Uppsatsen är en textanalys där syftet är att granska hur skrivutvecklingen har framställts sigfrån läroplanen 1969, till den nuvarande läroplanen som började användas 2011. Detanalyseras också tre olika läromedel i relation till de olika läroplanerna för att se relationenmellan läroplanerna och läromedlet som förhåller sig till läroplanen. Metoderna som användsför analysen är dels en textanalys när läroplanerna och läromedlen analyseras. Men också enideationell struktur där temat skriftlig språkutveckling eftersöks under tiden då analysen görs.Resultatet av analysen visar att det finns en tydlig utveckling i både läroplanerna och derasolika fokus utifrån vad samhället anser vad som är en viktig kunskap att utveckla. Det finnsockså en klar utveckling i läromedlen som visar att det är nya områden som prioriteras i denyare läromedlen jämfört med tidigare. Det finns däremot fortfarande många likheter från deäldre läroplanerna och läroböckerna med dagens läromedel och läroplan. Slutsatsen är såledesatt samhället och politikerna påverkar läroplanernas innehåll, medan läromedlen är påverkadeav läroplanerna.

3SammandragTitel: ”Chefers uppfattningar av sitt ledarskap med anknytning till motivation inom Skånes universitetssjukhus” Nivå: Kandidatuppsats Författare: Magnus Svensson Utgivningsår: 2012 Handledare: Jonas LundstenDå tidigare forskning inte fokuserat så mycket på ledares uppfattningar av vad som motiverar medarbetarna, fann vi chansen att göra en studie om hur ledarna på Skånes universitetssjukhus (SUS) uppfattar hur de jobbar med motivationsfrågor inom den egna organisationen. Syftet med undersökningen är att, med utgångspunkt i ledarskapet som chefskap, undersöka hur anställda med chefsbefattning inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till vad de tror motiverar medarbetarna inom den egna organisationen . Vi har med en kvalitativ forskningsansats och åtta stycken semi-strukturerade intervjuer identifierat fem teman; kommunikation, delaktighet, anpassning drivkraft och struktur, som cheferna anser vara viktiga motivationsaspekter, och dessutom funnit att dessa uppfattningar om ledarskapet följer ovanstående gemensamma mönster. Vår studie visar på att de uppfattar ledarskapet som att verka för och tillsammans med sina medarbetare mot de gemensamma verksamhetsmål som satts upp. Studien pekar vidare ut att struktur kan påverka den inre och yttre motivationen beroende på om strukturen uppfattas som kontrollerande eller att strukturen inbjuder till delaktighet. Vi ser att resultatet med de fem olika identifierade kategorierna kan vara en utgångspunkt för vidare organisationsforskning inom Skånes universitetssjukhus. / Title: ” Managers' perceptions of their leadership related to motivation in Skåne University” Level: Bachelor thesis Authors: Magnus Svensson Year of publication: 2012 Mentor: Jonas LundstenSince previous research has not focused so much on leaders' perceptions of what motivates employees, we found the chance to do a study on how the leaders at Skåne University understands how they work with motivation issues within their own organization. The purpose of the study is that, on the basis of leadership as leadership, how the employees in managerial positions within the SUS perceive their leadership in relation to what they think motivates employees within the organization. We have a qualitative research approach and eight semi-structured interviews identified five themes: communication, participation, adaptation momentum and structure that managers consider important motivational aspects, and also found that these perceptions of leadership following the above common pattern. Our study shows that they perceive leadership as to promote and together with its employees towards the common business goals that are set. The study also points out that the structure can affect the internal and external motivation depending on whether the structure is perceived as controlling or structure that invites participation. We see that the results of the five categories identified can be a starting point for further research organization in Skåne University Hospital.

Serieforskning som tvärvetenskapligt fält avancerar framåt ur såväl ett internationellt som nationellt perspektiv och syftar ofta till att synliggöra mediets meningsbyggande funktion, något som är intressant inte minst ur en kommunikativ aspekt. Den vetenskapliga litteraturen på området har stor spridning över olika forskningsfält och det saknas väl etablerade teorier och metoder för att analysera tecknade serier. Syftet med studien är att undersöka och analysera skildrandet av tidsförlopp i tecknade serier utifrån sidlayout och seriens system. Avsikten är att utforska hur den formmässiga kompositionen och förhållandet mellan strukturella element påverkar uppfattningen av tidsförlopp i tecknade serier. Undersökningen baseras på teori som behandlar den tecknade seriens system, dess meningsbyggande funktion, anpassningen av verbalt narrativ till visuellt medium och illusionen av tid. Tillsammans med bildanalyser av produktionsreferenser i form av kanoniserade tecknade serier och en egen mediaproduktion i en metodologisk triangulering för att ge en heltäckande bild av problemet ur olika perspektiv, samt att kunna jämföra och analysera resultaten på ett djuplodande sätt. Studien belyser och problematiserar förhållandet mellan seriestrukturen och det bildmässiga innehållet i skildrandet av tidförlopp i tecknade serier.

