<p>Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre påverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriärutvecklingsprocess inom en hårt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade mailenkäter, och det insamlade materialet bearbetades med hjälp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen är: studie- och yrkesvägledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriärvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dämpande påverkan, cooling down, under sin uppväxt, både från skolpersonal, och den egna familjen, men också att de erhållit empowerment från andra håll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa påverkan på olika sätt, men gemensamt för dem alla är att de visat på en inre drivkraft, som trots den nämnda negativa påverkan gjort att de nått framgång inom sitt gebit. Vi drar slutsatsen att respondenternas strävan att lyckas varit starkare än påverkansfaktorerna, samt att empowerment fungerat.</p> / <p>Our aim in this essay was to examine what importance external influence and internal impulses have had in four individuals' career development process in a competitive sector, and how they have handled the situation. The gathering of facts was implemented with the use of semistructured mail-interviews, and processed, using a deductive thematic analysis. The themes were as follows: guidance counseling, cooling down, empowerment, theories of information, former research and SCCT. The study shows that all respondents have been the victims of downcooling effects in their youth, both from school personnel, and the immediate family, but that they also received empowerment from other sources. They have handled the negative impact in various ways, but they all possessed a strong internal desire to create a successful career, that has overcome the negative impact. Therefore we draw the conclusions that the endeavor to succeed has outlasted the downcooling, and that empowerment indeed works.</p>

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre påverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriärutvecklingsprocess inom en hårt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade mailenkäter, och det insamlade materialet bearbetades med hjälp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen är: studie- och yrkesvägledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriärvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dämpande påverkan, cooling down, under sin uppväxt, både från skolpersonal, och den egna familjen, men också att de erhållit empowerment från andra håll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa påverkan på olika sätt, men gemensamt för dem alla är att de visat på en inre drivkraft, som trots den nämnda negativa påverkan gjort att de nått framgång inom sitt gebit. Vi drar slutsatsen att respondenternas strävan att lyckas varit starkare än påverkansfaktorerna, samt att empowerment fungerat. / Our aim in this essay was to examine what importance external influence and internal impulses have had in four individuals' career development process in a competitive sector, and how they have handled the situation. The gathering of facts was implemented with the use of semistructured mail-interviews, and processed, using a deductive thematic analysis. The themes were as follows: guidance counseling, cooling down, empowerment, theories of information, former research and SCCT. The study shows that all respondents have been the victims of downcooling effects in their youth, both from school personnel, and the immediate family, but that they also received empowerment from other sources. They have handled the negative impact in various ways, but they all possessed a strong internal desire to create a successful career, that has overcome the negative impact. Therefore we draw the conclusions that the endeavor to succeed has outlasted the downcooling, and that empowerment indeed works.

Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvägledares åsikter om kunskap och kompetens kring ämnesområdet funktionsnedsättningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsättningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod användes genom en webbenkät som skickades till 44 studie- och yrkesvägledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrågas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsättning och det är främst neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrågas kunskap kring hur en funktionsnedsättning kan påverka en individs karriärutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lärs in på studie- och yrkesvägledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar. Studie- och yrkesvägledarprogrammet bör erbjuda inhämtande av kunskap kring funktionsnedsättningar som delmoment i flera moment genom enstaka föreläsningar, seminarier, grupparbeten, individuella arbeten och/eller auskultationer. Det som främst borde prioriteras är metoder för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar. / The purpose of the study was to highlight how career counselors look upon the knowledge and expertise around the subject impairment. The Swedish research on impairment is considered today as highly disadvantaged. Quantitative method was used by a web survey that was sent to 44 career counselors, 31 replies were received. The result shows that career counselors require knowledge around which types of injuries and illnesses that are classified as impairments. It's mainly neuropsychiatric impairments that are considered particularly important. Furthermore they require knowledge about how impairments can affect a person's career development but they also give expression for the need of knowledge around specific methods, in addition to those learned in The Bachelor of Education in Careers Counselling, to respond to individuals with different types of impairments. The Bachelor of Education in Careers Counselling should offer learning around impairments as parts of several classes through lectures, seminars, group work, individual pm's and and/or auscultations. The main priority should be specific methods to respond to individuals with different types of impairments.

