den gemensamma nämnaren. Denna gemensamma nämnare identifierades i form av en process inom en IT-avdelning som skildrar egenskaper vilket gjorde den lämplig för att hitta parametrar och jämföra två molnplattformar (Azure och AWS). Jämförelsen av plattformar baserades på parametrarna; lock-in, standardisering och datasäkerhet. Brist på standarder och lock-in som inte kan undvikas är egenskaper av den opassande miljön som molnplattformarna utgör. Dessutom drogs slutsatsen att de nämnda begränsningar är av första prioritet när det gäller att införa molntjänster. Istället för att välja en molnplattform med minsta möjliga begränsningar, är rekommendationen att först fokusera på begränsningarna.

This thesis was one of the deliverables of StandIN. The purpose of StandIN was to propose a common framework including standards for technical interoperability. The goal of this thesis was to structure and analyze information about the knowledge- and adoption level of the standards among providers of healthcare information systems (HIS's). Moreover, it aimed to evaluate different aspect that might affect the adoption. The target group was providers of HIS's used in Swedish county councils and regions. The information was gathered through a survey and semi-structured interviews, and stored in an Excel database. From the database, Pivot tables and charts were created in order to show the knowledge- as well as adoption level of the different standards. The results were thereafter compared to theory about interoperability and standard adoption. It was clear that the knowledge level varied for the different standards. In addition, the adoption level was very low - except from CCOW and HL7 v2. Least adopted were domain-specific standards. The results also indicated a trend for only adopting parts of standards. Moreover, many providers stated that they performed specific integrations rather than followed common standards. This seemed to be due to the choice of standards being too wide, and the actual adoption not being consistent among the different providers. According to the providers, an introduction of a national framework based on uniform and consistent international standards was an awaited solution to the problem. A future extension of this thesis would be to perform a similar study involving the customers. The database could also be used to do clustered analyses of the adoption state in different county councils and regions. Moreover, it could be used to analyze the development of standard adoption over time. / Den här uppsatsen var ett utav delresultaten i StandIN, ett initiativ till att ta fram ett gemensamt ramverk med standarder för teknisk interoperabilitet. Den här uppsatsen syftade till att strukturera och analysera information om kunskaps- och tillämpningsnivån för de tilltänkta standarderna. Målgruppen var leverantörer av vårdinformationssystem som används i Sveriges landsting och regioner. Informationen samlades in genom en enkät samt semi-strukturerade intervjuer, och lagrades sedan i en Excel-databas. Pivot-tabeller och -diagram skapades för att visualisera kunskaps- och tillämpningsnivån, och resultaten jämfördes sedan med teori om interoperabilitet och standardtillämpning. Det var tydligt att kunskapsnivån skilde sig för de olika standarderna. Tillämpningsnivån var generellt sett väldigt låg, bortsett från CCOW och HL7 v2. Minst tillämpade var domänspecifika standarder. Det var också tydligt att centrala leverantörer inte tillämpade samma standarder, vilket troligtvis påverkar de kompletterande systemen. Många leverantörer gjorde snarare specifika integrationer, än följde gemensamma standarder. Anledningen var att valet av standarder var för brett, och att den faktiska tillämpningen av standarder inte var konsekvent mellan olika leverantörer. Enligt leverantörerna skulle ett nationellt ramverk med enhetliga och internationella standarder vara en efterlängtad lösning på problemet. En fortsättning på denna uppsats är att använda databasen till att göra klusteranalyser för tillämpningsnivån av standarder hos system i olika landsting och regioner. Databasen skulle också kunna användas till att analysera utvecklingen av kunskap och tillämpning över tid. / StandIN

Bakgrund: Banker fyller en mycket viktig funktion i samhället och har sedan digitaliseringen varit särskilt utsatta för cyberhot. Samtidigt bygger bankens verksamhet till stor del på att upprätthålla förtroendet hos sina kunder, varpå det är av stor vikt för banker att ha en hög cybersäkerhet. Framför allt kan interna cyberhot i form av mänskliga misstag konstateras vara den svaga länken i bankers säkerhetsarbete idag. Därför är det intressant att undersöka hur banker i Sverige arbetar för att öka cybersäkerheten genom formella och informella styrmedel, som kan påverka anställdas beteenden.  Syfte: Studien syftar till att bidra till ökad förståelse om hur banker styr sin verksamhet med formella och informella styrmedel för att förebygga interna cyberhot på arbetsplatsen.  Metod: Studien har ett hermeneutiskt perspektiv och är utformad enligt en kvalitativ metod. Vidare har en abduktiv ansats format uppsatsen. Syfte och frågeställningar har besvarats genom en flerfallstudie av fyra olika banker i Sverige. Det empiriska materialet har inhämtats med hjälp av intervjuer med representanter från respektive bank som arbetar med säkerhet.  