Förlusten av biologisk mångfald är ett allvarligt globalt problem som uppstår på grund av mänsklig aktivitet som bland annat habitatförstörelse och klimatförändringar. När naturliga livsmiljöer förstörs eller fragmenteras minskar utrymmet för djur och växter att överleva och föröka sig, vilket påverkar ekosystemens funktioner och de fördelar som människor får från naturen. Urbaniseringen, trots att den bidrar till förlusten av naturliga miljöer, erbjuder också möjligheter att bevara och främja den urbana biologiska mångfalden. Grönstråk, som Ekostråket i Malmö, är en naturbaserad lösning som har potential att adressera klimatrelaterade utmaningar och förbättra biologisk mångfald i stadsmiljön. Dock stöter implementeringen av grön infrastruktur i det svenska sammanhanget på flera hinder, inklusive begränsade resurser, planeringsbegränsningar och juridiska utmaningar. För att skapa hållbarare städer och bevara den urbana biologiska mångfalden är det viktigt att förstå och förvalta de gröna värdena. Då man genom att arbeta med naturen och tillämpa naturbaserade lösningar kan lösa flera samhällsutmaningar samtidigt. Denna magisteruppsats undersöker de hinder som påverkar implementeringen av grönstråk och utgår utifrån Ekostråket i Malmö som en fallstudie. Studien identifierar åtta åtgärder för att underlätta implementeringen av grönstråk i ett svenskt sammanhang. Där behovet av uppdaterad kunskap, effektiv förvaltning och potentiella förändringar i planeringssystemet för att övervinna utmaningarna med implementering av grönstråk betonas. Grönstråk erbjuder multifunktionella fördelar, inklusive rekreation, förbättrad hälsa, klimatanpassning och stöd för lokal flora och fauna. Att öka allmänhetens kunskap och uppskattning av biologisk mångfald är avgörande för att skydda naturvärden. Denna uppsats bidrar med insikter om planering och implementering av grön infrastruktur och framhäver potentialen hos grönstråk för hållbar stadsutveckling samt hur de gynnar biologisk mångfald. / Loss of biodiversity is a global problem resulting from human activities such as habitat destruction and climate change. When natural habitats are destroyed or fragmented, the space for animals and plants to survive and reproduce decreases, affecting ecosystem functions and the benefits derived by humans from nature. Despite contributing to the loss of natural environments, urbanization also presents opportunities to preserve and promote urban biodiversity. Green corridors, such as Ekostråket in Malmö, are nature-based solutions that have the potential to address climate-related challenges and enhance biodiversity in the urban environment. However, the implementation of green infrastructure in the Swedish context faces several obstacles, including limited resources, planning constraints and legal challenges. Understanding and managing green values are important to create more sustainable cities and preserve urban biodiversity. By working with nature and applying nature-based solutions multiple societal challenges can be addressed simultaneously. This thesis examines the barriers affecting the implementation of green corridors, using Ekostråket in Malmö as a case study. The study identifies eight measures to facilitate the implementation of green corridors in a Swedish context. The need for updated knowledge, effective management and potential changes in the planning system to overcome the challenges of green corridor implementation is emphasized. Green corridors offer multifunctional benefits, including recreation, improved health, climate adaptation, and support for local flora and fauna. Increasing public awareness and appreciation of biodiversity is crucial for protecting natural values. This thesis provides insights into the planning and implementation of green infrastructure, highlighting the potential of green corridors for sustainable urban development and their contribution to biodiversity.

