The previous audit report has been considered too standardized which has led to debates about its value and relevance as it was considered to have no direct connection to the company. With the financial crisis and audit scandals as a catalyst in the early 2000s, the process to create a new audit report was initiated. This resulted in that IAASB implemented a number of new standards that would affect the form of the auditor's report but also the content in 2016. One of these new standards was ISA 701, which infer that all listed companies must communicate Key Audit Matters. The purpose of this part of the audit report is to provide stakeholders with more qualitative information about the audit and entity specific information. Discussions have taken place as to whether KAM works in practice to provide relevant information that is unique to the company and thus increase the audit report's value and relevance. Some believe that KAM will generate more entity specific information, while others express that there may be reason to assume that the new section will be a new standardized part of the new audit report.  The purpose of this study is to examine the direction of development for communication of KAM in a Swedish context. Furthermore this study aims to examine whether there is a direction of development with elements of tendencies towards a standardization of KAM. To examine the purpose of the study, a random sample of 100 companies operating in the regulated market was conducted. The audit reports have been studied with the help of an content analysis for the period 2016–2020. The study seeks support in agent theory, institutional theory but also previous research on structure and KAM in analysis of the direction of development for KAM.  The study can provide support for a direction of development that has tendencies towards standardization in the form of a uniform structure regarding its length and how many KAMs that are communicated. Nevertheless, the study can also support a direction of development with a lack of standardization regards to the communicated KAM company-specific character that has been relatively unchanged during the period. Taking into account the observations made by the study, the study cannot draw unequivocal conclusions that there is a direction of development with tendencies towards standardization of the communication of KAM for Swedish companies. / Den tidigare revisionsberättelsen har ansetts vara alltför standardiserad vilket har lett till debatter kring dess värde samt relevans då den saknar direkt anknytning till företaget. Med finanskrisen och revisionsskandaler som katalysator i början av 2000-talet initierades arbetet för att skapa en ny revisionsberättelse. Detta resulterade i att IAASB implementerade ett antal nya standarder som skulle komma att påverka revisionsberättelsens utformning men även innehåll år 2016. En av dessa nya standarder var ISA 701 som innebär att bolag som verkar på en reglerad marknad ska kommunicera Särskilt Betydelsefulla Områden (SBO). Syftet med denna del i revisionsberättelsen är att tillgodose intressenter med mer kvalitativ information om revisionen och företagsspecifik väsentlig information. Diskussioner har förts hur SBO verkar i praktiken för att tillgodose relevant information som är unik för företaget och på så sätt öka revisionsberättelsen värderelevans. Somliga anser att SBO kommer att generera mer företagsspecifik information medan andra uttrycker att det kan föreligga skäl att anta att nya avsnittet blir en ny standardiserad del i den nya revisionsberättelsen.  Syftet med denna uppsats är att undersöka utvecklingsriktningen för kommunikationen av SBO i en svensk kontext. Vidare syftar denna uppsats studera om det föreligger tendenser till att det sker en standardisering av kommunikationen av SBO. För att undersöka studiens syfte genomfördes ett slumpmässigt urval på 100 stycken bolag som verkar på den reglerade marknaden varav revisionsberättelser studerades genom en innehållsanalys för perioden 2016–2020. Studien söker stöd i agentteorin, den institutionella teorin men även tidigare forskning om struktur och SBO vid analys om SBO utvecklingsriktning.  Studien kan ge stöd för en utvecklingsriktning som har tendenser till standardisering i form av en enhetlig struktur gällande dess längd och hur många SBO som kommuniceras. Likafullt kan studien stödja en utvecklingsriktning med en avsaknad av standardisering med avseende till de kommunicerade SBO företagsspecifika karaktär som har varit relativt oförändrad under undersökningsperioden. Med beaktning till de observationer som studien frambringat kan denna studie inte dra entydiga slutsatser om det föreligger en utvecklingsriktning med tendenser till standardisering av SBO för svenska bolag.