Slutsats: För att förebygga interna cyberhot arbetar banker med formella styrmedel främst i form av regler, där de tar hjälp av globala standarder vid utformningen. Reglerna utformas även utifrån bankens kultur och uppdateras ofta. Vi har sett att kompetens och medvetenhet inom cybersäkerhet hos anställda är något som samtliga fallföretag värderar högt, och för att stärka kompetensen lägger bankerna stora resurser på utbildning. Att göra säkerhetstänket till en naturlig del av anställdas dagliga arbete har framför allt understrukits av respondenterna, samtidigt som arbetet med kultur till stor del görs passivt då det starka regelverket formar kulturen. Informella dialoger menas dock vara något som ökar medvetenheten och därmed stärker kulturen. Slutligen har vi identifierat att samtliga styrmedel nämnda ovan påverkar varandra, varpå det är viktigt att ha ett helhetstänk vid styrningsarbetet vad gäller cybersäkerhet. / Background: Banks play an important role in society and have since the increasing digitalization been particularly exposed to cyber threats. At the same time, the bank's operations are largely based on maintaining trust of its customers, and therefore it is of great importance for banks to have a high level of cyber security. Above all, internal cyber threats in the form of human error constitute one of the greatest risks to banks' security work today. Therefore, it is interesting to investigate how banks work to mitigate internal cyber threats through formal and informal management controls.  Purpose: This study aims to contribute to an increased understanding of how banks use formal and informal management control to mitigate internal cyber threats in the workplace.  Methodology: This study adopts a hermeneutic perspective and uses qualitative method. Furthermore, an abductive approach has shaped the essay. The purpose and research questions have been answered through a multiple case study of four different banks in Sweden. The empirical material has been obtained with the help of interviews with representatives from each bank who work with security.  Conclusion: To prevent internal cyber threats, banks work with rules which global standards and the company’s culture help design. We have noted that competence and awareness in cyber security is something that is valued highly. To strengthen the competence banks invest large resources in training. Making the idea of safety a natural part of employees' daily work has above all been emphasized by, at the same time as cultural development is largely done passively as the strong regulations shape culture. Informal dialogues, however, increase awareness and thus strengthen culture. Finally, we have identified that all the management controls mentioned above affect each other. Therefore, it is important to have a holistic approach to the governance work regarding cyber security.

Räkenskapsåret 2017 blev hållbarhetsrapporteringen för större bolag lagstadgad i Sverige men som fenomen saknas standardiserade definitioner och gemensamma globalaramverk. Idag existerar det endast riktlinjer och rekommendationer förhållbarhetsrapporteringen som till exempel skapats av Global Reporting Initiative (GRI). Det har skapat plats för tolkningsutrymme vid upprättandet av hållbarhetsrapporter som resulterat i varierad och bristande kvalitet, vilket betraktas som ett stort problem på vägen mot en bättre och mer hållbar värld. Studien ämnar därför att förklara om kvinnliga styrelseledamöter och oberoende styrelseledamöter kan vara lösningen för att upprätta och bibehålla hållbarhetsrapporter av hög kvalitet.  Metoden som har använts är en tvärsnittsstudie, med deduktiv ansats som undersöks genom ett kvantitativt tillvägagångssätt. Hypoteserna bygger på GRI-standarder i kombination med upper echelon teori, social identitetsteori, tokenism, kritisk massa och agentteorin. Resultaten leder fram till accepterande av hypotes H1, H1a, H1b, H1c. och H2. Studien visar således samband för andel kvinnliga styrelseledamöter och kvalitet på hållbarhetsrapporter. Hypotes H3 förkastas, inget signifikant samband går att finna mellan andel oberoende styrelseledamöter och kvalitet på hållbarhetsrapporter. / In the financial year 2017, sustainability reporting became statutory in Sweden but as a phenomenon there is a lack of standardized definitions and common global frameworks.Today, there are only guidelines and recommendations for sustainability reporting, created bythe Global Reporting Initiative (GRI). This fact has created room for interpretation that has resulted in varied quality in the sustainability reports, which is considered a major problem on the road to a better and more sustainable world. Therefore, the study intends to investigate whether female board members and independent board members can be the solution for preparing and maintaining high-quality sustainability reports. The method that has been used is a cross-sectional study, with a deductive approachthat is examined through a quantitative approach. The hypotheses are based on the GRI-standards in combination with upper echelon theory, social identity theory, tokenism, critical mass and agency theory. The results lead to acceptance of hypothesis H1, H1a, H1b, H1c.and H2. The study finds a relation between the proportion of female board members and the quality of sustainabilityreporting. Hypothesis H3 is rejected, because no relation can be found when there is a higherproportion of independent board members.

