Bakgrund: En tydlig kommunikation mellan vårdpersonal på en sjukhusavdelning är av yttersta vikt för att bevara och stärka patientsäkerheten. Om det händer att kommunikationen angående patienten blir bristande, speciellt i överrapportering mellan den huvudansvariga vårdpersonalen, påverkas vårdkvaliteten eftersom viktig information går förlorad och risken för medicinska fel ökar markant. Sjuksköterskorna är de som i största grad har kontinuerlig kontakt med patienten när denna vårdas på ett sjukhus och har som vårdgivare ett ansvar för att en god patientvård utförs. För att detta skall kunna realiseras måste hela tiden kontinuiteten och säkerheten i omvårdnaden av patienten garanteras och detta bygger delvis på korrekt informationsöverföring. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av patientsäkerhet i samband med överrapportering av patienter vårdpersonal emellan på en ortopedklinik. Metod: För att utforska sjusköterskornas upplevelser valdes att genomföra kvalitativa intervjuer med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in med hjälp av ljudbandspelare och transkriberades för att sedan analyseras med en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Sex sjuksköterskor från samma klinik som arbetat mellan 8 månader och 15 år intervjuades. Resultat: Olika områden belystes som sjuksköterskorna upplevde påverkade patientsäkerheten i samband med överrapporteringen på olika sätt. Förutsättningar för att patientsäkerheten ska bevaras i rapportmomentet var bland annat att det fanns rutiner och att en standardiserad rapportmodell brukades. Att vara uppdaterad inför sin rapport, att återkoppla till sina kollegor samt att försäkra att patientjournalerna innehöll relevanta uppdateringar underströks också. De områden sjuksköterskorna upplevde behövde förbättras var bland annat att hålla fokus under rapporten och fortsätta stötta och uppmuntra varandra att använda SBAR samt att inte glömma journalföringen trots muntligt rapport, användning av avdelningsbunda ord och förkortningar i journalerna samt när informationen i rapporten är gammal och/eller felaktig. Organisatoriska problem var upplevelserna av en hög arbetsbelastning som orsakar stress och fel samt otillräcklig rapportering av avvikelser. Slutligen presenterades vad sjuksköterskorna upplevde som för- och nackdelar hos muntlig rapport som var den använda överrapporteringsformen vid tiden för intervjuerna, respektive skriftlig rapport och några tankar om en blandad variant. Slutsats: Patientsäkerheten kan påverkas av många faktorer i samband med överrapporteringen, vare sig den är muntlig eller skriftlig. Men med en strukturerad metod för överrapportering upplevde sjuksköterskorna att många av riskerna minskar, genom att strukturera överrapporteringen ansåg sjuksköterskorna även att de kunde spara tid. Arbetet med att implementera klinikens standardiseringsmodell fullt ut behövde dock fortsatta ansträngningar.

Byggsektorn är en bransch med höga produktionskostnader, som till stor del är baserat på resursslöseri. Ett av dessa slöserier är lager, som är nödvändiga inom de flesta organisationer men som ofta kan reduceras i storlek och förbättra sin struktur. Detta kan uppnås med hjälp av filosofin Lean, vars principer både gynnar företaget samt leder till en minskad miljöpåverkan (M. Kidwell 2006; J. Maxwell, 1996). Detta genom att eliminera slöserier och effektivisera processer, vilket också kan tillämpas inom lagerhantering. Projektet har genomförts i samarbete med Skanska och NCC, som båda upplevt problem med strukturen på deras lager. Det övergripande syftet med detta projekt är att ta fram och testa en tydlig metod som kan användas vid strukturering inom en verksamhet. Däremot har inte en fullständig implementering av Lean och 5S skett, utan en lättare version som enkelt kan bidra till struktur. Målet med detta projekt är framförallt att den framtagna metoden ska kunna användas av verksamheter som behöver ordning och reda. Ytterligare ett mål är att Skanska och NCC ska få förbättringsförslag om hur de kan förbättra sina lager. Dessa lösningar samt den framtagna metoden ska också bidra till de tre hållbarhetsmålen. För att kunna nå dessa mål har projektet framförallt använt workshops, men också observationer och intervjuer.  Företagen hade liknande resultat, däremot är de anpassade efter de olika verksamheterna. Ett nuläge, önskat läge och förbättringsförslag utifrån 5S kunde då tas fram. Nuläget visade dålig ordning och reda på lagren hos både Skanska och NCC. Även det önskade läget var liknande då de båda ville ha markerade platser för verktyg och material, en tydlig standard och att alla hjälps åt och engagerar varandra. Detta resulterade i att förbättringsförslag kunde tas fram. Den största slutsatsen som kunde dras av projektet var att en lättare implementering av 5S kunde användas om en verksamhet vill ha struktur på ett lager. Workshop visade sig också vara en effektiv metod för att åstadkomma ett resultat med hjälp av deltagarnas erfarenheter och idéer. Genom att praktiskt testat en workshop och sammanställt teori, intervjuer och observationer har en färdigställd guide tagits fram för hur 5S-metoden kan bidra till struktur på ett lager.

