Denna studie fokuserar på studie och yrkesvägledare inom den kommunala vuxenutbildningen i två kommuner i norra Sverige. Där syftet med denna studie är att lyfta fram hur två olika kommuner upplever sin verksamhet utifrån fokusfrågor som berör b.la. arbetsuppgifter, organisation, gråzonsfrågor, kontaktvägar. Samt att titta på skillnader och likheter som finns mellan kommunerna för att se om det kan leda till några slutsatser kring om upplägg gör skillnad för hur stor arbetsbördan upplevs. Med hjälp av frågeställningarna i studien undersöks upplevelsen för vägledarna inom utvalda delar av vuxenutbildningens arbete för att se skillnader och likheter verksamheterna emellan. Frågorna har också varit till grund för den metod som studien valt, vilket är en kvalitativ enkät. Där till största del skriftliga svar gjordes för att fånga in upplevelsen som vägledarna har kring sitt arbete. Enkätsvaren analyserades delvis utifrån institutionell teori för att kunna se på likheter och skillnader mellan verksamheterna, samt utifrån tidigare forskning som lyfte fram likheter och skillnader mot andra myndigheter eller liknande verksamheter. Huvudresultatet som framkommit av denna studie är att vägledare inom båda kommunerna upplever att de utför onödigt arbete, som inte bör ligga på vägledaren att utföra. Som exempel på onödigt arbete är de frågor som vägledarna får som berör andra myndigheter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vägledning i vid bemärkelse bedrivs på låg- och mellanstadiet samt vilken betydelse arbetet kan ha för elevernas utveckling av valkompetens utifrån lärares uppfattning. Problemformuleringen utgår från att alla elevers behov av vägledning ska tillgodoses i samtliga skolformer, däremot visar det sig att elever inte får kontinuerlig vägledning under sin utbildning. De frågeställningar som formuleras är: Hur beskriver informanterna på låg- och mellanstadiet att de arbetar med vägledning i vid bemärkelse?; Vilken betydelse anser informanterna att vägledning i vid bemärkelse på låg- och mellanstadiet har för elevernas valkompetens? I uppsatsen används kvalitativ metod där sex låg- och mellanstadielärare intervjuas. Empirin analyseras med begreppet den omsatta läroplanen, valda begrepp ur Career Construction Theory samt valda begrepp ur Theory of Circumscription and Compromise. Resultatet visar att låg- och mellanstadielärare arbetar med vägledning i vid bemärkelse på olika vis och att arbetet är betydelsefullt för elevers utveckling av valkompetens, självkännedom och kompetenser. Resultatet visar även att betydelsen av lärares arbete påverkas av elevers omgivande miljö såsom sociala medier, vänner och hemmet. Slutligen framkommer det att låg- och mellanstadielärare ser att dialog med studie- och yrkesvägledare skulle kunna möjliggöra utvecklingen av hur de arbetar med vägledning i vid bemärkelse.

Arbetsmarknaden och den snabba utvecklingen på alla områden tvingar arbetstagare att antingen kompetensutveckla sig inom sitt yrke, eller karriärväxla till ett nytt yrke. Detta uppmuntras även av omställningsorganisationer och arbetsförmedlingen, för att kunna vara anställningsbar genom hela arbetslivet. Det handlar om ett livslångt lärande. I genomsnitt karriärväxlar individer i åldern 18–64 år 1,8 gånger, kvinnor mellan 50–64 år karriärväxlar 2,4 gånger under sin yrkeskarriär därför kan det vara intressant att undersöka denna målgrupp. Att karriärväxla mitt i livet kan vara omvälvande och kräva en hel del mod och planering. Behovet av studie-och yrkesvägledning kan då vara befogat för dessa kvinnor för att komma vidare vad gäller stöd, uppmuntran, information och planering. Syftet med studien har varit att ur studie-och yrkesvägledares perspektiv, få kunskap om kvinnor mitt i livet som karriärväxlar. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod, vilket innebär att intervjuer har använts som empiri. Sex yrkesverksamma studie-och yrkesvägledare har intervjuats. Studien visar att de vanligaste faktorerna för kvinnor mitt i livet att karriärväxla är behovet av förändring och att utvecklas i sitt arbete samt hälsoskäl. Studiens resultat överensstämmer till stor del med tidigare forskning vad gäller faktorer, och helt när det kommer till vägledningsstrategier. Kvinnor mitt i livet har ett stort behov av en lyssnande, stödjande och informativ vägledning med fokus på perspektivvidgning.

