De snabba förändringarna på den globala arbetsmarknaden har medfört att mycket fokus har riktats mot studie- och yrkesvägledningens roll. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur en mindre grupp studie- och yrkesvägledare kompetensutvecklar sig för att vara ett stöd i skolans arbete att förbereda elever i grundskola och gymnasieskola för en globaliserad arbetsmarknad. Vi vill samtidigt undersöka några elevers förståelse av och framtida tankar om en global arbetsmarknad. Vid genomförandet av denna undersökning har vi använt oss av enskilda, kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare, verksamma på olika skolor i Skåne. Dessutom har vi gjort en fokusgruppintervju med fem elever på grundskolor och gymnasieskolor i Skåne. Vårt resultat visar att skolan inte hörsammar utredningar och föreslagna åtgärder om arbetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse mot en global arbetsmarknad. Detta medför att studie- och yrkesvägledarna inte är medvetna om vilka kompetenskrav som ställs på dem och därmed sker inte någon kompetensutveckling mot den globala arbetsmarknaden. Ämnet tycks inte lyftas tillräckligt mycket i skolan eftersom eleverna inte har någon kännedom om den globaliserade arbetsmarknaden, och det man inte känner till frågar man inte om.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever elevernas valkompetens samt hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att främja elevernas valkompetens. Frågeställningarna lyder: Hur upplever studie- och yrkesvägledare elevernas valkompetens på introduktionsprogrammet?Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med elevernas valkompetens på introduktionsprogrammet? Vår studie avgränsar sig till studie- och yrkesvägledare som arbetar med introduktionsprogram på gymnasiet med inriktningarna programinriktat val,yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion i södra Sverige. Den tidigare forskningen nämner hur elevernas valkompetens upplevs samt påverkande faktorer som är avgörande vid arbetet med elevernas valkompetens. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska insamlade materialet har vi valt att analysera utifrån karriärteorin The Careership Theory som är skriven av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes samt de teoretiska begreppen handlingshorisont, habitus, socialt kapital och fält framtagna av Pierre Bourdieu. Resultatet visar att samtliga sex intervjuade studie- och yrkesvägledarna har likartad uppfattning om valkompetens och dess betydelse. I resultatet framgår det att informanterna upplever att elevernas valkompetens varierar på introduktionsprogrammet. Nyanlända elever som befunnit sig kort tid i Sverige, diagnoser, dåliga skolerfarenheter och informationsbrist är faktorer som kan ha en inverkan på elevernas låga valkompetens. Alla informanter arbetar med att främja elevernas valkompetens många gånger i samverkan med övrig skolpersonal. Däremot visar resultatet att arbetet med elevernas valkompetens skiljer sig mellan informanterna beroende på vilken målgrupp av elever det arbetar med. Beroende på elevernas habitus, sociala kapital och fält vidgas deras handlingshorisont, vilket därmed ökar elevernas valkompetens. Avslutningsvis visar studiens resultat hur viktigt det är för studie- och yrkesvägledare att arbeta med elevernas valkompetens i skolan då det har en inverkan på elevernas framtida studie- och yrkesval.

Syftet med studien är att undersöka vilken upplevd roll och upplevda kompetenser några studie- och yrkesvägledare har i grundskolan. Syftet är också att belysa hur samverkan mellan olika professioner i grundskolan ser ut. Arbetet utgår ifrån hur studie- och yrkesvägledarnas roll och kompetenser beskrivs, hur övriga yrkesprofessioner i skolan upplever studie- och yrkesvägledarens roll och kompetenser samt hur samarbetet ser ut mellan studie- och yrkesvägledare och andra yrkesprofessioner i grundskolan. Arbetets tidigare forskning beskriver studie- och yrkesvägledarens arbete, roll och dess kompetenser, samarbete och hela skolans ansvar samt vägledningens utmaningar och brister. Studien utgår från en kvalitativ metod som genomförts genom sex semistrukturerade intervjuer. Undersökningens resultat visar att studie- och yrkesvägledarens roll och kompetenser av andra ses som relativt tydliga utifrån den snäva vägledningen, att de tillför kunskaper om utbildning- och yrkesval. Det saknas dock god kännedom från andra professioner om vägledning i vid bemärkelse och studie- och yrkesvägledarens kompetenser, de ser inte helheten av yrket. Det har visat sig att våra respondenter är nöjda med samarbetet i dagsläget, dock är det inte fullt utvecklat på grund av tidsbrist och planering samt att studie- och yrkesvägledaren inte är tillräcklig inkluderade i grundskolans verksamhet. För att få till stånd ett gott samarbete krävs det att studie- och yrkesvägledaren blir mer inkluderade i skolan samt att kännedomen om deras kompetenser och roll ökar.