BIM Standardization holds significant importance within the AEC industry and contractors serve as one of the primary users of standards. This thesis undertakes an exploration of the incentives that drive contractors toward BIM standardization. The research employed semi-structured interviews as the principal means of data acquisition, based on their adaptability in examining intricate matters and extracting comprehensive insights from individuals operating within the Swedish construction sector. Respondents were carefully chosen from the Swedish AEC industry, with a particular focus on contractors and experts engaged in BIM, digitalization, and standardization. The interviews were designed to elicit valuable perspectives regarding the establishment of motivations for contractors regarding BIM standardization. This study's findings offer a comprehensive understanding of standardization in the Swedish AEC industry for contractors. Key insights include the need to bridge the gap between theoretical standards and practical implementation, how standards can address challenges in requirement management, communication, and technology. Contractors' role in driving digitalization and the significance of project delivery methods were also highlighted. The findings emphasize the importance of practical implementation, effective communication, technological advancements, information coordination, and appropriate project delivery methods for successful standardization. This study concludes that involving contractors in the standard development process helps bridge the gap between theory and practice. Addressing challenges in requirements management for the client, requires stakeholder involvement, cultural shift, and automatization relating it back to standardization. The choice of project delivery method may influence BIM standardization with proper collaboration and information coordination being crucial. Standards can empower contractors to drive digitalization forwards in the industry, leading to increased efficiency and innovation. / Standardisering är av stor betydelse inom samhällsbyggnadssektorn och byggentreprenörer är en av de huvudsakliga användarna av standarder. Denna avhandling utforskar incitamenten som driver byggentreprenörer mot BIM-standardisering. Studien använde semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod på grund av metodens flexibilitet att utforska komplexa frågeställningar och erhålla detaljerade erfarenheter från individer verksamma inom den svenska samhällsbyggnadssektorn. Respondenterna valdes ut med särskilt fokus på byggentreprenörer och experter involverade i BIM, digitalisering och standardisering. Syftet med intervjufrågorna var att erhålla insikter om möjliga incitament för att främja BIM-standardisering för byggentreprenörer.  Resultatet av studien bidrar till en djupgående förståelse av BIM-standardisering förbyggentreprenörer. Insikter gällande behovet av att överbrygga klyftan mellan teoretisk kunskap och praktisk implementering av standarder. Vidare identifieras tillämpningar av standarder relaterade till kravhantering, kommunikation och teknik. Studien framhåller också betydelsen av standardisering för byggentreprenörens roll i främjandet av digitalisering. Resultaten understryker behovet av praktisk implementering av standarder, informationssamordning, tillämpningar av standarder för kravhantering och digitalisering.  Studien visar att inkludera byggentreprenörer i de grupper som sköter framtagandet av BIMstandarder hjälper till att överbrygga klyftan mellan teori och praktik. Att ta itu med utmaningar inom kravhantering för byggherrar kräver samarbete av intressenter och där kan standardisering av BIM spela en viktig roll. Valet av entreprenadform kan påverka standardisering, men samarbete och informationssamordning spelar oavsett entreprenadform en avgörande roll. Standarder kan ge byggentreprenörer möjlighet att driva digitalisering framåt för branschen, vilket leder till ökad effektivitet och innovation inom byggsektorn.