För att möjliggöra teknisk vidareutveckling och forskning krävs i många fall framtagning av nya system eller produkter som ännu inte finns på marknaden. De säkerhetsrisker som uppkommer vid nyutveckling av system eller produkter bör åtgärdas innan de tas i bruk. Inom Försvarsmakten (FM) utförs detta genom ett systemsäkerhetsarbete. Ett systemsäkerhetsarbete syftar till att systemet eller produkten genomgår en systematisk process för att uppnå de säkerhetskrav och tolerabla risknivåer som finns inom organisationen. Denna rapport undersöker hur ett systemsäkerhetsarbete kan appliceras på forsknings- och försöksuppställningar inom dykeri på Försvarsmaktens Dykeri och Navalmedicinska Centrum (FM DNC) i Karlskrona. Arbetet syftar till att undersöka den uppdaterade processen enligt den nya versionen av Handbok i Systemsäkerhet, utgiven år 2022. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur handbokens process kan tillämpas på forsknings- och försöksuppställningar. I arbetet används systemet Inertgas Utvädringsmaskin (IGUM) som ett exempel för att ta fram en lämplig process i syfte att få systemet godkänt för användning inom forskning. I arbetet undersöks även om ett systemsäkerhetsarbete kan effektiviseras genom att ta fram en mer standardiserad process för denna typ av verksamhet. Arbetets metod består av fyra olika delar: Litteraturstudier, intervjuer, en kurs samt handledning. Genom att kombinera information, tagen från litteraturen, med inhämtade svar på specifika frågor till experter inom ämnet kunde ett resultat tas fram. Resultatet innefattar tre exemplifierade processmetoder, beroende på systemets eller produktens användningsområde, samt hur ett systemsäkerhetsarbete kan effektiviseras. De tre processmetoderna som presenteras utgår ifrån handboken samt en kombination mellan Regler för Militär Sjöfart Dyk (RMS-Dyk) och Handlingsregel 05 (HR 05), såväl som de svar som gavs under intervjuerna. I nutid finns ännu ingen etablerad kunskap i hur ett systemsäkerhetsarbete ska utföras på forsknings- och försöksuppställningar inom FM:s dykeri, vilket gör arbetet till en viktig tillgång för den fortsatta utvecklingen. Detta gynnar inte bara personal inom organisationen, utan även samhället, då det ökar möjligheten till vidareutveckling och forskning. / To enable further technical development and research, developing new systems or products that are not yet available on the market is often necessary. The safety risks that arise with newly developed systems or products should be addressed before they are put into use, which is done through system safety work within the Swedish Armed Forces (FM). System safety work aims for the system or product to undergo a systematic process to achieve the organization's safety requirements and tolerable risk levels. This report examines how system safety work can be applied to research and test setups in diving at the Swedish Armed Forces Diving and Naval Medicine Center (FM DNC) in Karlskrona. The work aims to examine the updated process according to the new version of the System Safety Handbook, published year 2022, and to apply it to research and experimental setups. The report uses the Inert Gas Utvädringsmaskin (IGUM) system as an example to be able to develop a suitable process with the aim of getting the system approved for research purposes. The report also examines whether system safety work can be made more efficient by developing a more standardized process. The method consists of four parts: Literature studies, interviews, a course, and supervision. By combining information from the literature with answers gathered from the interviews, a result was found. The outcome includes three exemplified process methods, depending on the system or product's area of use, as well as how system safety work can be made more efficient. The three process methods presented are based on the handbook and a combination of Regler för Militär Sjöfart Dyk (RMS-Dyk) and Handlingsregel 05 (HR 05), as well as the answers given during the interviews. Currently, there is still no established knowledge of how system safety work should be done on research and test setups within the Swedish Armed Forces diving operations, which makes the report an asset for further development within this field. This not only benefits personnel within the organization but also the society, as there is an opportunity for further development and research.