The hierarchal distributed database, Domain Name System (DNS) provides name resolution for network applications, which is vital for the functionality of the Internet. An important part of the system design is to distribute the administration by delegation of domains. To maintain the availability of domains it is important that configuration is accurately per-formed. Zonemaster is a tool used for validating the quality of a DNS delegation by testing of misconfigurations. This thesis evaluates Zonemaster and how it relates to other DNS tools. The evaluation was conducted by identifying and designing configuration errors re-garding DNS delegation. These errors were tested by each tool. Their responses together with the extent of documentation regarding test specification was analyzed. The analyzed data was then divided into three categories: number of implemented tests, detected errors and if the test specification referred to a reliable source. The results showed that Zonemas-ter had all the tests implemented, detected and referred to 91,7% of them. / Den hierarkiska distribuerade databasen, domännamnssystem (DNS) utför namnuppslag-ningar för nätverksapplikationer, vilket är en viktig del för Internets funktionalitet. Dess systemdesign möjliggör distribuerad administration genom delegering av domäner. För att behålla tillgängligheten av domäner är det viktigt att konfigurationen utförs korrekt. Zone-master är ett verktyg som används för att validera kvaliteten av en DNS-delegation genom att identifiera felkonfigureringar. Detta examensarbete utvärderar Zonemaster och dess re-lation till andra DNS-verktyg. Utvärderingen genomfördes genom att identifiera och ut-forma konfigurationsfel avseende DNS-delegering. Dessa fel testades av varje verktyg och deras svar, tillsammans med tillhörande testspecifikation analyserades. Analyserat data de-lades sedan in i tre kategorier: antal genomförda test, upptäckta fel och om testspecifikat-ionerna hänvisade till tillförlitliga källor. Resultaten visade att Zonemaster hade alla tester implementerade samt upptäckte och hänvisade till 91,7% av dem.

The Vision for eHealth infers that Sweden should be best in the world to utilize the opportunities of the digitization by 2025. One of three particularly important areas of action to realize the vision is standardization of e.g. exchange of information. HL7 FHIR is a modern standard for interoperability within e-health. HL7 FHIR enables the exchange of information between different healthcare information systems in an easy way. The basic building blocks in HL7 FHIR are called resources. These represent healthcare entities of some kind, e.g. Patient, Medication, Care plan, and Device. A base set of resources should either together, or by themselves, be able to satisfy the most common use cases in healthcare. A set of rules about a resource's content is called a profile, which is used for defining extensions and constraints on a resource. Profiles can be used to customize the standard to everything from a small local use-case to characteristics common for a whole country, so-called national profiles. This master thesis project sought to investigate the opportunities and restrictions with HL7 FHIR profiling by mapping the outlook of e-health stakeholders in Sweden. The project conducted a mixed method approach. Surveys were sent out to regions, county councils and private caregivers and interviews were held with national stakeholders, industry suppliers, HL7 Sweden and subject experts. The qualitative data was processed through a thematic analysis and the quantitative data was processed through a descriptive analysis. The results showed that there were positive views on governing and maintaining HL7 FHIR and FHIR profiling on a national level and to the establishment of national FHIR profiles. However, questions remain on how it shold be done. Among caregivers there were in general positive attitudes towards HL7 FHIR as a standard for interoperability and towards a possible implementation. However, the implementation level was low and specific knowledge of HL7 FHIR profiles is yet needed. / Vision e-Hälsa 2025 innebär att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja möjligheterna med digitaliseringen år 2025. Ett av tre särskilt viktiga handlingsområden för att förverkliga visionen är standardisering, t.ex. av utbyte av information. HL7 FHIR är en modern standard för interoperabilitet inom e-hälsa och möjliggör utbyte av information mellan olika hälsoinformationssystem på ett enkelt sätt. De grundläggande byggstenarna i HL7 FHIR kallas resurser. Dessa representerar hälso- och sjukvårdsentiteter av något slag, t.ex. Patient, Medicin, Vårdplan