Några vanligt förekommande symtom vid neuromuskulära sjukdomar är muskelsvaghet, skakningar och balanssvårigheter. Dessa symptom medför ett behov av mobilitetshjälpmedel, till exempel elektriska rullstolar. Olika neuromuskulära sjukdomar innebär oftast olika symptom, vilket i sin tur ofta medför olika behov. Att individanpassa elektriska rullstolar till personer med olika typer av neuromuskulära sjukdomar och behov är därför ett viktigt mål för att hjälpa till att förenkla vardagen för dem som lider av en neuromuskulär sjukdom. För att den ovan nämnda individanpassningen till olika neuromuskulära sjukdomar ska kunna ske behövs kunskap om området och en kartläggning över vilka behov som finns för respektive sjukdom samt hur man kan bistå behoven. Detta examensarbete undersöker vilka behov som finns och vilka symtom tolv olika neuromuskulära sjukdomar ger upphov till, samt hur en individanpassning av elektriska rullstolar skulle kunna utformas. För att möjliggöra den ovan nämnda individanpassningen studeras funktionalitet och lämplighet hos fyra olika sensorer. Utifrån dessa fyra sensorer i kombination med bakgrundsinformation gällande respektive neuromuskulär sjukdom sker en utvärdering av lämpligheten hos en sensor för styrning av det tekniska mobilitetshjälpmedlet av en individ som drabbats av någon av de i examensarbetet studerade neuromuskulära sjukdomarna. Detta medför en påbörjad individanpassning av det tekniska mobilitetshjälpmedlet. Innan en medicinteknisk produkt kan komma ut på marknaden måste det tillverkande företaget genomgå vissa steg. Efterforskning kring patientbehov och tekniska alternativ på marknaden är en viktig aspekt inför en introduktion på marknaden. Att den medicintekniska produkten har en CE-märkning och är certifierad med relevanta standarder är viktiga kriterier för att produkten ska kunna handlas med fritt på den nationella marknaden. Inför en introduktion på marknaden är det således viktigt för företag och ingenjörer att ha kunskap om dessa områden. Detta examensarbete beskriver de steg som är nödvändiga innan en medicinteknisk produkt kan komma ut på den nationella marknaden och presenterar resultaten i form av bland annat flödesscheman som beskriver riskklassificering av en medicinteknisk produkt.

För att öka Sveriges cirkularitet utvecklas idag internationella standarder i syfte att definiera och enhetliggöra konceptet cirkulär ekonomi. Det nationella arbetet utförs av kommitté SIS/TK 616, vilken är bestående av majoriteten företag. Studien jämför delaktiga och ickedelaktiga företag i denna standardiseringskommitté. Syftet är att undersöka företagsgruppernas aktuella cirkularitetsarbete samt deras uppfattningar gällande de kommande effekterna av CE-standardiseringen. Undersökningen baseras på teori av Ellen MacArthur Foundation samt standardiseringsteori. Empirisk datainsamling utfördes med hjälp av tretton semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att företagens cirkularitetsarbete ökar i relevans men att den cirkulära aktiviteten är varierar både inom och mellan företagsgrupperna. CE-standardiseringen uppfattas innebära en ökad utveckling av CE-arbete vilket tros kunna leda till Sveriges ökade cirkularitet.

