För att ett land ska kunna växa och utvecklas krävs att hela befolkningens kunskaper och kompetens tillvaratas. Jämställdhet mellan könen är en viktig faktor för tillväxt. Den svenska arbetsmarknaden är dock till stor del könssegregerad. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden upprätthålls effektivt genom att ungdomar till stor del väljer gymnasieprogram efter kön (SOU 2015:97). Fortfarande är det väldigt få kvinnor som söker de praktiska mansdominerade yrkesprogrammen på gymnasiet, trots att eleverna i grundskolan ska arbeta normkritiskt enligt skollagen (2010:800). Syftet med vår studie är att, genom intervjuer, undersöka varför kvinnor har valt de mansdominerade yrkesprogrammen Bygg och anläggning respektive Fordon och transport. Vi vill också undersöka om, och i så fall på vilket sätt, studie- och yrkesvägledaren spelat någon roll vid deras val till gymnasiet. Urvalet bestod av sex kvinnor, fyra från Bygg- och anläggningsprogrammet och två från Fordon- och transportprogrammet. Vi har använt den kvalitativa undersökningsmetoden och genomfört semistrukturerade intervjuer. Vid analysen har vi använt en hermeneutisk ansats. För att analysera och tolka det empiriska materialet har vi använt teorierna Careership av Hodkinson och Sparkes (1997), Gottfredsons (1981) teori om begränsningar och kompromisser samt Connells (2003) genusteori. Det mest centrala som framkommit i studien är att kvinnornas habitus har haft stor påverkan på valet att studera vid ett mansdominerat yrkesprogram. Det har också framkommit att flera studie- och yrkesvägledare behöver utvidga sin egen handlingshorisont, sina egna yrkespreferenser och yrkesuppfattningar, då de verkar vara fast i en genusklyfta som hämmar dem i samtalen gällande normbrytande val.Nyckelord: gymnasievalet, habitus, mansdominerade yrkesprogram, normbrytande val, studie- och yrkesvägledare / For a country to grow and develop, the knowledge and skills of the entire population must be harsher. Gender equality is an important factor for growth. However, the Swedish labor market is largely gender segregated. Gender segregation in the labor market is effectively maintained by young people largely choosing upper secondary education programs by gender (SOU 2015:97). There are still very few women who apply for the practical male-dominated vocational programs in upper secondary school, despite the fact that pupils in primary school should work norm critical according to the Education Act (2010:800).The purpose of our study is to, through interviews, investigate why women have chosen the male-dominated vocational programs Building and construction and Vehicle and Transport. We also want to investigate if, and if so in what way, the career counsellor played any role in their choice for upper secondary school. The sample consisted of six women, four from the Building- and construction program and two from the Vehicle- and transport program. We have used the qualitative test method and conducted semi-structured interviews. In the analysis we have used a hermeneutic approach. To analyse and interpret the empirical material, we have used the Careership Theory by Hodkinson and Sparkes (1997), Gottfredsons (1981) Theory of circumscriptions and compromises and Connells (2003) theory of gender. The most central finding in the study is that the women’s habitus has had a major impact on their choice to study in a male-dominated vocational program. It has also emerged that several career counsellors need to broaden their own horizon of action, their own professional preferences and perceptions, as they seem to be stuck in a gender gap that hinders them in their guidance about norm-breaking choices.Keywords: career counsellor, habitus, male-dominated vocational programs, norm-breaking choices, upper secondary school elections

Uppsatsens syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på yrkesprogram resonerar kring elevers motivation i förhållande till deras skolgång. I inledningen presenteras forskning som påvisar att yrkeselever har bristande studiemotivation och svårt att uppnå en examen. I samband med detta synliggörs att vetskapen om hur studie- och yrkesvägledare kan bidra i motivationsarbetet är bristfällig och att ytterligare studier fordras för att klargöra hur vägledare kan bidra i arbetet. Mot bakgrund av detta formulerade vi följande frågeställningar; Vilka faktorer anser studie- och yrkesvägledarna har inverkan på elevers motivationsnivå och på vilket sätt talar studie- och yrkesvägledarna om sitt arbetssätt och sin yrkesroll i relation till dessa faktorer? Vi har använt oss av kvalitativ metod där sju yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på yrkesprogram har intervjuats. Det empiriska materialet analyserades utifrån motivationsteorin Self-Determination Theory som beskriver de tre motivationsbehoven känsla av autonomi, kompetens och samhörighet. Vårt resultat visar att motivation tillskrivs stor betydelse av samtliga informanter och att det finns flera faktorer som inverkar på elevernas motivation, något som vägledarna anser att de i olika utsträckning kan arbeta med. En styrd gymnasieskola influerad av mål- och betygssättning utgör utmaningar i arbetet med att få elever motiverade för sin skolgång. Dock ger vägledarna flera exempel på hur de kan arbeta för att skapa en stödjande kontext där eleven står i fokus.