Studie-och yrkesvägledning är något som enligt skollagen alla elever utom förskolebarnska erbjudas för att kunna göra väl underbyggda framtidsval. Skolans vägledningska även vara frivillig, vilket innebär att det ofta är elevernas eget ansvaratt söka upp vägledaren för att få prata om sina tankar och funderingar.Grundskolan är en plats där eleverna utökar sin kunskap, men även utvecklar sinidentitet samtidigt som de utsätts för stereotyper och könsmässiga fördomar. Dennaundersökning har fokuserat på pojkarna i grundskolan. Fyra kvinnliga och fyramanliga studie- och yrkesvägledare inom grundskolan har intervjuats för attsöka svar på deras upplevelser av vägledning av pojkar inom grundskolan. Resultatetvisar ambivalenta svar då den generella upplevelsen är att pojkar och flickorsjälvmant uppsöker vägledning i samma utstäckning, för att sedan visa attpojkar är överrepresenterade i att inte komma till de bokade samtalen och attflera vägledare känner sig tvingade att hämta in främst pojkar till samtal. Resultatetvisade också att vägledarna generellt har en tydlig bild av hur en pojke ”är”och hur en flicka ”är”, samtidigt som de har en oreflekterad inställning tillhur deras eget kön påverkar vägledningssituationen. Studien tillför enförståelse för studie- och yrkesvägledarnas upplevelser av att vägleda pojkarinom grundskolan samtidigt som den visar på brister i forskningen när detkommer till studie- och yrkesvägledares vägledningssituation med pojkar. / The availability of career guidance counselling to pupils in the Swedish grundskola (mandatory school years covering ages 7-16) is stated in law, with the aim of giving them the tools needed to make well-informed choices regarding their future. Career guidance in schools is also volontary, meaning the responsibility of seeking it out often falls on the pupil. School is a place where pupils expand their knowledge and form their identities, while at the same time being exposed to stereotypical expectations based on gender. This study focuses on boys in the mandatory school years. Four female and four male career guidance counsellors are interviewed in an attempt to describe their experiences of career guidance with boys in school.   The results are ambiguous. On the one hand, the career guidance counsellors experience that boys and girls seek career guidance to the same extent. On the other hand the results indicate that more boys than girls fail to show up to booked appointments and are more often coerced into sitting down to talk with the career guidance counsellor. The results also show that the career guidance counsellors generally have a clear picture of how boys and girls "are", while not reflecting to the same extent on how their own gender affect the counselling. The study improves knowledge on how career guidance counsellors experience counselling with boys in the mandatory school years, while at the same time showing the need for further research.

Föreliggande studie undersöker hur idrottspsykologiska rådgivare arbetar och om det i deras klientarbete finns metoder eller modeller som kan vara tillämpbara inom studie- och yrkesvägledning. Syftet var att se hur idrottspsykologiska rådgivare arbetar och vilka skillnader det finns i de båda yrkesgruppernas arbetssätt samt att se om vissa delar i rådgivarnas arbetsformer kan vara tillämpbara eller bara vara kompletterande till studie- och yrkesvägledarnas modeller. Den metod som valdes för forskningen var kvalitativ, med personliga intervjuer. Resultaten som visade att respondenterna arbetade på ett liknande sätt där dialogen med klienten var det primära arbetssättet. En skillnad var att rådgivarna oftast arbetade med sökande som är motiverade till förändring samt att de arbetade processinriktat och hade mer tid för varje klient. Vi anser att det skulle vara möjligt för studie- och yrkesvägledare skulle kunna använda delar av rådgivarnas arbetssätt för att öka och utvidga sina egna framtagna modeller samt för att förnya sina arbetsredskap. / This study examines how sport psychology consultants are working and whether their client work are methods or models which may be applicable in career counselling. The research questions that are answered in this paper are about the sport psychology consultant’s work and what differences there are in the two professional groups. And to see if certain parts of the advisers' work can be applicable or be complementary to the study and career counsellors models. The method chosen for the research was qualitative interviewing. The results that emerged indicated that they worked in a similar manner in the dialogue with the client, the primary approach, but one difference was that counsellors often work with applicants who are motivated to change and that they work with process and had more time for each client. We think that it’s possible for study and careers advisors could use parts from the advisors' approach to enhance and expand its own developed models and to renew their working tools. The hypothesis that the two professional groups worked similarly matched and that it is possible to take parts from working sued.