Syftet med arbetet är att dels undersöka vilken inverkan som implementeringen av Lean har på införandet av ett digitaliserade arbetssätt på företaget Saltå Kvarn men även att föreslå vilka typer av metoder som har en digitaliseringspotential. Målet med att införa digitaliserade metoder är att förstärka och stödja det redan påbörjade arbetet inom Lean där syftet är att ta vara på medarbetarnas kompetens samtidigt som att effektivisera verksamheten. Mera specifikt undersöks möjligheten att göra avvikelsedokument samt andra ärendehanterings dokument i kvalitetsavdelningen lättillgängliga för medarbetare för att underlätta arbetet och bespara tid. Arbetet har genomförts med hjälp av en kvalitetsstudie som omfattar kurslitteratur om lean, rundtursvandring i företaget, intervjuer med medarbetare samt informations‐insamling genom deltagandet i seminarium och föreläsningar som rör ämnet digitalisering och förändringsförmåga. Studien har tagit del av medarbetarnas tankar och åsikter eftersom det är av hög betydelse att ta hänsyn till dem vid implementeringen av en ny förändring. Anledningen är att det är de som kommer genomföra och tillämpa en förändring. Således är det fördelaktigt för företaget att ta hänsyn till medarbetarnas förslag vid omfattande förändringar. Arbetet har visat på att det går att implementera digitala lösningar med hjälp av implementering av Lean, eftersom Lean möjliggör identifiering av företagets värderingar och skapar en vision som hjälper en organisation att nå framgång och att öka sin lönsamhet. Dessutom har arbetet även resulterat i en presentation av de problem samt en studie om dess rotordsaker, som redan finns med i den nuvarande avvikelsehanteringsmetoden i kvalitetsavdelningen. Således har de presenterade frågorna i rapporten besvarats. Vidare i rapporten förs det ett resonemang kring hur man kan jobba med en förändringsförmåga vilket Lean‐arbetet har satt grunden för. Samtidigt som det krävs att verksamheten går från att jobba med att lösa akuta problem till att gå mer mot lärande och utveckling. För att ta reda på vilka behov det finns inför framtida förbättringar har medarbetarnas önskemål och tankar tagits hänsyn till som föreslag för det framtida förbättringsarbetet. För fortsatta studier är rekommendationerna att hitta ett system som kan möta de nämnda behoven och fastställa budgeten som krävs för att investera i den nya lösningen. / The purpose of the study is to investigate what impact the implementation of Lean can have when there is an aim of introducing digitalized work methods at the company Saltå Kvarn, but to also suggest what types of methods have the potential of being digitalized. The aim of introducing digitalization at the company is to strengthen and support the already begun implementation of Lean where the purpose is to use the skills of the co‐workers in order to have as efficient operation as possible. More specifically what is investigated in the study is the possibility of making deviation documents as well as other case management document digitalized in order to facilitate work and save time for employees. The study has been conducted by the aid of a quality study that is based of study course literature about Lean, a round tour within the company, interviews done with co‐workers and by participating in seminars and lectures that concern the themes, digitalization and the ability to change. The thoughts and opinions of the co‐workers have been sought after because it is of high importance to consider them when implementing a new kind of change because they will make the process of the change themselves and they will have to apply the method. Therefore, it is greatly beneficial for the company to consider co‐worker’s suggestions when aiming for a comprehensive change. The results have shown that Lean could support the implementation of the digitalized solutions, because Lean makes it possible to identify the values of companies to create a vision that helps the organization to reach success and to increase the profit. Additionally, the work has resulted in the presentation of the problems accompanying a study of their root causes, that already exist within the current deviation management method, in the quality department. Thus, the presented questions have been answered. Furthermore, the report presents a reasoning about how to work on the ability to change which the work on lean has set the foundation for. Simultaneously as it is required for the operation to shift the focus from only working with acute problems to also encouraging learning and development. To find out what needs there are to reach future improvements, the desires of employees' have been established in the study as suggestions for a future developmental work. For further studies, it is recommended to find a system that can meet the above‐mentioned needs and to determine the budget required to invest in the resulted new solution.

