En vardag fylld av ansvar och krav från både föräldrarollen och arbetsrollen kan upplevas som stressfyllt för individen. I många fall är det mammor som tar det största ansvaret för hem och barn samtidigt som de arbetar heltid. Statistik visar att kvinnor drabbas hårdast av stress i dagens samhälle, vilket kan förstås utifrån kvinnans breda ansvarsområden gällande barn och arbete. Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor kombinerar heltidsarbete med föräldrarollen. Vidare syftar studien till att förstå hur stressupplevelser hos kvinnor relaterar till kombinationen av arbete och föräldraskap. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju heltidsarbetande mammor i tre olika branscher. Samtliga intervjupersoner är utbildade på universitetsnivå samt har ett eller flera barn i åldrarna noll till tio år. Resultatet av studien visar att intervjupersonerna upplever vissa svårigheter kring att kombinera föräldrarollen med arbetsrollen. En av de största anledningarna till detta är brist på tid, samt ojämn fördelning av praktiska uppgifter kopplat till barnen. Enligt studien tar kvinnorna större ansvar för barn och hushållsuppgifter än vad deras män gör. Mödrarna upplever att det är svårt att hinna med sitt arbete och samtidigt hinna med sina barn och uppgifter i hemmet, vilket ofta resulterar i känslor av stress och otillräcklighet. Ju högre arbetsposition modern har, desto svårare är det att kombinera rollerna. Socialt stöd i form av kollegor, vänner och familj, samt känslan av tillhörighet i många olika sammanhang är av stor vikt för mödrarnas välmående och minskar upplevelsen av stress. Vidare visar resultatet att de kvinnor som har flexibla arbetstider samt hög grad av autonomi i sin arbetsroll upplever mindre arbetsrelaterad stress. Studiens slutsats är att mödrarna generellt upplever sig vara mindre stressade på sina arbeten nu än tiden innan de var föräldrar. Detta är på grund av de inte längre prioriterar arbetet lika högt som de gjorde innan. Däremot känner sig intervjupersonerna mer stressade utanför arbetet när de är föräldrar, vilket beror på att de drar det tyngsta lasset i hemmet och tar störst ansvar för barn.

Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att bli inducerad i samband medförlossning från graviditetsvecka 41. Metod: En kvalitativ webbaserad undersökning genom ett frågeformulär med öppna frågor. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som analysmetod. Resultat: Totalt inkluderades 28 deltagare i undersökningen. I resultatet framkom fyra huvudkategorier och elva subkategorier. Kvinnorna reagerade olika beträffande beslutet om induktion av förlossning. Flera tog emot beslutet positivt, en del accepterade beslutet och andra hade önskat spontan förlossningsstart. Kvinnorna beskrev att det inte togs hänsyn till personliga önskemål eller möjlighet att ifrågasätta. Det framkom en besvikelse över att kroppen inte startade igång förlossningen spontant och naturligt. Kvinnorna hade olika erfarenheter av information, delaktighet, stöd och närvaro i samband med induktion av förlossning. Det kunde konstateras att kvinnorna erfor förloppet antingen som långdraget eller snabbt. Slutsats: Barnmorskor som bistår kvinnor vid induktion av förlossning behöver särskilt Information från barnmorskor har stor betydelse för att stilla oro, stress och förvirring samtidigt som det skapar lugn och samhörighet. uppmärksamma att induktionen kan skapa varierade reaktioner och känslor.