Den förändrade arbetsmarknaden har lett till att kravet på att ungdomar går ut gymnasiet har blivit större. För elever som inte fullföljer sin gymnasieutbildning ökar risken att hamna i ett utanförskap, vilket medför en stor samhällskostnad. Det är således centralt för skolan att arbeta förebyggande för att förhindra skolavhopp. Här spelar motivationen hos elever en avgörande roll i att undvika avbrott från skolan.Studiens syfte är att undersöka hur omotiverade gymnasieelevers kan finna motivation till att fullfölja sina studier. Utifrån detta har följande frågeställningar ställts; Hur kangymnasieelevernas utveckling beskrivas i termer av förändrad motivation? Vilka faktorer är avgörande för att elevers motivation att studera ska stärkas?För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats och sex semistrukturerade intervjuer på gymnasieelever har genomförts. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av motivationsteorin Self-Determination theory. Resultatet visar att motivation är föränderligt och att tre komponenter är avgörande för elevers nivå av motivation; självbestämmande, kompetens och samhörighet. Vidare spelar personer i elevernas omgivning en roll i hur väl dessa faktorer uppnås.

Utbildningsdepartementets utredning av studie- och yrkesvägledning lyfter digitala och interaktiva vägledningstjänster som ett verktyg för att utveckla vägledningen i Sverige. Samtidigt ställde många skolor om till distansundervisning under våren 2020 till följd av smittspridningen av Covid-19, vilket innebar att studie- och yrkesvägledare behövde erbjuda vägledning på distans.Syftet med undersökningen är att utreda vilka verktyg som används vid digital vägledning och vilken kvalité samt vilka för- och nackdelar som dessa har. Frågeställningar vi har undersökt är: Vilka digitala verktyg är vanligast förekommande vid vägledning på distans? Hur upplever studie- och yrkesvägledare kvalitén på digital vägledning? Vilka för- och nackdelar upplever studie- och yrkesvägledare med dessa digitala vägledningsverktyg? En kvantitativ metod har tillämpats och empirin har samlats in med enkäter som skickades ut till studie- och yrkesvägledare. Analysen har utgått från kommunikationsteori och begreppen digital natives och digital immigrants.Resultatet visar att traditionella verktyg som mejl och telefonsamtal har flest användare. De olika åldersgrupperna använder sig av olika digitala verktyg. Av undersökta verktyg upplevs videosamtal hålla den bästa kvalitén. Digital vägledning generellt upplevs hålla en god eller ganska god kvalité. Tillgänglighet och flexibilitet anses vara de främsta fördelarna och avsaknad av personlig kontakt upplevs vara den största nackdelen med digital vägledning.

No description available.