Vår värld som vi känner den håller på att förändras på grund av klimatförändringar som berorav mänskliga aktiviteter. För att minska effekterna av stigande halter växthusgaser måste alladelar av våra samhällen minska utsläppen, där byggandet av bostäder och transporter är storautsläppsområden som måste förändras i grunden. Det har lett till en växande insikt omeffekterna för urbana transporter, som har resulterat i ökad efterfrågan på lösningar som kanförbättra mobiliteten i städerna och dessutom sänka utsläppen av växthusgaser. En av delösningar som har fått ökad uppmärksamhet är mobilitetshubbar. Dessa hubbar beskrivs somsamlingsplatser för olika färdmedel och tjänster som främjar hållbart resande, som till exempelkollektivtrafik, delningsfordon och aktiv mobilitet. En identifierad problematik medmobilitetshubbar är den bristande erfarenheten i att ta beslut om vilka funktioner som ska ingå,hur de ska finansieras och hur kostnader och intäkter ska fördelas. Detta skapar ett behov avsamverkan mellan offentliga och privata aktörer. Denna studie syftar till att undersöka hur byggherrar och kommun kan samverka kringmobilitetslösningar på områdesnivå. Studien baseras på en fallstudie avstadsutvecklingsprojektet Sege Park i Malmö. Resultaten visar att staden ställt höga krav föratt Sege Park ska bli ett attraktivt bostadsområde där hållbara resor prioriteras och blir enklaatt nyttjas av de boende. Det har lett till att områdets parkeringsbehov och mobilitetstjänstersamlats i ett gemensamt parkeringshus. Samtidigt har byggherrarna behövt arbeta fram olikainnovativa gemensamma mobilitetsåtgärder för att få boende i området att välja bort att äga enegen bil. För första gången har en mobilitetsplan som omfattar flera fastigheter skrivits, vilkethar krävt högre grad av samverkan mellan byggherrar och staden. Studiens material har samlats in genom de olika metoderna: litteraturstudie, fallstudie,dokumentdata och intervjuer. Det teoretiska ramverket som används i studien utgår från enmodell om samverkansstyrning (collaborative governance), som har utvecklats av Emerson,Nabatchi och Balogh (2012). Studien identifierar ett flertal drivkrafter för att samordnautveckling och drift för delade mobilitetsåtgärder på områdesnivå. Däribland en ekonomiskvinning, en bättre helhet och större nytta för de boende. Det har också identifierats ett antalhinder, som olika förutsättningar och tidsperspektiv samt bristande ledarskap, vilket har lett tillonödigt tidskrävande processer. Studien visar på vikten av samverkan mellan byggherrar ochstaden, samt behovet av ledarskap och tydlig struktur för att underlätta samarbetet ochmöjliggöra en effektiv implementering av hållbara mobilitetslösningar på områdesnivå. / Our world, as we know it, is undergoing changes due to climate change caused by humanactivities. To mitigate the effects of rising greenhouse gas emissions, all sectors of our societymust reduce their emissions, with housing construction and transportation being significantareas that require fundamental transformation. This has led to a growing recognition of theimpacts on urban transportation, resulting in an increased demand for solutions that canimprove mobility in cities while reducing greenhouse gas emissions. One solution that hasgained attention is mobility hubs. These hubs are described as gathering places for variousmodes of transportation and services that promote sustainable travel, such as public transit,shared vehicles, and active mobility. A challenge with mobility hubs is the lack of experiencein making decisions about which functions to include, how to finance them, and how to allocatecosts and revenues. This creates a need for collaboration between public and private actors. This study aims to investigate how developers and municipalities can collaborate on an arealevel for mobility solutions. The study is based on a case study of the urban development project Sege Park in Malmö. The results show that the city has set high requirements for SegePark to become an attractive residential area where sustainable travel is prioritized and easilyaccessible to residents. This has led to the consolidation of the area's parking needs and mobilityservices in a shared parking facility. At the same time, developers have had to developvarious innovative shared mobility measures to encourage residents to choose not to own a private car. For the first time, a mobility plan encompassing multiple properties has been developed,requiring a higher level of collaboration between developers and the city. The study's data has been collected through various methods: literature review, case study,document analysis, and interviews. The theoretical framework used in the study is based on amodel of collaborative governance developed by Emerson, Nabatchi, and Balogh (2012). Thestudy identifies several drivers for coordinating the development and operation of sharedmobility measures, including economic benefits, a better overall outcome, and greater benefitsfor residents. Several barriers have also been identified, such as varying conditions and timeperspectives, as well as a lack of leadership, leading to time-consuming processes. The studyhighlights the importance of collaboration between developers and the city, as well as the needfor leadership and a clear structure to facilitate cooperation and enable the effectiveimplementation of sustainable area-level mobility solutions.