Kling Glass AB är ett glassföretag som ligger i Mariestad. Företaget är lokalt välkänt och grundades 1950. Det finns en stor del av produktionsprocesserna som ser likadana ut nu som de gjorde då företaget grundades, där det största problemet är processen då företaget producerar sin Dinétårta. I dagsläget är nästan hela tårtan handgjord, vilket skapar kvalitetskrav, krav på operatörer och leder till mycket svinn. Sedan ett ägarbyte 2019 så har viljan att öka omsättningen vuxit på företaget, vilket har lett till många nya kunder. Dock så har inte ledningen på Kling Glass tidigare undersökt vilka interna förbättringsarbeten som kan ge ett ökat resultat. Därmed har företagets omsättning vuxit stadigt för varje år, men företaget har ett bristande kapital. I och med detta så har ledningen på Kling Glass bett om en undersökning av problem i produktionen, specifikt Dinétårtans process, och hur de kan lösa problemen med en lösning som även medför ekonomiska fördelar. Utöver detta så har ledningen även nämnt viljan att förbättra arbetsmiljön för de operatörer som producerar tårtan. Examenarbetets uppgift har därför varit att identifiera problem i processen och presentera realistiska och ekonomiskt gynnsamma lösningsförslag. För att kartlägga nuläget och identifiera problem så användes primärt Värdeflödesanalys, Leans 7+1 slöserier och Ishikawadiagram. Därefter så valdes två specifika problem, i och med att företaget hade fått reklamationer på dessa, vilka var plastbitar under chokladöverdraget och för lite nötter på tårtan. För att djupare undersöka dessa och finna en rotorsak så användes verktyget 5 varför. Verktyget visade att i det första fallet, då plastbitar hade hittats under chokladöverdraget, så uppkom detta på grund av för hög tempo i produktionsprocessen, och att operatören som skar av plastformen inte hann identifiera möjliga defekta produkter. I det andra fallet, då det var för lite nötter på tårtan, så visade rotorsaken vara att plastförseglingsmaskinen i paketeringsfasen hade haft problem, något som skapade stopp i produktion och ett ökat tempo när det återupptogs. Därför hann inte operatören identifiera en tårta som borde varit andrasortering.  De resultat som presenterades för företaget var att standardisera kontroll av temperatur i frystunneln, samt en handhållen doserare med feeder, för att standardisera mängden nötter som läggs på varje tårta. Därefter har det rekommenderats att företaget fortsätter med förbättringsarbete, antingen med andra problem som identifierades i detta arbete, eller använda arbetet som mall för att undersöka och förbättra andra processer. / Kling Glass AB is an ice cream company based in Mariestad. The company is well-known locally and was founded in 1950. A big part of the production process looks identical to the one used when the company was founded, where the biggest problem is the process when the company produces their Diné ice cream cakes. Today a big part of the cake handmade, which creates high quality demands, a need for many operators and creates a lot of waste. Since a new ownership in 2019 the desire to increase revenue increased at the company, which has been realized by growing the amount of customers. Although the management has not investigated how improvement of internal process efficiency can increase the economical result. Due to this, the company’s revenue has continued to increase, although they do not have a lot of funds, and the management of Kling Glass has asked for an investigation of problems in the production, specifically the process where the Diné ice cream cake is produced, and how these problems can be solved with a solution that gives economical benefits. The management has also made aware of their desire for the improvement of the ergonomics in the production. This projects assignment has therefore been to identify problems in the process and present realistic and economical beneficial solutions. To map the current situation and identify the problems the tools Value Stream Mapping, Leans 7+1 wastes and Ishikawadiagram were primarily used. Thereafter two specific problems were chosen, due to complaints caused by these, which were plastic splitter beneath the chocolate coating and the lack of nuts on the cake. To be able to investigate these further and find the causes the tool 5 Whys was used. The tool showed, in the first case, where small plastic pieces were found beneath the chocolate coating, that this was caused due to the high tempo in the process, and that the operator who cut the plastic form didn’t have the time to identify possible defective products. In the second case, where there was a lack of nuts on the cake, the cause showed to be because the plastic sealing machine in the packaging phase had malfunctioned, which caused a stop in the process and an increase in tempo once resumed. This caused the operator to not be able to identify a cake that should have been set aside as sub-standard. The results that were presented to the company was to standardize a control of the temperature in the freeze tunnel, and a handheld dispenser with a feeder, to standardize the amount of nuts that are placed on the cake. Thereafter it has been recommended that the company continue with improvement work, either with other problems that were identified in this project, or to use this project as a template to investigate and improve other processes within the production.