Studie- och yrkesvägledning är en profession vilken samtliga, som gått i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga någon gång under skoltiden mött en vägledare. Lika många möten verkar generera lika många historier och de är inte alltid av god karaktär. Det hänger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns något krav på behörighet för att få arbeta som studie- och yrkesvägledare. Det gör att många möten med vägledare har skett utan de kunskaper, förförståelse och professionalism som en utbildad vägledare med behörighet medför. Forskningsfältet är enigt om att yrkesrollen måste stärkas, undersökas och framhållas på bred front. Denna studie bidrar till att förtydliga vikten av vägledarutbildningens betydelse för yrkesrollen och förtydligar vad som påverkar hur en utbildad vägledare arbetar. Studien är kvalitativt genomförd med respondenter som har gått vägledarutbildningen vid Stockholms universitet. Resultatet visar på ett tydligt samband mellan hur vägledarutbildningen och arbetsplatskulturen samverkar och påverkar hur vägledarna arbetar. Även att vägledarnas arbete kan härledas till kända vägledningsteorier och metoder. Viss kritik mot vägledarutbildningens relevans för yrkesrollen framkommer. Studien resulterar i en modell som kan användas för att beskriva vägledaryrket. / Study and career counseling is a profession which all who have attended school in Sweden is familiar with. We have all at some time during the school day met a counselor. Just as many meetings seem to generate as many stories and they are not always of good character. Hopefully it hangs together with the fact that today there is no requirement for competency to work as a study and career counselor. This means that many meetings with guidance counselors have been conducted without the knowledge, understanding and professionalism as a trained counselor with competence entails. The researchers are agreed that the professional role must be strengthened, investigated and acknowledged on a broad front. This study helps to clarify the importance of the counselor’s education and what this means for the profession and clarify what influences how an educated counselor performs in his professional role. The study is qualitative and conducted with respondents who have studied counseling at Stockholm University. The results show a clear correlation between how counseling education and workplace culture interact and affect how counselors work, even how the counselors work can be traced to accepted theories and methods and also some criticism against counseling educations relevance to their professional role. The study results in a model that can be used to describe the counseling profession.

Syftet med detta examensarbete är att belysa validering utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv, särskilt med avseende på lärande, kunskap och kompetens. Teoriramen omfattar tidigare forskning om validering samt olika perspektiv på lärande, kunskap och kompetens. Designen är en kvalitativ intervjustudie och det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna beskriver sitt arbete med validering som en balans mellan ”validering som policyområde” och ”validering som praxis”. Genom att knyta och upprätthålla goda kontakter och relationer bidrar de till att få ”systemet att fungera”. Valideringen är en process där den reella kompetensen omvandlas till formell. Vägledarnas huvudsakliga ansvar i valideringen är kompetenskartläggningen, en process där individen konstruerar sin kompetens i samspel med vägledaren. De intervjuade vägledarna har lärt sig det praktiska arbetet med validering på informell väg. Den yrkesspecifika kompetens de behöver för arbetet motsvarar den som vägledare överlag behöver; samtalskompetens, kunskaper om yrken samt karriärteorier och vägledningsmetoder. I rollerna som ”vägledare”, ”stigfinnare” och ”vägröjare” behöver de även en generell kompetens som innefattar social och språklig förmåga, flexibilitet och kreativitet, förmåga till utveckling och fortsatt lärande samt ett reflexivt förhållningssätt.

Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare vid ett yngre svenskt lärosäte för högre utbildning arbetar med breddad rekrytering, samt om de ser några utvecklingsområden i arbetet. Studiens titel Sesam, öppna dig! är inspirerad av sagan om Alibababa och de 40 rövarna. I sagan får Alibaba tillgång till en magisk trollformel, som öppnar en grotta full av värdefulla skatter. Det är bara de som kan trollformeln som kan komma in i grottan. På samma sätt menar vi att det enbart är vissa som har tillgång till högre utbildning. Genom sitt arbete kan dock studie- och yrkesvägledarna öppna upp sitt lärosäte för fler.    För att få svar på våra frågor om det valda ämnet, har vi gjort en kvalitativ studie och intervjuat sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på ett yngre svenskt lärosäte för högre utbildning. Respondenterna har svarat på frågor kring sitt arbete med breddad rekrytering, deras upplevelser av det och om det finns något som de tycker kan göras annorlunda. De har även fått berätta om sin syn på breddad rekrytering i stort.   Resultatet visar på en gemensam värdegrund som alla våra respondenter utgår ifrån i arbetet med breddad rekrytering. Det visar också att det finns olika föreställningar om vilka breddad rekrytering är till för, samt att de arbetar på olika sätt och ibland utifrån olika ugångspunkter även om det är mot samma mål.    Analysen av resultatet har gjorts utifrån teorin Social justice och utifrån en modell baserad på fem steg för en social rättvis inställning till karriärvägledning, samt utifrån teorin Sociodynamic counseling.