Folkhögskolan i Sverige erbjuder en mängd olika eftergymnasiala utbildningar. Ett stort antal unga och äldre använder sig av folkhögskolan som en resurs både för personlig utveckling och för karriärutveckling. Folkhögskolan kan användas dels som ett komplement för att uppnå behörighet till högre studier men även för att studera specifika yrkesutbildningar, konstnärliga samt estetiska utbildningar.Tidigare forskning visar att studier på folkhögskola är gynnsamt för elever som senare väljer att studera på högre nivå då de i större utsträckning fullföljer sin utbildning. Enligt Skollagen ska alla elevers behov av vägledning inför framtida val i grund- och gymnasieskola tillgodoses av personal med sådan kompetens att behovet tillgodoses.Följande studie har syftat till att undersöka studie- och yrkesvägledares samt gymnasieungdomars föreställningar om folkhögskolor. Vidare har studien syftat till att undersöka huruvida föreställningarna om folkhögskolor kan ge konsekvenser gällande gymnasieungdomars handlingshorisont.För insamlandet av empirin har kvalitativa intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare verksamma inom gymnasieskolan samt gruppintervjuer med fokusgrupper bestående av gymnasieungdomar. Resultatet har analyserats utifrån The Careership theory och The system theory frame work.Resultatet visar på att studie- och yrkesvägledarnas föreställningar om folkhögskola har inverkan på gymnasieungdomars handlingshorisont. Detta då studie- och yrkesvägledare endast informerar om folkhögskola till de elever de anser vara lämpade för just folkhögskola. Vilka elever som är lämpade för folkhögskola baserar studie- och yrkesvägledare på sina egna erfarenheter och kunskaper. Detta har visat sig vara bristfälligt då det finns stora kunskapsluckor kring skolformen folkhögskola. / A study exploring students and study and guidance counsellors ideas on Swedish folk high schools

Normer är grundade på våra föreställningar och attityder om det som anses vara normalt eller det som i motsats kan vara avvikande och därmed icke-normalt. Attityder kan leda till att det uppstår reproduktioner som begränsar individens möjligheter i sin karriärutveckling. Att bedriva ett normkritiskt arbete handlar om att synliggöra sådana normer, särskilt dem som skapar sociala orättvisor, men också att utmana dessa för att skapa en förändring. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat sju verksamma studie- och yrkesvägledare (SYV) inom skolväsendet. Våra frågeställningar har handlat om att få kunskap och förståelse om hur studie-och yrkesvägledare resonerar kring normer och normkritisk pedagogik samt på vilket sätt de arbetar med detta.Resultatet visar att normer är ett komplext område att arbeta inom eftersom det är så nära förknippat med känslor och värderingar. Normkritiken sker i en ständig process där individen pendlar mellan att vara omedveten till att vara medveten på olika nivåer av kompetenser. Informanterna lyfte även barriärer i det normkritiska arbetet, där speciellt föräldrar med sina normer ansågs ha en stark påverkan på sina barns karriärutveckling. Studien visar att det finns en utvecklingspotential, relaterat till svag styrning från ledningens håll men också för att den normkritiska pedagogiken saknar tydliga handlingsplaner. Informanter uttryckte därför en önskan om ett utökat samarbete, i en enad front, samt fortbildning för hela skolans pedagogiska personal.I sättet hur informanterna arbetar framkommer det att de använder sig själv som redskap och metod, både i sitt förhållningssätt och i sättet att agera. Informanterna förmedlade också ha ett särskilt fokus på genusperspektivet i sitt arbete. I de praktiska övningar som används nämns bland annat övningen Privilege race samt könsneutrala Kiwi-kort, som är ett verktyg för att synliggöra privilegier och normer. / Social norms are based on our beliefs and attitudes about what is right or wrong. These attitudes can lead to unfavorable reproductions of norms that limit the individual's opportunities in his or her career development.Carrying out norm-critical work is about making norms visible, especially those that create social injustices, but also challenging them to create changes. Through a qualitative method, we interviewed seven guidance counsellors that are working within schools. Our questions have been customized to gain knowledge about how these counsellors are reasoning about norms and norm-critical pedagogy as well as how they work with this.The result shows that norms are a complex area to work within because it is so closely associated with emotions and values. Norm criticism takes place in a constant process where the individual commutes between unconscious to consciousness and within various levels of competence. The informants also experienced barriers in the norm-critical work, where parents were highlighted meaning that their own norms have a strong impact on their children's career development. Also, a development potential emerged, related to weak steering from management side and that the norm-critical pedagogy lacks clear action plans. Therefore, there was a desire for increased collaboration, in a united front, as well as continuing education for the entire school's educational staff.As a method in how they work, it emerges that informants use themselves as tools, both in their approach and in the way they act with the clients. The informants also conveyed a special focus on the gender perspective throughout the practical exercises. Specific exercises mentioned by the informants were the Privilege race and as well as using gender- neutral Kiwi-cards, with a purpose and a tool for highlighting privileges and norms.