Bakgrund: Andelen kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar. År 2019 diagnostiserades cirka 150 av 100 000 kvinnor med bröstcancer i Sverige. Därmed möter sjuksköterskor allt fler anhöriga som behöver stöd i att hantera en bröstcancerdiagnos. För att kunna möta de anhörigas stödbehov behöver sjuksköterskor kunskap kring vilket typ av stöd som upplevs vara hjälpsamt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa litteratur med fokus på anhörigas upplevelser av stöd från sjuksköterskor när en familjemedlem drabbats av bröstcancer. Metod: Studiedesignen för examensarbetet var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sökningar av befintlig litteratur genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Ett urval av artiklar från sökningarna gjordes, därefter genomgick de valda artiklarna en kvalitetsgranskning med hjälp av SBU:s granskningsmall. Därpå gjordes en innehållsanalys för att analysera och kategorisera artiklarnas resultat. Resultat: Elva kvalitativa studier utgjorde litteraturstudiens resultat. Resultatet presenteras i två kategorier, behov under en skör resa och ambivalens av att leva med ovisshet, med vardera två subkategorier. Konklusion: När stödinsatser gavs till anhöriga blev deras upplevelser av sjukvården avsevärt bättre jämfört med anhöriga som upplevde att de inte fick ta del av stödinsatser. De som saknade stödinsatser upplevde en kamp i ensamhet med en önskan om att bli sedda och få stöd. / Background: The number of women that are diagnosed with breast cancer increases. In 2019, 150 out of 100.000 women in Sweden were diagnosed with breast cancer. With that, nurses are more often faced with relatives that are in need of support in handling a breast cancer diagnosis. Nurses therefore need to have a knowledge of person centered care in order to be able to support relatives and the needs they have during a difficult time.  Aims: The purpose of the literature review was to summarize the content of the literature with a focus on relatives' need for support when a family member gets a breast cancer diagnosis. Method: The design of the study for the thesis was a literature review with a qualitative approach. A search for existing literature was conducted in the databases PubMed and CINAHL. Thereafter, a selection of articles that the searches returned underwent quality review with the assistance of SBU: review template for qualitative studies. A content analysis was also carried out in order to analyze the result of the articles.  Results: The result of the literature review was based on eleven qualitative studies. The result is presented divided into two categories; needs during a fragile journey and ambivalence when living with uncertainty, each category had two subcategories.  Conclusion: When support was given to relatives, their experiences of healthcare became significantly better compared to relatives who felt that they did not get to take part of the support. Those who lacked support experienced a lonely struggle with a desire to be seen and supported.

The aim of this study was to research how teachers describe their knowledge of gifted students and their mathematics education with these students in grades 1-3. Through qualitative interviews eight teachers has been asked how they identify gifted students, how they adjust the education and what support they would need to befriend gifted students in mathematics education. The results indicate that the teachers are aware of the presence of gifted student in mathematics. The methods to identify and adjust teaching varied between the respondents and certain approaches was more favorable than others according to previous research. Common to all the respondents, however, was the desire for additional resource and commitment from the organization to help benefit gifted talents within mathematics. The conclusion is that today ́s teachers needs more knowledge about giftedness, as well as support in order to further promote learning for gifted students within the teaching of mathematics. / Studiens syfte var att undersöka hur lärare beskriver sina kunskaper om särskilt begåvade elever och sin matematikundervisning med dessa elever i årskurs 1-3. Genom kvalitativa intervjuer har åtta verksamma lärare intervjuats om hur de identifierar särskilt begåvade elever, hur de anpassar undervisningen samt vilket stöd lärarna anser sig behöva för att undervisa särskilt begåvade elever i matematik. Resultatet visar att pedagogerna är medvetna om förekomsten av särskilt begåvade elever inom matematiken. Metoderna för att identifiera och därefter anpassa undervisningen varierade mellan respondenterna samt vissa tillvägagångssätt var mer gynnsamma än andra enligt tidigare forskning. Gemensamt för alla respondenter var dock önskan om ytterligare resurser och satsning från organisationen för att kunna hjälpa att gynna särskilt begåvade elever inom matematikundervisningen. Utifrån detta kan man dra slutsatser om att dagens lärare behöver mer kunskap kring särskild begåvning, samt stöttning för att vidare kunna främja lärandet för särskilt begåvade elever inom matematikundervisningen.