och Apparat. En basuppsättning av resurser ska antingen tillsammans eller i sig själva kunna tillgodose de vanligaste användningsfallen inom hälso- och sjukvård. En uppsättning regler om en resurs innehåll kallas för profil och används för att definiera tillägg och begränsningar på en resurs. Profiler kan användas för att anpassa standarden till allt från ett litet lokalt användningsfall till egenskaper som är gemensamma för ett helt land, så kallade nationella profiler. Detta masterexamensarbete ämnade undersöka möjligheter och begränsningar med HL7 FHIR-profilering genom att kartlägga utsikterna för ehälso-aktörer i Sverige. I projektet genomfördes en mixad metodinriktning, i vilken enkäter skickades ut till regioner, landsting och privata vårdgivare och intervjuer hölls med nationella intressenter, leverantörer, HL7 Sverige och ämnesexperter. Kvalitativ data genomgick en tematisk analys och kvantitativ data genomgick en deskriptiv analys. Resultatet visade på en generellt positiv attityd gentemot ett framtagande och förvaltande av HL7 FHIR och FHIR-profiler på nationell nivå och införande av nationella FHIR-profiler. Däremot kvarstår frågor om hur det ska realiseras. Bland vårdgivare var det generellt positiva attityder gentemot HL7 FHIR som en standard för interoperabilitet och en eventuell implementation. Däremot var den generella implementationsnivån låg och ytterligare kunskap om HL7 FHIR-profiler behövs.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera skillnader mellan olika branscher i Sverige vid tillämpning av GRI standards och målen för Agenda 2030 inom hållbarhetsredovisning.Teoretiskt referensram: Den teoretiska referensramen i denna studie utgår ifrån GRI, Agenda 2030, ÅRL, legitimitetsteorin, intressentteorin, triple bottom line, signalteori samt tidigare forskning för att genom dessa stärka studiens resultat.  Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ metod som grundar sig i en frekvensundersökning på 48 olika företag inom fyra branscher. Datainsamlingen sker genom att undersöka urvalets hållbarhetsrapporter och genomföra en statistisk analys på insamlade datan. Analysarbetet genomfördes med hjälp av Microsoft Excel samt SPSS där ett anova test samt ett post hoc tukey test genomfördes för att få fram relevant information för att kunna besvara studiens frågeställningar och syfte.  Empiri: I studiens empiri presenteras relevant data för att kunna genomföra analysarbete av insamlade datan. I den empiriska statistiken kan det utläsas deskriptiv statistik, anova tester och post hoc tukey tester med tillhörande förklaringar av siffrorna som sedan fördjupas ytterligare i analysavsnittet.  Slutsats: Studiens slutsatser påvisar att det inte finns några signifikanta skillnader i hållbarhetsrapportering baserat på branschtillhörighet. I slutsatsen diskuteras hur de olika teorierna och tidigare forskning kan kopplas till resultatet samt ytterligare vad som skulle kunna genomförts annorlunda och hur man skulle kunna genomföra en framtida forskning. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze differences between different industry sectors in Sweden when they apply GRI standards and 2030 Agenda sustainable development in their sustainability reports.Theoretical framework: The theoretical framework in this study is based on GRI, 2030 Agenda sustainable development, the annual accounts act, legitimacy theory, stakeholder theory, triple bottom line, signaling theory and previous research to strengthen conclusions and results of the study.  Methodology: The study is based on a quantitative method based on a frequency survey of 48 different companies in four industries. The data collection takes place by examining the sample's sustainability reports and carrying out a statistical analysis on the collected data. The analysis work was carried out using Microsoft Excel and SPSS where an anova test and a post hoc Tukey test were carried out to obtain relevant information to be able to answer the study's questions and purpose.  Result: In the study's empirical data, relevant data are presented to be able to carry out analysis of the collected data. In the empirical statistics, descriptive statistics, anova tests and post hoc Tukey tests can be read with associated explanations of the numbers, which are then deepened further in the analysis section.  Conclusion: The study's conclusions demonstrate that there are no significant differences in sustainability reporting based on industry affiliation. In the conclusion, it is discussed how the various theories and previous research can be connected to the result, as well as what could be done differently and how future research could be carried out.