Vattenfall Eldistribution AB är en av Sveriges största nätägare och har som mål att få Sverige fossilfritt inom en generation. För att täcka Sveriges elenergibehov på ett fossilfritt sätt krävs det fler förnybara produktionsanläggningar. En av de produktionsanläggningarna som växer mest just nu är solcellsanläggningar. Svenska standarder har regler för hur produktionsanläggningar ska utformas. Det ställs bland annat krav på hur den manuella frånkopplingen ska fungera och att det måste finnas en brytare som kan frånskilja hela produktionsanläggningen, även kallad produktionsbrytare. På grund av olika tolkningar har denna brytare kunnat placeras på olika sätt, men nu vill Vattenfall Eldistribution AB med hjälp av detta arbete ta fram ett standardiserat sätt att placera produktionsbrytaren på. Därför var huvudmålet med arbetet att ta fram riktlinjer för hur kunder till Vattenfall Eldistribution AB ska placera produktionsbrytaren i anläggningen. Arbetet presenterar en övergriplig beskrivning över hur en solcellsanläggning kan se ut samt hur mängden av dessa anläggningar i Sverige har förändrats. Då statistiken visat att antalet produktionsanläggningar ökat varje år blir det allt viktigare att det finns tydligare riktlinjer från nätägare. Dessutom undersöks hur Vattenfall Eldistribution AB behandlar en förfrågan att installera solceller. Genom beräkningar av elnätet avgörs hur anslutningen av produktionsanläggningen kommer att gå till. För att uppnå ett resultat krävdes det att ta in information från flera källor. Vattenfall Eldistribution AB delade med sig av vad som var viktigt för dem och hur de önskar att installationerna är utformade. Som komplement till Vattenfall Eldistribution AB:s yttrande granskades relevanta standarder och föreskrifter. För att ytterligare motivera placeringen till kunder har hänsyn tagits till brandkårens önskemål om solcellsanläggningar. Baserat på informationen från samtliga källor togs riktlinjer fram. Dessa riktlinjer presenterar olika placeringar av produktionsbrytaren. För varje placering beskrivs fördelar och nackdelar. Slutsatserna av arbetet är att produktionsbrytaren behöver placeras utomhus, antingen på byggnadens fasad alternativt i mätarskåpet om det befinner sig utomhus. Utöver placeringen av produktionsbrytaren behöver även växelriktaren till anläggningen uppfylla de krav som ställs av förordningar vilket lättast görs genom att välja en växelriktare som är med i listan ”Rikta Rätt” från Energiföretagen. / Vattenfall Eldistribution AB is one of Sweden's largest grid owners and aims to make Sweden fossil-free within one generation. In order to cover Sweden's electrical energy needs in a fossil-free way, more renewable production plants are required. One of the production plants that is growing the most right now is solar cell plants. Swedish standards have rules for how production plants must be designed. Among other things, there are requirements on how the manual disconnection of the solar cells should work and that there must be a circuit breaker that can disconnect the entire production plant, also called a production circuit breaker. Due to different interpretations, this circuit breaker has been allowed to be placed in different ways, but now Vattenfall Eldistribution AB wants to use this work to develop a standardized way to install the production circuit breaker. Therefore, the main goal of the work has been to produce guidelines for how customers of Vattenfall Eldistribution AB should place the production circuit breaker in the plant. The work presents a comprehensive description of what a solar cell installation might look like and how the amount of these facilities have changed in Sweden. As the statistics show that the number of production facilities increases every year, it is important that there are clearer guidelines from grid owners. In addition, how Vattenfall Eldistribution AB handles a request to install solar panels has been investigated. Through calculations of the electricity network, it is determined how the connection of the production plant will be carried out. In order to achieve a result, it was necessary to gather information from several sources. Vattenfall Eldistribution AB shared what was important to them and how they would like the installations to be designed. As a supplement to Vattenfall Eldistribution AB's opinion, relevant standards and regulations were examined. In order to further justify the placement to customers, consideration was also given to the fire department's requests for solar cell installations. Based on the information from all sources, guidelines were created. These guidelines present different locations of the production circuit breaker. For each location the advantages and disadvantages are described. The conclusions of the work are that the production circuit breaker needs to be placed outdoors, either on the facade of the building or alternatively in the meter cabinet if it is outdoors. In addition to the location of the production circuit breaker, the inverter for the plant also needs to meet the requirements set by regulations, which is done by choosing an inverter that is on the list of "Rikta Rätt" from Swedenergy.