Den här studien syftar till att undersöka förskollärares upplevelser av förutsättningar för att skapa undervisning i rutinsituationer på förskolan. Genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer ombads åtta förskollärare beskriva hur de upplever förutsättningarna för undervisning i rutinsituationer. I resultatet framkommer det att förskollärare ofta beskriver hela dagen på förskolan som en lång rutin där spontan undervisning sker hela tiden. Rutinerna i förskolan fungerar som en ram som ger hela dagen struktur och fungerar som en trygghet för både vuxna och barn. Förskollärarens kompetens, förskolepersonalens samsyn, deras möjligheter till att diskutera tillsammans och om alla ordinarie förskolepersonal är fysiskt närvarande i barngruppen är förutsättningar som beskrivs betydande. Studiens slutsats visar att en genomarbetad struktur med rutiner som innebär förutsägbarhet, trygghet och lugn skapar goda förutsättningar för undervisning i rutinsituationer.

Die Entstehung kollinearer und nicht-kollinearer Spinstrukturen wird auf verschiedene magnetische Wechselwirkungen zurückgeführt. Für Anwendungen in der Medizin und in der Datenspeicherung ist es notwendig zu verstehen, unter welchen Parametern Frustrationen auftreten, um diese entweder zu vermeiden oder zu nutzen. In dieser Arbeit werden kollineare und nicht-kollineare Spinstrukturen auf zwei verschiedenen Materialsystemen untersucht. Das erste Materialsystem besteht aus drei atomaren Lagen Mangan auf einer (001) Oberfläche eines Wolfram-Einkristalls und das zweite Materialsystem enthält Mangan, welches verbunden mit Sauerstoff kettenförmig auf einer (001) Oberfläche eines Iridium-Einkristalls vorliegt. Spinpolarisierte Rastertunnelmikroskopie (SP-RTM)-Messungen und -Simulationen der dreilagigen, pseudomorphen Manganoberfläche ergeben eine nicht-kollineare Spinstruktur. Dichtefunktionaltheorie (DFT)-Berechnungen legen eine kollineare ↑↓↓- Spinkonstellation nahe. Unter Berücksichtigung der chiralen biquadratischen Paarwechselwirkung befinden sich konische Spinspiralen mit kleinem Öffnungswinkel nah an dem energetisch niedrigsten Zustand. Spinaufgelöste DFT-Berechnungen sind abhängig von der genäherten, geometrischen Relaxation der atomaren Struktur. Kombinierte SP-RTM-Methoden weisen auf einem dreilagigen Materialsystem Spinspiralen nach und zufolge der DFT ist der kollineare bzw. nicht-kollineare Zustand des Systems durch den Abstand seiner Lagen bedingt. SP-RTM-Messungen auf den Manganoxidketten weisen je nach Präparation eine kollineare antiferromagnetische (AFM) oder eine nicht-kollineare Spinstruktur nach. Zudem wird präsentiert, dass sich diese Spinstrukturen durch zwei verschiedene Sauerstoffdrücke und die Zufuhr von Wärme während der Präparation ineinander umschalten lassen. Durch niederenergetische Elektronenbeugung mit variabler Spannung werden zwei atomare Strukturen bestimmt, welche sich durch ihren Oxidationsgrad unterscheiden. Die nicht-kollineare Spinstruktur ist bereits in der Fachliteratur als 120° chirale Spinspirale, verursacht durch die Dzyaloshinskii-Moriya-verstärkte Ruderman-Kittel-Kasuya-Yosida (RKKY)-Wechselwirkung, bekannt. Nach aktuellen, kollinearen DFT-Berechnungen ist die kollineare Spinstruktur als AFM entlang der Ketten und als ferromagnetische Kopplung zwischen den Ketten ermittelt. Aufgrund des Nachweises eines höheren Oxidationsgrades wird eine stärkere RKKY-Austauschwechselwirkung auf der Basis der Heisenberg-Austauschwechselwirkung vermutet. Hier korreliert die Entstehung kollinearer oder nicht-kollinearer Spinstrukturen mit dem Oxidationsgrad. / The formation of collinear and non-collinear spin structures is attributed to various magnetic interactions. For applications in medicine and data storage, it is necessary to understand under which parameters frustrations form in order to either avoid or use them. In this work, collinear and non-collinear spin structures on two different material systems are investigated. The first material system is composed of three atomic layers of manganese on a (001) surface of a tungsten single crystal and the second material system contains manganese combined with oxygen in a chain on a (001) surface of an iridium single crystal. Spin polarised scanning tunnelling microscopy (SP-STM) measurements and simulations of the three-layer pseudomorphic surface of manganese reveal a non-collinear spin structure. Density functional theory (DFT) calculations suggest a collinear ↑↓↓ spin constellation. Considering the chiral biquadratic pair interaction, conical spin spirals with a small opening angle are close to the energetically lowest state. Spin-resolved DFT calculations show a dependence on the approximated geometric relaxation of the atomic structure. Combined SP-RTM methods identify spin spirals on a three-layer material system and, according to DFT, the collinear or non-collinear state of the system depends on the spacing of its layers. Depending on the preparation, a collinear antiferromagnetic (AFM) or a non-collinear spin structure is revealed on the manganese oxide chains using SP-STM. Furthermore, it is presented that these spin structures can be switched into each other during the preparation by two different oxygen pressures and the supply of heat. Using intensity-voltage dependent low energy electron diffraction, two atomic structures are determined, which differ in their degree of oxidation. The non-collinear spin structure is already known in the literature as a 120° chiral spin spiral caused by the Dzyaloshinskii-Moriya-enhanced Ruderman-Kittel-Kasuya-Yosida (RKKY) interaction. According to present collinear DFT calculations, the collinear spin structure is calculated as AFM along the chains and ferromagnetic coupling between the chains. Based on the evidence of a higher degree of oxidation, a stronger RKKY interaction based on the Heisenberg exchange interaction is suspected. In this case, the formation of collinear or non-collinear spin structures correlates with the degree of oxidation.