Vår studie syftar till att undersöka vilken upplevd roll några studie- och yrkesvägledare har eller skulle kunna ha i elevhälsoteam. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex olika informanter, fyra studie- och yrkesvägledare och två elevhälsoteamansvariga och tittat på deras erfarenheter och åsikter kring studie- och yrkesvägledarnas roll i elevhälsoteam. Våra forskningsfrågor är: Hur ser studie- och yrkesvägledarnas roll ut och hur används dennes kompetenser i elevhälsoteamens arbete? Hur ser de elevhälsoteams-ansvariga på studie- och yrkesvägledarens roll och kompetenser i elevhälsoteamen? Hur upplever studie- och yrkesvägledarna och de EHT-ansvariga samarbetet mellan studie- och yrkesvägledarna och övriga professioner i elevhälsoteamen? Resultatet visar att samtliga av studiens informanter är eniga om att studie- och yrkesvägledare ska ingå i elevhälsan. Det framkommer att studie- och yrkesvägledare besitter kompetenser som ingen annan i elevhälsoteam har, om bland annat utbildningsvägar, skolgångar och samtalsfärdigheter. Vidare framkommer det att det tvärprofessionella samarbetet i elevhälsan visar sig både ha för- och nackdelar. / Our study aims to explore what experienced role some school counselors have or could have in school-health teams. We have explored this through qualitative interviews with six different informants, four school counselors and two leaders of school-health teams. We have examined their experiences and opinions about the school counselor’s role in school- health teams. Our research questions are: How does the school counselor’s role look like and how are their competencies being used in school-health teams? How does leaders of school-health teams see the school counselor’s role and competencies in the work done by school-health teams? How does the school counselor and the leader of the school-health teams experience the cooperation between the school counselor and the other members of the school-health team? The results show that all our informants agree that the school counselor should be a part of the school-health team. They also agree that the school counselor have competencies that no other member of the school-health team have, including knowledge about educational routes, schooling, and conversation methodology. Furthermore, our study shows that the interprofessional cooperation in the school-health team prove to have both pros and cons.

SammanfattningI Skollagen 2 kap 29 § står det att elever i alla skolformer förutom förskola och förskoleklass har rätt till vägledning av kompetenta studie- och yrkesvägledare för att kunna göra välgrundade studie- och yrkesval. Inom vissa skolverksamheter har elever behov av särskilda insatser i form av anpassad studie- och yrkesvägledning. För att tillämpa anpassad vägledning erfordras kunskap om olika diagnoser och på vilket sätt individen påverkas av dem.Undersökningens syfte är att studera huruvida en grupp studie- och yrkesvägledare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att möta och vägleda elever med speciella behov, såsom särskoleelever och/eller elever med NPF-diagnoser, efter sina avslutade studier från studie- och yrkesvägledarutbildningar i Sverige. För att kunna uppfylla detta syfte användes kvalitativ metod i form av intervjuer med fyra utbildade studie- och yrkesvägledare. Utöver intervjuerna kompletterades undersökningen med ett frågeformulär som skickades till de tre lärosäten i Sverige som bedriver studie- och yrkesvägledarutbildning. Frågeformuläret bestod av tre frågor gällande huruvida respektive utbildningar har undervisning om elever med speciella behov såsom särskoleelever eller elever med NPF-diagnoser. Frågorna berörde även hur vägledningsteorier och modeller kan appliceras på denna elevgrupp. Resultatet av undersökningen tyder på att det finns behov av ytterligare undervisning om elever med speciella behov på studie- och yrkesvägledarutbildningarna. Ytterligare undervisning behövs för att vägledare ska utveckla förmågan att se elever och deras situation ur ett helhetsperspektiv för att på så sätt kunna anpassa vägledningen och möta eventuella utmaningar. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av systemteorier vilka tillsammans med tidigare forskning om elever med speciella behov vävts ihop i analysen.