This thesis is an investigation of how a modular on-track gantry system intendedfor arc-welding robots can be standardized by using the existing product portfolio ofon-track gantry systems of a company.The company in this thesis have chosen to be anonymous, and will be referred toas the company. The need for a standardized product is high, since robot solutionsis consistently becoming more prevalent in all industries year by year. They havethe ability to execute commands with precision for longer than any manual labourcould. To keep up with the demand for robot solution, the company is interestedin standardizing their current on-track gantry system to speed up their process.Standardizing is the process of developing and implementing specifications based onthe consensus of the views of firms, users, interest groups and governments. Thecompany currently customizes most of their on-track gantry systems but wants tostandardize this process.The purpose of this thesis is to propose and evaluate a standardized model of anon-track gantry system. This is done by dividing the work in three separate phases.One pertaining to collecting information about the on-track gantry. The followingphase involves processing the information and establishing a baseline for the model.The final phase is contains the creation of a new on-track gantry system that isconstructed from existing parts and and new parts and simulated regarding stressand frequency.The information that could be extracted from existing on-track gantry were anumber of parameters, such as stroke lengths, production costs, part numbers etc.From the information, a set of needs could also be established. Further, the infor-mation is processed by comparing how many different parts exists in the modules ofexisting on-track gantry. A decision is also done here with the help of two decisionanalyses, to choose the best existing gantry to base the standardized model on. Fi-nally, a proposed standardized model is constructed with a set 2 stroke lengths inz-direction, 1500 mm and 2000 mm and 3 stroke lengths in x-direction, 2000 mm,3000 mm and 4000 mm. The model also includes the option to choose whether anattached arc-welding robot is placed stiff in a position or if it should move the entireinterval in the z- and x-directions.In conclusion, the new proposed model is standardized due to there being a clearguideline for how the model is set up, what it can hold and the stroke lengths. / Den här tesen är en undersökning av hur ett modulärt on-track gantry system förbågsvetsrobotar kan standardiseras med hjälp av ett företags befintliga produktport-följ av gantry system för bågsvetsrobotar.Företaget har i denna avhandling valt att vara anonymt och kommer att benäm-nas företaget. Behovet av en standardiserad produkt är stort, eftersom robotlösningarständigt blir vanligare i alla branscher år för år. De har förmågan att utföra kom-mandon med precision under längre tid än vad manuellt arbete skulle kunna göra.För att hålla jämna steg med efterfrågan på robotlösningar är företaget intresserat avatt standardisera sitt nuvarande system med spårbundna gantry för att påskynda sinprocess. Standardisering är en process för att utveckla och genomföra specifikationersom bygger på en samsyn mellan företag, användare, intressegrupper och regeringar.Företaget anpassar för närvarande de flesta av sina gantry system på spåren, menvill standardisera denna process.Syftet med denna avhandling är att föreslå och utvärdera en standardiserad mod-ell av ett gantry system för spårbundna fordon. Detta görs genom att dela upp ar-betet i tre separata faser. En som gäller insamling av information om gantry. Denföljande fasen handlar om att bearbeta informationen och fastställa en grund förmodellen. Den sista fasen innehåller skapandet av ett nytt system för spårbundnagantry som konstrueras av befintliga delar och nya delar och simuleras med avseendepå belastning och frekvens.Den information som kunde utvinnas från befintliga spårbundna gantry var ettantal parametrar, såsom slaglängder, produktionskostnader, artikelnummer osv. Utifråninformationen kunde också en uppsättning behov fastställas. Vidare bearbetas in-formationen genom att jämföra hur många olika delar som finns i modulerna i debefintliga spårburna gantry. Här fattas också ett beslut med hjälp av två beslutsanal-yser för att välja den bästa befintliga gantry att basera den standardiserade modellenpå. Slutligen konstrueras en föreslagen standardiserad modell med två slaglängder iz-riktningen, 1500 mm och 2000 mm, och tre slaglängder i x-riktningen, 2000 mm,3000 mm och 4000 mm. Modellen innehåller också möjligheten att välja om enansluten bågsvetsrobot placeras styvt i en position eller om den ska förflytta sig helaintervallet i z- och x-riktningen.Sammanfattningsvis är den nya föreslagna modellen standardiserad tack vare attdet finns en tydlig riktlinje för hur modellen är uppbyggd, vad den kan hålla ochslaglängderna.