No description available.

<p>The purpose of this essay is to critically review three different contributions to the agency – structure debate from a political science perspective. My opinon is that the agency – structure debate is one of the main problems within the social science. The theories which I will examine are Lennart Berntsons theory from 1974, Lennart Lundquists from 1984 and Walter Carlsnaes from 1992. These political scientists all have different perspectives to the problem. My aim is to compare three theories that is of importance to the problem. But I also want to show that there are problems with each of these theories. No one really solves the problem. I want to shed some light on the different problems which these theories encounter and I also want to show were the solution to these problems might be found.</p><p>It is obvious that the theories have a similar view on the actor (or agent). Each see the actor as both an individual and a collective, such as a party, state or an organisation. They also see the actor in a constant relation to the society. The two main differences between the theories is when it comes to defining the structures and when it comes to trying to connecting the actor with the structure. Berntson sees the connection as mainly classoriented and this provides valuable knowledge to the debate. However, compared to Berntson, Lundquists theory is more thoroughly worked out when it comes to providing knowledge to how agents are affected by structures. This, I would say, is the biggest advantage with Lundquists theory. Finally, Carlsnaes theory, compared to both Berntson and Lundquist, is the least developed one, at least when it comes to defining both the actor and the structure. Though, I still consider his theory of importance. This is because his contribution to the knowledge on how we might explain structural change.</p>

<p>A big part of assets in companies today consists of their employees knowledge and skills. In today’s society knowledge insensitive companies are increasing. The survival of these companies lie in the knowledge of their employees, which make it of great importance that knowledge transfer is managed properly. Knowledge transfer is important since it makes it possible for co-workers to apply old solutions to new problems that arise, using knowledge that already existing within the organization. From a knowledge transfer point of view, using project as an overall structure has both advantages and disadvantages. Since work comprehended in a project is limited in time knowledge and experiences made from a project may not come to use in a future project. Members of a temporary organization do not have a department to return to and there fore no natural way to transfer the knowledge they gained. </p><p>Purpose of this paper is to describe knowledge transfer in project-based organization and barriers for doing so between projects. The study is conducted at two Swedish companies, SABO AB and Struktur Svenska Kontor AB in the service sector using interviews, studies of documents and observations. Our paper contribute to research by describing problems with knowledge transfer in two small project-based service organization using new concepts and cast shed on problems depending by the organisation, members and the character of project within in the organization. </p><p>Key words: </p><p>.</p> / <p>En stor del av tillgångarna hos många av dagens organisationer utgörs av deras medarbetares kunskap och skicklighet. Vi lever i ett samhälle där kunskapsintensiva företag kommer att bli allt fler. I och med att dessa organisationer fortsätter att existera på grund av medarbetarnas kunskap är det av stor vikt att kunskapsöverföring fungerar väl. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Många av dagens företag organiserar sig i projektform, en företeelse som har blivit allt vanligare på senare tid. Att organisera sin verksamhet i projektform kan medföra både för och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Detta beroende på att de konstellationer som byggs upp under ett projekt upphör när projektet är avslutat. Projektmedlemmar har heller ingen avdelning att återvända till, vilket gör att kunskap och erfarenheter från ett projekt blir svårare att sprida vidare. </p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva kunskapsöverföring i projektbaserade organisationer samt vilka problem de har när det gäller kunskapsöverföringen mellan projekt. Undersökningen grundar sig på intervjuer, dokumentstudier och observationer som har genomförts på SABO AB och Struktur Svenska Kontor AB. Dessa företag är tjänsteproducerade och organiserar sin verksamhet i projektfrom. Vår uppsats bidrar till tidigare forskning genom att beskriva hinder för kunskapsöverföring i två små projektbaserade tjänsteföretag genom att använda nya koncept och belysa problem beroende av organisationen, individen och projektens karaktär inom organisationen. </p>