Bakgrund: Barnmorskor bör eftersträva en god vårdrelation för att överbrygga den sårbarhet och osäkerhet graviditeten skapar. Inskrivningsbesöken vid graviditet är omfattande, det är mycket information som ska hanteras, vilket försvårar möjligheten till en god vårdrelation. Syfte: Belysa hur barnmorskor vid mödrahälsovården genomför inskrivningsbesöken för att skapa en god vårdrelation. Metod: Datamaterial samlades in via intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Barnmorskorna beskriver vikten av att skapa balans mellan graviditeten i fokus och de medicinska riktlinjerna i inskrivningsbesöken. Graviditeten är den centrala anledningen till besöken så fokus behöver ägnas åt att stärka den gravida/partnern i övergången till föräldrablivandet. Inskrivningsbesöken innebär hantering av medicinska uppgifter, vilka är centrala för vårdplaneringen men kan försvåra den gravidas/partnerns fokus på graviditeten. Den gravidas/partnerns möjlighet till delaktighet vid inskrivningsbesöken beskrivs som central. Avgörande för delaktighet är möjligheten till berättande, kroppsspråk, miljön och stöd av metoder för att främja besökens genomförande. För att främja samtalet används olika former av mallar och fraser samt strategier kring hur dokumentationen handhas. Konklusion: Barnmorskorna beskriver strategier och metoder som centrala för att främja den gravidas/partnerns delaktighet i inskrivningsbesöken. / Background: Midwives should strive for a secure care relationship to overcome the vulnerability of pregnancy. Booking interviews contains lot of information which makes it harder to accomplish a secure care relationship. Purpose: To illustrate how midwives at antenatal care conducts the booking interviews to create a secure care relationship. Method: The data was collected by interviews and analyzed by qualitative content analysis with inductive approach. Result: Midwives describe the importance to create balance between keeping the pregnancy in focus and the medical guidelines during the interviews. The pregnancy is the central reason for the interviews, thus the focus needs to be aimed strengthen the transition to parenthood. The booking interviews involve gathering medical information which is central for the care planning, but it can complicate the pregnant/partners focus on the pregnancy. It’s described as central that the pregnant/partner participates in the interviews. Crucial for participation is the possibility of narration, body language, the environment and support of methods to carrying through the visit. Various templates and phrases are used to help the conversation, and also various strategies how the documentation are handled. Conclusion: Midwives describe strategies and methods as central to promoting the pregnant/partners participation in the booking interviews.

Studien syftar till att undersöka de anställdas uppfattning om det tillvägagångssätt de har, inom grön rehabilitering med naturen som hjälpmedel, för att stötta kvinnor med stressrelaterat utmattningssyndrom tillbaka till sysselsättning. Vidare undersöks hur de anställda uppfattar studie- och yrkesvägledarens yrkesroll och vilka kompetenser vägledare besitter som kan bidra till rehabiliteringen. Denna studie har genomförts med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med anställda vid fem olika gröna rehabiliteringsenheter för att få en så målande bild som möjligt över hur det ser ut på olika gårdar. Informanterna vittnar om en framgångsrik rehabilitering där deltagarna får möjlighet till lugn och ro i sin rehabilitering och där forskning pekar på den gröna miljöns positiva effekter. Orsakerna till stressrelaterat utmattningssyndrom hos kvinnor är framförallt det oavlönade hemarbetet samt bristen på återhämtning och de höga kraven som finns både i arbets- och hemmamiljön. Några informanter skulle vilja se en större samverkan inom den gröna rehabiliteringen där deltagarna får chansen att träffa olika professioner med olika kompetenser på samma plats. Grossi och Jeding (2018) menar att personer med utmattningssyndrom kan ha svårt att navigera sig mellan flera utspridda enheter och att det tar för mycket energi. I en sådan samverkan anser vi att en studie- och yrkesvägledare har en given roll då utbildade vägledare besitter kunskaper som kan hjälpa och stötta deltagarna ur ett stressrelaterat utmattningssyndrom.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Lärare är en yrkesgrupp som påverkas av politiska beslut, olika reformer samt krav från elever och föräldrar. Lärares arbetsmiljö påverkas till stor del av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Syfte: att beskriva hur grundskollärare upplever sin arbetssituation utifrån ett salutogent perspektiv. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie bestående av en digital enkät, baserad på WEMS (Work Experience Measurement Scale), skickades ut via mail till 71 grundskollärare. Resultat: Totalt 67 enkäter besvarades, vilket gav en svarsfrekvens på 94%. Standardiserade indexvärden för varje frågedimension visade på att lärarna hade höga värden på dimensionerna individuella inre upplevelser, stödjande arbetsförhållanden samt ledarskap. Dimensionen tidsupplevelse fick det lägsta värdet i undersökningen och indikerar att lärarna har mindre god upplevelse av arbetssituationen inom denna dimension. Slutsats: Respondenternas svar visar på höga värden inom viktiga områden när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kopplat till ett salutogent perspektiv, exempelvis ledarskap och stödjande förhållanden.