It is a high demand of land in the society today, especially in urbanized areas. Values of land are increasing, and the cities get more complex constructions and relations between ownership.Since the 1st of January 2004 it is possible to form real properties that are limited both horizontally and vertically. This is called three-dimensional real properties a property spaces and is defined in the Swedish Land Code and the Real Property Act. The purpose is to separate land and buildings with different functions on different levels to achieve a more efficient use of land.The aim in this thesis is to investigate current legislation and recommendations for presentation of 3D real properties and their rights, restrictions and responsibilities (RRRs) and how these are presented in cadastral dossiers today. Further, the thesis addresses the question of how a 3D cadastral model should be visualized, which level of detail should be implemented in the model and which input data is required. The thesis has been conducted by studying literature, documents and laws, creating a 3D model and by study and evaluate cadastral dossiers for 3D property formation.The current legislation for property formation declares that if a property boundary cannot be marked in the ground, it should be presented by “enough accuracy” in maps and drawings. As a complement to this there are also a textual description of the vertical and horizontal extent of the property. The results of the study show that the intelligibility of the 3D extension in cadastral dossiers for 3D property formation can be improved. One way to improve this is to use standardized 3D models which can make it easier to interpret the relations between real property boundaries, RRRs, the construction and other features of interest. But to create a 3D model that presents the accurate cadastral relationships can be very time consuming and requires a lot of data. To solve this, a concept for standardized 3D models in three levels of detail is proposed. The concept covers a general, schematic and detailed model. The models require different types and amount of data and need different amount of work to create. A general visualization concept for these models are also proposed.A conclusion that can be drawn, is that standards and requirements for presentation of the extent of 3D real properties and RRRs is are missing today. It is hard to interpret the legal situation in current cadastral dossiers for 3D property formation, if this could be presented in a better way it could lead to more efficient processes and better understanding by both professionals and laymen. Another conclusion is that how 3D real properties and RRRs are formed varies a lot, from simple volumes to more complex situation related to construction details. This makes it hard to create one type of 3D cadastral model that covers all types of 3D real property situations. / Efterfrågan på mark är hög i samhället idag, speciellt i urbaniserade områden. Som en följd av att värdet på mark stiger skapas allt mer komplexa byggnader, konstruktioner och ägandeförhållanden i städerna. Sedan den 1a januari 2004 är det möjligt att bilda 3D-fastigheter i Sverige, dessa har både en horisontal och vertikal avgränsning. Definitionen av vad en 3D-fastighet är och hur den bildas är beskrivit i Jordabalken och Fastighetsbildningslagen. Syftet med att införa möjligheten för 3D fastighetsbildning var att separera mark och byggnader med olika funktioner för att effektivisera markanvändningen.Målet med det här arbetet är att undersöka gällande lagstiftning och rekommendationer för redovisning av 3D-fastigheter och deras rättigheter, skyldigheter och ansvar samt hur dessa är redovisade i dagens förrättningsakter. Vidare så undersöks det hur en fastighetsmodell i 3D skulle kunna visualiseras, vilken detaljeringsnivå modellen bör ha samt vilka data som krävs för att skapa modellen. För att svara på frågeställningarna har en litteraturstudie genomförts där tidigare studier, lagar, rekommendationer och dokument har studerats. Det har också genomförts en analys och utvärdering av ett antal existerande förrättningsakter som behandlare 3D fastighetsbildning. Utöver detta har en fastighetsmodell i 3D skapats.Den gällande lagstiftningen för fastighetsbildning slår fast att om en fastighetsgräns inte kan markeras på marken så måste den presenteras med tillräcklignoggrannhet i kartor och ritningar i en förrättningsakt. Detta underlag kompletteras också med en text som beskriver horisontell och vertikal utbredning verbalt. Resultatet av studien visar att det finns mycket förbättringspotential för redovisning av 3D fastighetsbildning i förrättningsakter. Ett sätt att förbättra detta är genom att använda standardiserade 3D modeller vilket kan göra det lättare att tolka förhållanden mellan fastighetsgränser, rättigheter, byggnader och andra anläggningar som kan vara av intresse. Men att skapa en 3D modell som redovisar det exakta rättsliga förhållandena kan vara väldigt tidskrävande och sätter höga krav på tillgängliga data. För att lösa detta har ett koncept för 3D fastighetsmodeller i tre olika detaljeringsnivåer tagits fram. Konceptet innefattar en generell, en schematisk och en detaljerad modell. Modellerna kräver olika mycket data och arbetstid för att skapa. Ett generellt visualiseringskoncept är också förslaget som för modellerna.Slutsatserna som kom fram under arbetets gång är att tydliga standarder och kravställningar för hur utbredning av 3D-fastigheter och rättigheter redovisas saknas idag. Det är svårt att tolka de rättsliga förhållandena i förrättningsakter för 3D fastighetsbildning. Bättre och mer entydiga redovisningar av fastighetsinformation i 3D skulle kunna leda till mer effektiva processer och bättre förståelse från både fackmän och lekmän. En annan slutsats är att hur fastighetsförrättningar för 3D fastigheter och dess rättigheter är utformade idag varierar mycket; allt från simpla volymer till mer komplexa situationer i relation till konstruktionsdetaljer. Detta gör det svårt att skapa en typ av 3D-fastighetsmodell som fungerar bra för alla typer av 3D fastighetsbildningar.