Enligt Skolverket ska nyanlända ha tillgång till studie- och yrkesvägledare i kommunen man bor i eller skolan man går på. Vägledare bör ge information både om utbildningar och den svenska arbetsmarknaden. Däremot flertal statiska rapporter visar på att många nyanlända har svårt att övergå från svenska för invandrare (SFI) till övriga studier eller arbete. Detta pekar på att det finns utmaningar när det gäller övergången. Syftet med studien är att undersöka och belysa vilka strategier och resurser använder studie- och yrkesvägledare för att stödja nyanlända i deras övergång från SFI till andra studier eller arbete. Studien utgår från kvalitativa intervjuer där sex olika studie- och yrkesvägledare som jobbar med nyanlända på vuxenutbildning intervjuades. Den insamlade empirin analyserades utifrån Careership-teori och begreppet handlingshorisont. I studien resultat framkommer det att studie- och yrkesvägledare använder sig av olika resurser och strategier för att stödja nyanlända. Vägledarna samarbetar med både interna och externa aktörer och de använder sig av olika metoder för att underlätta kommunikationen. De tar hänsyn till olika utmaningar som nyanlända står inför såsom ekonomiska förutsättningar, familjeförhållande, språkliga hinder och kulturella skillnader. Vägledarna vidgar nyanländas handlingshorisont genom bland annat integrera information om studier och arbete både i undervisning och samtal samt få möjligheten att gå på praktik.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom gymnasieskolan arbetar och samverkar för att främja elevnärvaro samt hur detta arbete kan utvecklas. Studien utgår från en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att relationsskapande och motivationsstärkande arbete är nyckelfaktorer för att främja närvaro. Studie- och yrkesvägledare skapar trygghet och motivation genom att bygga relationer med eleverna, använda motiverande samtal, målplanering, utveckling av individuella studieplaner samt insatser som gruppvägledning. Samverkan med elevhälsoteamet är avgörande för ett framgångsrikt närvarofrämjande arbete. Analysen pekar på att samverkan underlättas genom tydliga roller och ansvarsfördelning, vilket minskar risken för missförstånd och ineffektivitet. Det närvarofrämjande arbetet behöver utvecklas genom tydligare rutiner och strukturer som möjliggör gemensamma och likvärdiga insatser inom hela skolan. Det betonas även att studie- och yrkesvägledare bör få mer tid och möjlighet att arbeta motivationsstärkande genom gruppvägledning. Slutsatserna betonar vikten av att kontinuerligt utvärdera och anpassa strategier för att möta elevernas individuella behov, och visa på hur viktigt det är att närvara i skolan. Genom att integrera studie- och yrkesvägledare i ett helhetsperspektiv inom elevhälsan och främja deras samarbete kan skolnärvaron förbättras betydligt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som ligger bakom studieavhopputifrån studie- och yrkesvägledarnas perspektiv. Även att undersöka de faktorer som kan påverka ungdomar vid gymnasievalet och slutligen att undersöka de förebyggande åtgärderna som gymnasieskolan kan använda sig av för att förebygga studieavhopp.Studiens frågeställningar har formulerats som följande: Vilka faktorer uppfattar studie- och yrkesvägledarna påverkar ungdomarnas beslut att hoppa av gymnasiet? Hur ser studie- och yrkesvägledarna kopplingen mellan gymnasievalet i grundskolan och beslutet att eleverna väljer att hoppa av gymnasiet? Samt hur stor påverkan har gymnasiemässan på elevernas gymnasieval? På vilket sätt kan effektiv vägledning i gymnasiet förebygga studieavhopp?Vi har använt kvalitativ forskningsmetod och genomfört sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Den tidigare forskningen förklarar de möjliga faktorerna som påverkar ungdomarna att ta beslutet att avbryta sina studier samt vad skolan kan göra för att förebygga studieavhopp från gymnasiet. För att analysera studiens resultat har Careership teorin och STF modellenanvänts.Resultat som denna studie kom fram till var att det fanns olika orsaker till studieavhopp från gymnasiet exempelvis fel gymnasieval, påverkan av omgivningen samt skolmiljön.Även gymnasiemässan hade stor påverkan vid gymnasievalet. Studien visar dessutomvikten av att skolan fångar upp dessa elever så fort som möjligt och sätter in lämpliga stödinsatser för att förebygga studieavhopp.