Introduction – The objective of the report was to gain an understanding of how a roadconstruction model should look like and what information it should contain in order tobe suitable for the contractor´s production. Also, to be able to take this further towardsstandardizing the working process. Method – The report has been conducted as a survey, where the main source ofinformation has been semi-structured interviews with candidates that the group hasdeemed to have high competence in BIM and road construction. Results – The study revealed that there are shortcomings in understanding betweendifferent actors and that the purpose of the BIM model itself can be perceiveddifferently. Contractors are mostly interested in getting 3D polylines that are elevatedin the correct coordinate system, and if the model is not complete is not a problem ifthey get external documentation on what is inadequate in the model. There is a need forstandardization throughout the construction process, which should be followed upsuccessively to maintain the quality of the design basis. Analysis – There is no common knowledge about IFC, meaning that most intervieweesdid not mention much about IFC but talked a lot about the need of good coding that isrelated to it. There are questions about responsibility for a road model, who isresponsible for the model, and how the designer can easily waive their responsibilitywith the help of documentation. Discussion – The group believes that they have received useful answers from theinterviews, which has been analyzed to form an understanding of what can be improvedregarding the road construction process. Competence in understanding BIM need to beimproved to achieve standardization, and the purpose of the BIM model need to be clearto improve the design basis results for production. To achieve even higher reliabilityand understanding, more interviews from the contractor side could have been needed,but lack of correspondence prevented this.

This study analyses and examines the hybrid printing process at Uddeholms AB in Hagfors.The objective of this study is to present recommended parameters to achieve optimal printingresults in a newly developed steel as well as a steel powder material designed for additivemanufacturing.The study showed that the best results occurred when printing on metal in a delivery state,with a thin layer thickness and double exposure. This resulted in full density in the fusion zoneand a gradient hardness change compared to a linear hardness change which was achievedwhen using single exposure. This leads to a lower chance of crack initiation due to internalstresses in the material.Additionally, a fixture system is presented that can fixate a variety of geometriessimultaneously. The use of this fixture system leads to a reduction in lead time by up toapproximately 85% comparing to the fixture solution in use today. Another benefit is theincreased economic sustainability since the operator does not need bespoke fixturing solutionsfor specific jobs.To achieve optimal properties of the printed detail, the parameters presented in this studyshould be used in conjunction with the fixture system.

I denna studie undersöks ett svenskt företag vid namn BAM AB som använde sig av franchise som etableringsstrategi för att inta marknaden i Dubai. Studien undersöks utifrån en kartlagd referensram med noga utvald teori inom marknadsinträde, kulturellt och psykisk avstånd, franchise samt lokal standardisering och lokal anpassning. Dessa teorier presenteras sedan i en egenkonstruerad analysmodell med tre huvudteman: marknadsinträde, franchise samt lokal standardisering och lokal anpassning, som utgör grunden i empiri- och analysavsnittet. Studiens fokus syftar i att undersöka vilka möjligheter och hinder som det svenska företaget har stött på samt hur man såg på de kulturella skillnaderna som kan uppstå när man gör ett marknadsinträde på ett land som inte endast skiljer sig åt i avstånd utan även kulturellt. För att skapa en bred empiri har tre informanter som var delaktiga i BAM AB:s etablering i Dubai och en informant från etableringsavdelningen i företaget intervjuats. Den generella slutsatsen visar på att BAM AB mötte kulturella utmaningar vilket kan ha varit bidragande faktorer till varför företaget avvecklade sin verksamhet i Dubai.