Bakgrund: Inom SVF för bröstcancer är målet att 80 procent av alla patienter med välgrundad misstanke om cancer inom 28 kalenderdagar ska få påbörja sin första behandling. Region Kronoberg har inte lyckats uppnå målet, vilket är en problematik som grundar sig i resursbrist, ofullständig samordning och koordinering samt en funktionsorienterad struktur. Användningen av vårdlogistiska verktyg och teorier kan bidra till att identifiera vårdförloppets utmaningar samt bidra till förbättra dem.  Syfte: Ur ett logistiskt perspektiv syftar studien till att identifiera utmaningar för Region Kronobergs standardiserade vårdförlopp för bröstcancer. Förbättringsförslag för dessa utmaningar kommer att undersökas och presenteras, för att kunna bidra till att Region Kronoberg närmar sig målet om att 80 procent av alla patienter med välgrundad misstanke om bröstcancer ska få påbörja behandling inom 28 dagar.  Metod: Studiens metod utgör en kvalitativ fallstudie med en deduktiv ansats, där primärdata har samlats in genom semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer. Utöver primärdata har även sekundärdata från Cancercentrums och Region Kronobergs statistik samlats in. För att besvara studiens forskningsfrågor har dessa analyserats i relation till studiens teoretiska referensram, som utgörs av vetenskapliga artiklar och litteratur.  Slutsats: Ett antal utmaningar har identifierats inom SVF för bröstcancer, inklusive resursbrist och problem med remitteringshantering. En funktionsorienterad struktur och långa beslutsvägar hindrar utvecklingsarbetet. För att närma sig det nationella målet föreslås användning av Theory of Constraints, ett standardiserat system för att skicka remisser, kapacitetsplanering, en större grad av processorienterad struktur, förbättrad kommunikation samt lean healthcare-konceptet.  Studiens bidrag: Resultatet kan ha praktisk betydelse för att väcka diskussion och väcka frågor som kan stimulera till ytterligare forskning inom vårdlogistik och SVF. Teoretiskt kan studien bidra till att skapa medvetenhet och driva förändringar, vilket kan bidra till effektivisering.  Nyckelord: Flaskhals, Kapacitetsplanering, Koordinering, Lean healthcare, Process management, Samordning, Standardisering, Supply chain management, Theory of constraints / Background: Within the CCP for breast cancer, the goal is for 80 percent of all patients with well-founded suspicion of cancer to initiate their first treatment within 28 calendar days. Region Kronoberg has not been able to achieve this goal, which stems from resource constraints, incomplete coordination and a function-oriented structure. The use of healthcare logistics tools and theories can help identify challenges and contribute to their improvement.  Purpose: From a logistics perspective, identify challenges in Region Kronoberg's standardized care pathway for breast cancer. Improvement proposals for these challenges will be explored and presented to help Region Kronoberg get closer to the goal of ensuring that 80 percent of all patients with well-founded suspicion of breast cancer initiate treatment within 28 days.  Method: The study employs a qualitative case study with a deductive approach, where primary data has been collected through semi-structured and unstructured interviews. In addition, secondary data as statistics have been collected from the Cancer Center and Region Kronoberg. To address the research questions, these data sources have been analyzed in relation to the study's theoretical framework, consisting of scientific articles and literature.  Conclusion: Several challenges have been identified within the CCP for breast cancer, including resource shortages and issues with referral management. A function-oriented structure with long decision-making processes hinder improvement efforts. To approach the national goal, the use of  TOC, a standardized referral system, capacity planning, a higher degree of process-oriented structure, improved communication, and lean healthcare concept are suggested.  Contribution: The results may have practical implications for initiating discussions and raising questions that can stimulate further research in healthcare logistics and CCP. Theoretically, the study can contribute to raising awareness and driving changes, which can lead to streamlining and efficiency improvements.  Keywords: Bottlenecks, Capacity planning, Coordination, Lean healthcare, Process management, Standardization, Supply chain management, Theory of Constraints

No description available.