Elevhälsoteam ges skilda förutsättningar och organiseras olika skolor emellan, trots skollagens bestämmelse att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. Med hjälp av dokumentstudier och fokusgrupper som metod syftar denna studie till att undersöka vad skollag, andra nationella föreskrifter och Skolverkets allmänna råd fastslår kring organisationen av tillgänglighet till elevhälsan samt studie- och yrkesvägledares delaktighet i elevhälsoteam (teori). Studien syftar även till att undersöka hur elevhälsoteam på två grundskolor med olika huvudmän i Norrköping organiserar en tillgänglig elevhälsa och huruvida man ser på frågan om studie- och yrkesvägledare bör vara delaktig i elevhälsoteam eller ej (praktik). Studiens teoretiska ansats är dels konstruktivism, dels rationalistisk organisationsteori. Resultatet visar på en vaghet i styrdokumenten vilket leder till möjlighet för huvudman och rektor att tolka och prioritera organisationen kring elevhälsa olika. Det råder en problematisk diskrepans mellan nationell-, huvudmanna- och skolnivå samt mellan formulerings- och realiseringsarenan.

Syftet med studien är att granska hur studie- och yrkesvägledare som arbetar med metoderna walk and talk och/eller e-vägledning upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Sju semi-strukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare från olika delar av Sverige. Vi använde oss av kvalitativ metod och tillämpade organisationsteoretiska perspektiv (human-resource perspektivet och det strukturella perspektivet) som teoretisk utgångspunkt. Vidare användes det salutogena perspektivet med särskilt fokus på KASAM, alltså känsla av sammanhang. Resultatet av vår studie framvisade att användningen av e-vägledning och/eller walk and talk inte påverkade studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö på ett betydande sätt, men att det kunde ge positiva effekter hos klienterna. Respondenterna hade även möjligheter till kompetensutveckling samt möjligheter till att påverka sin egen arbetsmiljö. De viktigaste faktorerna för en positiv och god arbetsmiljö beskrevs vara känsla av sammanhang, god kommunikation mellan kollegor, kollegialt stöd samt sammanhållning.

Skolorna i Sverige har tagit emot många nyanlända elever och trots erfarenheten identifieras detfortfarande utvecklingsområden, framför allt inom studie- och yrkesvägledning. Vi har valt attundersöka studie- och yrkesvägledares perspektiv på vägledningsarbetet med nyanlända elever påspråkintroduktion. Syftet med studien är att undersöka huruvida och i sådana fall på vilket sätt deupplever att vägledningen främjar eleverna för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval.Datainsamlingsmetoden har skett genom kvalitativa intervjuer med åtta utbildade studie- ochyrkesvägledare som är verksamma vid språkintroduktion. Resultatet visar på att studie- ochyrkesvägledarna upplever att eleverna har möjlighet att fortsätta sin utbildning på gymnasienivå, mende står inför många utmaningar. Det framkommer att eleverna har ett större behov av vägledning dåfaktorer som språkbarriärer, bristande utbildningsbakgrund och kunskap kring det svenskautbildningssystem saknas. Respondenterna menar att dessa faktorer kan begränsa elevernasmöjligheter till vidare studier och att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Studiens slutsats äratt vägledare är en viktig faktor för att eleverna ska kunna navigera i det svenska utbildningssystemetoch fatta välgrundade studie- och yrkesval. / The schools in Sweden have received many newly arrived students and despite the schools’experiences, there are still areas of development, especially within the field of study and careerguidance. Therefore, this study focuses on study and career counsellors’ guidance work with newlyarrived students in language introduction programs. The aim of the study is to examine the perceptionof whether, or in what ways, study and career counseling promotes students' ability to make wellinformed study and career choices. The data has been collected through qualitative interviews witheight trained study and career counsellors who work in language introduction programs. The resultsshow that study and career counsellors perceive that students can continue their education at thesecondary level, but they face many challenges. The study also reveals that students have a greaterneed for guidance when factors such as language barriers, lack of educational background, andknowledge about the Swedish education system are missing. Moreover, the respondents argue thatthese factors can limit students' opportunities for further studies and establishing themselves in theSwedish labor market. The study's conclusion is that counsellors are an important factor for students tonavigate through the Swedish education system and make well-founded study and career choices.