This study looks at how career guidance counselors in high school experience the degree of autonomy in their work. We have interviewed eight career guidance counselors in high school and use semi-structured interviews designed based on the concept of autonomy and the three dimensions of the Sense of coherence-theory: comprehensibility, manageability and meaningfulness. The interviews have then been analyzed through a thematic analysis based on SOC and the concept of autonomy. The empirical evidence shows that all respondents experience that they have a high degree of autonomy. We also see that the respondents experience and manage autonomy in the career guidance role in three different ways and have thus been able to distinguish three different SOC types among our respondents. Six of them are type 1, which have high values ​​on all three dimensions of SOC. One is type 4, which means low comprehensibility, low manageability and high meaningfulness. One is type 7 with low comprehensibility, high manageability and low meaningfulness. We show that the professional role is an example of flexible work, which in today's society is something that is sought after. / Denna studie tittar på hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan upplever graden av autonomi i arbetet. Vi har intervjuat åtta studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan och använder oss av semistrukturerade intervjuer utformade utifrån autonomibegreppet och KASAM-teorins tre dimensioner: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Intervjuerna har sedan analyserats genom en tematisk analys utifrån KASAM och begreppet autonomi.  Empirin visar att alla respondenter upplever att de har en hög grad av autonomi. Vi ser även att respondenterna upplever och hanterar autonomi i studie- och yrkesvägledarrollen på tre olika sätt och har därmed kunnat urskilja tre olika KASAM-typer bland våra respondenter. Sex av dem är typ 1, vilka har höga värden på KASAM:s alla tre dimensioner. En är typ 4 vilket innebär en låg begriplighet, låg hanterbarhet och hög meningsfullhet. En är typ 7 med låg begriplighet, hög hanterbarhet och låg meningsfullhet. Vi visar att yrkesrollen är ett exempel på flexibelt arbete, vilket i dagens samhälle är något som eftertraktas.

Syftet med studien är att identifiera betydande skillnader mellan vägledningsverksamheterna på University of Wisconsin-Whitewater och Umeå universitet. Ytterligare ett huvudsyfte är att ge förslag på hur studie- och yrkesvägledarna kan utveckla sina vägledningsverksamheter med utgångspunkt i de skillnader vi identifierat. Detta är en komparativ fältstudie med kvalitativa intervjuer. Informanterna är sex studie- och yrkesvägledare som ger en bild av hur vägledningsverksamheterna är organiserade. De berättar om sina arbetsuppgifter och arbetssätt samt vilka utvecklingsbehov de ser inom respektive verksamhet och redogör för sin kompetens. De teoretiska utgångspunkterna är vägledningsmetoder som visat sig vara effektiva internationellt, förklaringar av vägledningstraditionerna som format vägledarkåren i olika länder samt redogörelse för studie- och yrkesvägledarutbildningarna i Sverige och USA. Resultatet visade att det förekom stora skillnader. Av störst betydelse bedöms vara att Umeå universitet har en välutvecklad e-vägledning och drop-in vägledning men saknar karriärvägledning tillgänglig för alla studenter. University of Wisconsin-Whitewater saknar e- vägledning med personlig kontakt öga mot öga samt drop-in vägledning, men lägger stort fokus på karriärvägledning. Slutsatsen är att båda vägledningsverksamheterna kan utveckla sin vägledning genom att lära av dessa skillnader via ett utbyte av vägledningskompetens. / The purpose of the study is to identify significant differences between the counseling centers at University of Wisconsin-Whitewater and Umeå University. Another main objective is to provide suggestions on how study and career counselors can develop their counseling centers on the basis of the differences identified. This study is a comparative field study with qualitative interviews. The informants are six study and career counselors that provide a picture of how the counseling centers are organized. They talk about their jobs and working practices as well as the need to develop their organizations. They also point out their counseling skills. Counseling methods proven effective internationally, counseling traditions influencing the practice of counseling today and the differences between the Study and Career Counseling Program in Sweden and USA are the theoretical points from where we take our support. The results show that there are in fact big differences. The differences considered to be of most importance is that Umeå University has a well-developed online counseling (e- counseling) and drop-in counseling but has no career counseling available to all students. University of Wisconsin-Whitewater is devoid of all face to face e-counseling and drop-in counseling but adds a strong focus on career counseling. The conclusion is that both counseling centers can develop its counseling by learning from these differences through an exchange of counseling skills.

<p>Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvägledares åsikter om kunskap och kompetens kring ämnesområdet funktionsnedsättningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsättningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod användes genom en webbenkät som skickades till 44 studie- och yrkesvägledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrågas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsättning och det är främst neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrågas kunskap kring hur en funktionsnedsättning kan påverka en individs karriärutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lärs in på studie- och yrkesvägledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar. Studie- och yrkesvägledarprogrammet bör erbjuda inhämtande av kunskap kring funktionsnedsättningar som delmoment i flera moment genom enstaka föreläsningar, seminarier, grupparbeten, individuella arbeten och/eller auskultationer. Det som främst borde prioriteras är metoder för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar.</p> / <p> </p><p>The purpose of the study was to highlight how career counselors look upon the knowledge and expertise around the subject impairment. The Swedish research on impairment is considered today as highly disadvantaged. Quantitative method was used by a web survey that was sent to 44 career counselors, 31 replies were received. The result shows that career counselors require knowledge around which types of injuries and illnesses that are classified as impairments. It's mainly neuropsychiatric impairments that are considered particularly important. Furthermore they require knowledge about how impairments can affect a person's career development but they also give expression for the need of knowledge around specific methods, in addition to those learned in The Bachelor of Education in Careers Counselling, to respond to individuals with different types of impairments. The Bachelor of Education in Careers Counselling should offer learning around impairments as parts of several classes through lectures, seminars, group work, individual pm's and and/or auscultations. The main priority should be specific methods to respond to individuals with different types of impairments.</p>