This study is made because of the increased global competition where companies have to look in to their own business to find opportunities for improvements. The purpose of the study is to gain a deeper knowledge of the waste that occurs in internal material flow and how to improve processes like transports and material handling as part of the internal material flow.  Internal material flows in itself a waste of resources since it does not add value to the product, but the flow is necessary to make a business work. Therefore, companies should review their flows and try to find improvement to become more efficient. Unused transportation, waiting and poor material handling are just three examples of waste that was discovered during the case study. Based on the theories and data from the case study proposals for improvement have been developed.  By solving the defined questions of the study, the purpose has also been attained. More knowledge about the factors that affect the internal material flow negative and the methods you can use to enhance the flow is obtained by the study. Since only one company has studied the study can be considered limited, from a scientific perspective. / Bakgrunden till studien ligger i den ökade globala konkurrenssituationen för medelstora företag som leder till att företag måste ser om sin verksamhet för att hitta förbättringsmöjligheter. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap i vilka slöseri som förekommer i interna materialflöden samt hur man kan effektivisera processerna materialtransporter och materialhanteringen som ingår i det interna materialflödet.  För att kunna bemöta studiens syfte genomfördes en litteraturstudie parallellt med en fallstudie ute på ett producerande företag. Litteraturstudien startade väldigt brett med generella teorier, för att sedan gå över till att bli mer fokuserad på de delar som studien omfattar. Under fallstudien samlades kvantitativ data in genom observationer för att få fram ett resultat av nuläget hos fallföretaget. Därefter analyserades resultatet med den genomförda litteraturstudien för att på så sätt kunna besvara studiens frågeställningar och därmed syfte.  Interna materialflöden är i sig ett slöseri av resurser då det inte höjder värdet för slutprodukterna, dock är flödet nödvändiga för att få en verksamhet att fungera. Därför bör man se över sina sitt flöde och hitta ständiga förbättringar för att bli mer effektiva. Outnyttjade transporter, väntan och långa materialhanteringar var några av de slöseri som upptäcktes under fallstudien. Utifrån teorier och data från fallstudien har förbättringsförslag tagits fram, där bland annat förslag på mer strukturerade och planerade transporter kan lösa problem med outnyttjade transporter.  Genom att svara på frågeställningarna har studiens syfte uppnåtts. Då fördjupad kunskap om vilka faktorer som påverkar det interna materialflödet negativt och vilka metoder man kan använda för att förbättra flödet är erhållits genom studien. Då endast ett företag har studerats kan studien anses som begränsad ur ett vetenskapligt synsätt.  Därför kan det vara intressant att studera liknande företag i framtida studier för att se om resultaten är generaliserbara. Det skulle även vara intressant att se hur en implementering av förbättringsförslagen påverkar fallföretagets interna materialflöde.

Kvalitetsledningsstandard ISO 9001 samt miljöledningsstandard ISO 14001 är idag frekvent förekommande i svenska företag. Standarderna har som syfte att ligga till grund för en organisations ledningssystem och innehåller en mängd kravspecifikationer som anses vara optimala för att en verksamhet ska bedriva ett hållbart kvalitetsarbete. Standarderna ges ut av International Organization for Standardization, vilken förkortas som ISO. Förkortningen grundar sig i det grekiska ordet isos som kan översättas till identisk eller lika. Grundidén för ISO-standarder är nämligen att de är standardiserade riktlinjer som går att applicera på alla organisationer med samma resultat.    Genom en kvalitativ flerfallsstudie så ämnar forskningen att undersöka hur organisationer påverkas av ISO-standarders spridning och institutionalisering, samt vad det har för effekt på dess arbete med kvalitet och hållbarhet. Under arbetets gång så har primärdata samlats in genom sex semi-strukturerade intervjuer med kvalitetschefer, miljöchefer och projektansvariga på ISO-certifierade företag samt hos Swedish Standards Institute. Majoriteten av forskningsanalysen behandlar ISO-standarder i kontexten kring institutionalisering, isomorfism och institutionellt tryck, men den undersöker även företags påstådda motiv, och hur de upplever de organisatoriska konsekvenserna av anpassningen till ett ISO-certifierat ledningssystem.   Utfallet av undersökningen visar att de undersökta företagen påstår sig ha tre olika motiv till att göra en anpassning till ISO-standarder och dessa är: Påtryckningar från intressenter och kundernas krav på certifierade ledningssystem, certifieringar som konkurrensfördel i upphandlingar, samt en tilltro till standardens förmåga att effektivisera den egna verksamheten.   