Der mit flüssigem Natrium gefüllte Druckbehälter eines Präzessionsexperimentes unterliegt im Betrieb einer Vielzahl an Belastungen. Neben den aus der Rotation und Präzession resultierenden Fliehkräften und dem gyroskopischen Moment müssen ebenfalls die fertigungsbedingten Unwuchten sowie die Fluid-Struktur-Interaktion berücksichtigt werden. Darüber hinaus stellen die bei der Erwärmung bzw. Abkühlung auftretenden thermischen Spannungen eine wesentliche Beanspruchung dar. Es wird ein Algorithmus vorgestellt, der es ermöglicht, alle diese transienten und winkelabhängigen Lasten bei minimalem Rechenaufwand in den Berechnungsprozess einzubeziehen und die für den statischen und zyklischen Festigkeitsnachweis nach FKM-Richtlinie maßgeblichen Beanspruchungen zu identifizieren. Dies ermöglicht die vollflächige Berechnung des Auslastungsgrades in ANSYS Workbench.

A big part of assets in companies today consists of their employees knowledge and skills. In today’s society knowledge insensitive companies are increasing. The survival of these companies lie in the knowledge of their employees, which make it of great importance that knowledge transfer is managed properly. Knowledge transfer is important since it makes it possible for co-workers to apply old solutions to new problems that arise, using knowledge that already existing within the organization. From a knowledge transfer point of view, using project as an overall structure has both advantages and disadvantages. Since work comprehended in a project is limited in time knowledge and experiences made from a project may not come to use in a future project. Members of a temporary organization do not have a department to return to and there fore no natural way to transfer the knowledge they gained. Purpose of this paper is to describe knowledge transfer in project-based organization and barriers for doing so between projects. The study is conducted at two Swedish companies, SABO AB and Struktur Svenska Kontor AB in the service sector using interviews, studies of documents and observations. Our paper contribute to research by describing problems with knowledge transfer in two small project-based service organization using new concepts and cast shed on problems depending by the organisation, members and the character of project within in the organization. Key words: . / En stor del av tillgångarna hos många av dagens organisationer utgörs av deras medarbetares kunskap och skicklighet. Vi lever i ett samhälle där kunskapsintensiva företag kommer att bli allt fler. I och med att dessa organisationer fortsätter att existera på grund av medarbetarnas kunskap är det av stor vikt att kunskapsöverföring fungerar väl. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Många av dagens företag organiserar sig i projektform, en företeelse som har blivit allt vanligare på senare tid. Att organisera sin verksamhet i projektform kan medföra både för och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Detta beroende på att de konstellationer som byggs upp under ett projekt upphör när projektet är avslutat. Projektmedlemmar har heller ingen avdelning att återvända till, vilket gör att kunskap och erfarenheter från ett projekt blir svårare att sprida vidare. Syftet med uppsatsen är att beskriva kunskapsöverföring i projektbaserade organisationer samt vilka problem de har när det gäller kunskapsöverföringen mellan projekt. Undersökningen grundar sig på intervjuer, dokumentstudier och observationer som har genomförts på SABO AB och Struktur Svenska Kontor AB. Dessa företag är tjänsteproducerade och organiserar sin verksamhet i projektfrom. Vår uppsats bidrar till tidigare forskning genom att beskriva hinder för kunskapsöverföring i två små projektbaserade tjänsteföretag genom att använda nya koncept och belysa problem beroende av organisationen, individen och projektens karaktär inom organisationen.