Just nu sker ett generationsskifte på arbetsmarknaden där Generation Zero nu etablerar sig. Arbetstagare och arbetsgivare har svårt att nå ut till varandra, vilket resulterar i rekryteringsproblematik. Därefter har många unga börjat ifrågasätta kopplingen mellan arbete och självförverkligande. Vår förhoppning är därför att studien ska bidra med kunskap om Generation Zero:s värderingar för att den ska kunna agera kompetenshöjande för studie- och yrkesvägledare i mötet med arbetsmarknaden och Generation Zero. Detta innefattar aktuell kunskap om den föränderliga arbetsmarknaden och de generationer som befinner sig där. Exempelvis har Generation Zero vuxit upp med en självklar digitalisering där sociala medier gett dem möjlighet att påverka sin livssituation och omgivning men den har även fört med sig ökade prestationskrav.För att komma få tag i empiri har fokusgruppsintervjuer använts som metod med syftet om att skapa levande diskussioner som kan tematiseras och användas i analysen. Resultatet visar på att utveckling, meningsfullhet och ekonomisk trygghet är återkommande i diskussionerna och att gemenskap och sammanhang är en nyckelfaktor för att Generation Zero ska trivas på en arbetsplats. De kräver även en viss feedback och återkoppling från chefer och kollegor för att vilja stanna kvar. Studien visar att de vill ha en stor frihet i hur de fördelar sin arbetstid och vart arbetet utförs. Då brytpunkten mellan studie- och yrkeslivet för många inom generationen under coronapandemin, kan det vara en bidragande faktor till att de värderar trygghet i form av pengar. Vidare diskuteras hur detta kan komma att påverka arbetsmarknaden i framtiden följt av förslag på vidare forskning inom ämnet.

Vår studie behandlar motiverande arbetsmetoder inom Kriminalvården utifrån tre olika professioner;frivårdare, kriminalvårdare och studie- och yrkesvägledare. Vi har fått tagit del av de metoder somanvänds inom programstruktur samt vad som anses motiverade i en allmän kontext. I resultatdelenredovisar vi den empiri, alltså det material, som vi inhämtat från våra kvalitativa intervjuer.Resultatdelen struktureras upp genom att först redovisa vår empiri utifrån vardera frågeställning somvi grundar vår studie på, och sedan delger vi vår analys av materialet. Denna struktur skeråterkommande efter varje frågeställning, utom den tredje frågeställningen. Den har vi valt att redovisalite annorlunda, då vi i den frågeställningen knyter ihop arbetet som en sammanfattning av resultat ochanalys, som ska ge svar på syfte och forskningsfrågor. Vi avslutar sedan vår uppsats med endiskussionsdel där vi redovisar vår slutsats av studien. / Our study deals with motivating work methods within the Correctional Service based on threedifferent professions; parole officers, correctional officers and study and career guidance counselors.We have learned about the methods used within program structure and what is considered motivatingin a general context. In the results part, we report the empiricism, i.e. the material, that we obtainedfrom our qualitative interviews. The results part is structured by first presenting our empiricism basedon each issue on which we base our study, and then we share our analysis of the material. Thisstructure occurs repeatedly after each question, except for the third question. We have chosen to reportit a little differently, as in that question we tie together the work as a summary of results and analysis,which will provide answers to purpose and research questions. We then conclude our thesis with adiscussion section where we present our conclusion of the study.

Denna studie har som syfte att undersöka studie- och yrkesvägledares hälsofrämjandearbete. Våra frågeställningar som vi lutat vår studie mot har varit: På vilket sätt arbetarstudie- och yrkesvägledare i grundskolan hälsofrämjande i det enskilda arbetet? Vilkahälsofrämjande insatser anser studie- och yrkesvägledare i grundskolan att de kan bidra och bidrar med genom elevhälsan?För att ta reda på detta valde vi att intervjua utbildade studie- och yrkesvägledareverksamma i grundskolan. Det empiriska materialet har tagits fram genom en kvalitativmetod. Analysen har bearbetats utifrån de teoretiska utgångspunkterna KASAM,salutogenes och konstruktivistisk vägledning.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar hälsofrämjande genom attskapa goda relationer och trygghet hos eleverna. I det enskilda arbetet kopplas olika delar i vägledningen som hälsofrämjande arbete, såsom arbetet med självkännedom, motivation och framtidstro. Genom att vara en del av skapandet av en god skolmiljö arbetar studie- och yrkesvägledarna hälsofrämjande. Här blir arbetet med inkluderande och gemenskap tydligt. Genom elevhälsan bidrar studie- och yrkesvägledarna med sin profession för att få alla elever att nå sina mål. Där är studie- och yrkesvägledarna en del av ett nätverk kring de elever som behöver extra stöd. Elevhälsan innebär att studie- och yrkesvägledarna får en helhetsbild av eleverna, som innebär bättre förutsättningar för att de ska kunna ge rätt stöd till varje enskild elev.