Påtryckningarna från intressenter har visat sig ha en central roll i hur företaget bedriver sitt arbete med standarder. De organisatoriska effekterna upplevs av samtliga respondenter som positiva men ger i de flesta fall inte intryck av att vara bra nog för att motivera den mängd tid och resurser som krävs för att erhålla ett certifikat. Istället sätts processen ofta igång genom ett tryck från omgivningen där kunderna genom sina kravställningar har en förmåga att få företagen att initiera sin anpassning. Svenska organisationer drivs således till att anpassa sig till samma typ av standardiserade sätt att bedriva sitt arbete, vilket gör dem mer homogena med sin omgivning och bidrar till att kvalitets- och miljöarbetet allt mer blir professionaliserat. / Quality management standard ISO 9001 and environmental management standard ISO 14001 are frequently occuring in swedish enterprises. The standards are intented to provide a foundation for an organization’s management system and they contain a series of specifications that are estimated to be optimal for a business to conduct a sustainable and high quality operation. ISO-standards are published by International Organization for Standardization, which is abbreviated as ISO. The abbreviation stems in the greek term isos, which can be translated into equal or alike. The main idea of ISO-standards is that they are a series of standardized guidelines which can be applied to any organization with the same results.   By conducting a qualitative multi-case study the research intends to examine how organizations are affected by the ISO-standards proliferation and institutionalization, as well as its perceived effects on firms’ work with quality and sustainability. Primary data has been gathered during the course of the research by conducting six semi-structured interviews with quality managers, environmental managers and project managers at ISO-certified enterprises as well as the Swedish Standards Institute. The majority of the analysis treats ISO-standards in the context of institutionalization, isomorphism and institutional pressure. Moreover, it also examines the enterprises alleged motives for adaption as well as their experience of the organizational changes a certified management system entails. The results of the research shows that the examined enterprises claims to have three different motives for adaption: Pressure from stakeholders and the customers’ demands for certified management systems, certificates as a competitive advantage in procurements, as well as a trust in the standards ability to streamline the organization.   The pressure from stakeholders have proven to play a central role in how the enterprise conducts work with the standards. The organizational effects are perceived by all respondents as positive. However, in most cases they do not give the impression of being worthy of the time and effort required to achieve a certificate. Instead, the process of acquiring a certificate is often initiated as a direct response to customers’ demands. Thus, the organizations are more inclined to adapting the same kind of standardized ways of planning their operations, which further makes them homogeneous with their environment as well as contributes to the professionalization of quality- and environmental work.

Bakgrund Key Audit Matters infördes år 2016 i Sverige som en del av den utökade revisionsberättelsen med syfte att göra revisionsberättelsen mer informativ samt företagsspecifik. Key Audit Matters ska tas upp i revisionsberättelsen där revisorn upplyser om de områden som anses vara de mest betydelsefulla riskerna i företaget. Storbritannien var en av de första länderna som införde en utökad revisionsberättelse år 2013. Debatter och diskussioner hägrar i Sverige angående om den nya revisionsberättelsen med KAM uppfyller sitt syfte med att vara företagsspecifik eller om risken finns att den nya revisionsberättelsen blir standardiserad. Syfte Studiens syfte är att utforska om det sker en standardisering av Key Audit Matters. Metod I studien har en deduktiv ansats använts med ett eklektiskt angreppsätt. Studien är kvantitativ och använder sig av sekundärdata som dess empiri. Studiens sekundärdata kommer från två olika år samt två olika länder. Slutsats Studiens slutsats är att det inte sker någon statistisk säkerställd standardisering. Dock slår studien fast att det finns skillnader i graden standardisering mellan Sverige och Storbritannien. / Background Key Audit matters were introduced in Sweden in 2016 as a part of the expanded audit report with the purpose of being more informative and firm specific. Key audit matters are a section in the audit report where the auditor uses the professional judgement to disclose the most vital parts of the audit. Great Britain was one of the first countries to establish the expanded audit report in 2013. Debates and discussions in Sweden are occurring about whether Key Audit Matters are living up to its purpose of being firm specific or is there a risk that the new audit report will be standardized. Purpose The purpose of this study is to investigate if a standardization of Key audit matters is occurring. Method In this study a deductive and eclectic approach. The study is also quantitative and uses archival data for the empirical data. The empirical data consists of data from two different years and two different countries. Conclusion The conclusion of this study is that there is no proof that there is a standardization occurring, but the study gives proof that there are differences in the degree of the standardization between Sweden and Great Britain