Bakgrund  Missfall är en vanlig händelse och kan påverka en kvinnas liv markant. Den vanligaste definitionen av missfall är en graviditet som spontant avbryts av kroppen själv innan graviditetsvecka 22. Vid missfall kommer kvinnor i kontakt med vården och omvårdnadsansvarig vårdpersonal är sjuksköterskan.  Syfte  Syftet var att belysa kvinnors syn på omvårdnad i samband med missfall.  Metod  Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Datainsamling genomfördes i databaserna Public Medline, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature och Psychological Information Database. Urval och kvalitetsgranskning genomfördes vartefter 15 vetenskapliga artiklar analyserades enligt Kristenssons integrerade analys.  Resultat  Resultatet består av två kategorier vilka beskrivit kvinnans syn på omvårdnad vid missfall. Dessa övergripande kategorier blev ‘stöd ’och ‘kommunikation’. Avsaknaden av emotionellt stöd, uppföljning och negativt språkbruk påverkade kvinnornas syn på omvårdnaden i samband med missfall negativt.  Slutsats  Att genomgå ett missfall kan vara en emotionellt svårhanterad händelse för en kvinna, och kan leda till depression, ångest eller posttraumatisk stress. Kvinnors syn på och upplevelse av omvårdnaden de fick i samband med deras missfall hade en betydande roll för deras emotionella återhämtning efter förlusten. Resultatet visade på att majoriteten av kvinnorna som deltog i de olika studierna upplevde omvårdnaden som bristande, då den hade kunnat fokusera mer på personcentrerad omvårdnad. Kvinnors syn på god omvårdnad är att få emotionellt stöd genom att bli bekräftade, lyssnade till, informerade, tillfrågade om vad de behöver samt att vårdpersonal inte ska använda emotionellt laddade ord eller svår medicinsk terminologi. Kvinnor vill även få uppföljning samt att deras partners ska bli mer inkluderade. / Background  Miscarriage is a common occurrence and is most commonly defined as a pregnancy that spontaneously is terminated by the body itself within 22 weeks. A miscarriage can significantly affect a woman's life. In the event of a miscarriage, women come into contact with health care and the main responsible care provider is the nurse.  Aim  The aim was to illustrate women’s view on nursing care in conjunction with miscarriage.  Method  The chosen method was a literature review. Data collection was performed through the databases Public Medline, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature and Psychological Information Database. Selection and quality review were implemented. Fifteen scientific articles were analyzed according to Kristensson's integrated analysis.  Results  The result consists of two categories which describe woman's view of nursing care in the event of a miscarriage. These overarching categories became 'support' and 'communication'. The lack of emotional support, follow-up and care with choice of words negatively affected the women's view of nursing care in connection with miscarriage.  Conclusions  Going through a miscarriage can be an emotionally difficult event for a woman, that can lead to depression, anxiety or post-traumatic stress. Women's views on and experience of the care they receive by health care personnel in connection with their miscarriage has a significant role in their emotional recovery after the loss. The majority of the women who participated in the studies experienced health care as inadequate. Women's view of good care was to receive emotional support by being confirmed, listened to, informed, asked about their needs and that caregivers should not use emotionally charged words or difficult medical terminology. Women also wanted follow-up and that their partners should be more included.