Uppemot en sjättedel av de som elever som gick ut grundskolan vårterminen 2022 saknade behörighet till ett nationellt gymnasieprogram och fick istället söka sig till ett av de introduktionsprogram gymnasieskolan erbjuder. Av de elever som börjar intro-duktionsprogrammet är det mer än hälften som stannar längre än ett år för att bli behöriga till ett nationellt program.  Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elever på introduktionsprogrammen och elevens upplevda självförmåga. Frågeställningarna lyfter vad ett skolmisslyckande är enligt studie- och yrkesvägledaren, hur studie- och yrkesvägledaren tolkar elevens upplevda självförmåga samt vilka metoder eller arbetssätt studie- och yrkesvägledaren använder sig av i arbetet med elever på introduktions-programmen.  Studien använder sig av en kvalitativ metod där sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på introduktionsprogrammen har intervjuats. Som teoretisk utgångspunkt för att tolka empirin används karriärteorin Social Cognitive Career Theory och de bärande begreppen: self-efficacy, outcome expectations och personal goals.  Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar relationsbyggande och därifrån stöttar eleven mot måluppfyllelse. Det visar även på att det finns en diskrepans mellan elevens upplevda självförmåga och den faktiska förmågan när det kommer till studier.

Forskning visar att normer och strukturer har stor påverkan på könsbundna studie- och yrkesval för elever inför gymnasievalet. Genom en kvalitativ metod har vi intervjuat sju studie- och yrkesvägledare på högstadiet, med syftet att undersöka vilka möjligheter och begränsningar de har i sitt arbete med att förbereda högstadieelever inför gymnasievalet. Vi ville även få en förståelse för hur de resonerar kring sitt ansvar att förebygga könstraditionella val av utbildning. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Gottfredsons teori Theory of Circumscription, Compromise and  self-concept, Egan samtals modell The Skilled Helper och Björkmans normkritiska pedagogik samt kompetensutvecklingsspiralen för att beskriva skolans arbetssätt utifrån normkritisk pedagogik. Resultatet av studien visar att informanterna känner sig begränsade på grund av bristande organisation och fördelning av ansvaret för vägledningsarbetet. Den tidigare forskningen styrker att studie- och yrkesvägledningen har stor betydelse för att motverka att elevernas val inte ska begränsas av könstillhörighet samt av familj och vänners påverkan. Informanterna beskriver att de begränsas av att eleverna inte är mottagliga då de redan har hunnit sätta sina normer i högstadiet. De poängterar därför att vägledningen bör initieras redan från tidig ålder och att detta är en del av hela skolans ansvar.

Den svenska arbetsmarknaden är starkt könssegregerad vilket bidrar till konsekvenser på individ- och organisationsnivå såväl som samhällsnivå. I skolans uppdrag att arbeta för att elevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet kan studie- och yrkesvägledare med sin kompetens vara en särskild resurs. Granskningar visar dock att få huvudmän och rektorer prioriterar tidig och kontinuerlig vägledning vilket bidrar till att elever generellt inte hinner tillgodoses fullgod valkompetens. Studien ämnar att genom kvalitativ metod undersöka studie- och yrkesvägledares bidrag till att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet. Frågeställningarna lyder: Hur arbetar studie- och yrkesvägledare för att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet? samt Hur bedömer studie- och yrkesvägledare om deras arbete bidrar till att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet? Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex examinerade studie- och yrkesvägledare som arbetar med låg- och mellanstadieelever. Som teoretisk utgångspunkt för analys av empirin har Gottfredsons teori och normkritisk pedagogik enligt Björkmans definition applicerats. Resultatet visar att eleverna vägleds olika till följd av att informanternas personliga tolkningar av genusmedveten vägledning får stort utrymme då de inte tillgodoses tillräckliga förutsättningar för att likvärdigt genomföra och utvärdera uppdraget.

Syftet med den här studien var att undersöka hur studie- och yrkesvägledning och normalitet, kopplat till olika grupper, framställs i läroplanerna, samt hur det kan påverka gruppernas likvärdiga möjligheter till studier och arbetsliv. En tidsseriestudie av läroplanerna för gymnasiesärskolan och gymnasieskolan mellan åren 1970-2013, gjordes utifrån en diskursanalytisk ansats, och resultatet analyserades utifrån en cripteoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att det förekommer skillnader mellan läroplanerna gällande framställningen av studie- och yrkesvägledningen och eleverna, både mellan skolformerna och över tid. Slutsatsen blev med grund i detta att olika grupper skapas i läroplanerna, utifrån normalitetsbegreppet. Kunskap om hur normer kan skapas i läroplaner är viktigt för att vi som vägledare ska kunna arbeta normbrytande och utforma en likvärdig vägledning. / The purpose of this study was to investigate how study and career guidance and normality, linked to different groups, are presented in the curriculums, as well as how this can affect the groups' equal opportunities for studies and working life. A time series study of the curriculums for the upper secondary special school and the upper secondary school between the years 1970-2013 was done based on a discourse analytic approach, and the result was analyzed with a criptheoretical point of view. The result shows that there were differences between the curriculums regarding the presentation of the study and career guidance and the students, both between the school forms and over time. The conclusion was that different groups are created in the curriculums, based on the concept of normality. Knowledge of how norms can be created in curriculums is important for us as guidance counselors to be able to work with breaking norms and to be able provide equivalent study and career guidance.