Efforts towards sustainable urban areas are fundamental for the attainment of the Sustainable Development Goals [SDGs], embodied in goal 11 of sustainable cities and communities. Sustainable urban development requires the goals to be localized and operationalized to the applied areas needs and prerequisites. Localization and operationalization of the goals has, however, proved to be difficult in a local setting. In relation, Neighbourhood Sustainability Assessment [NSA] tools are found to provide directives, metrics and indicators of community sustainability assessments, possibly appliable to provide guidance for local governance to operationalize the SDGs. This degree project aims to evaluate the possibility of SDG.11 attainment and policy operationalization at a local level through the use of an established NSA-tool, BREEAM-C. To do so, this degree project use deductive thematic analysis, with SDG.11 targets as analytical framework, to evaluate connectivity to SDG.11 of local policy documents stated to direct efforts of SDG.11 implementation and the selected NSA-tool manual. Further, a composite index of NSA-tool indicators, ranked and adapted to local intentions, is developed through an analytical hierarchy process. Overall strong connections, though variable, to SDG.11 are found for both municipal and NSA-tool intentions of urban development as well as between municipal and NSA-tool intentions. The proposed composite index for SDG.11 implementation is deemed to adequately answer to municipal intentions of SDG.11 implementation.

Allt fler bostäder byggs i Sverige och städerna växer ständigt, klimatet förändras med ett väder som utsätter samhällsfunktioner för prövning. Allt större fokus läggs på hållbarhet och klimatet. Agenda2030 har hållbar stadsutveckling som ett av världens viktigaste hållbarhetsmål. Sveriges befolkning växer och allt fler människor bosätter sig i städer, detta bidrar till att allt färre grönytor och grönområden bevaras i framförallt tätbefolkade storstäder. Incitamenten för bostäder är stort framförallt i städer däremot finns det en utmaning för bevarande av grönytor i stadsmiljö. Detta examensarbete belyser grönområdens viktiga funktioner samt genom en rad verktyg tittar på rörelsemönster i grönområdet och bostadsprisutveckling av bostadsrätter beroende på avstånd och antal grönområden. Denna studie undersöker tolv grönområden i Sundbybergs stad och genom en fältstudie identifierar intressanta funktioner som dessa grönområden erbjuder. Funktionerna delas in i tre olika kategorier:klimat, aktivitet och social. Funktioner definieras utifrån befintliga faciliteter i grönområdet och tidigare forskning. Studiens syfte är att identifiera skillnader mellan grönområden. Vidare undersöka eventuell relation mellan bostadspriser och avstånd till grönområden. Studien tittar även på verktyget Datscha Footfall och dess möjligheter till vidare analyser av stadsstruktur och grönområden. Framställt resultat i studien har inte hittat tydliga relationer mellan bostadspriser och avstånd till grönområden. Studien kan däremot påstå att storlek på grönområden kan bidra till att grönområdet erbjuder fler funktioner och kan anses mer attraktiv. Verktyget Datscha footfall har visat stor potential i utvärdering av befintlig stadsstruktur och framtida utveckling av nya stadsdelar. Detta verktyg saknar idag data på rörelse utanför gatusystem vilken gör att verktyget är svårt att tillämpa på grönområden där det inte finns något vägnät. / Demand on housing in Sweden is growing together with the population. Many people are settling inand close to large cities, which means that cities are densifying and expanding. That is leading to many new construction projects to fulfill the demand. Climate is changing with extreme weather that exposes societies functions and flooding and temperature highs are not unusual. Agenda 2030 has set sustainable development as one of the world's most important goals. The incentives for housing a relarge, especially in cities, however, there is a challenge for the conservation of green spaces in urban environments. This thesis highlights the important functions of the green areas and through a series oftools looks at the movement patterns in the green area and housing prices depending on the distance and number of green areas close by. This study examines twelve green areas in Sundbyberg city and through a field of studies, identifies interesting features that these green areas offer. The functions are divided into three different categories: climate, activity and social. Functions are defined based on existing facilities in the green area and previous research. The purpose of the study is to identify differences between green areas.Further investigate any relationship between housing prices and distance to green areas. The study also examines the tool datscha footfall and its possibilities for further analyzes of urban structure and greenareas. Results obtained in the study have not found clear relationships between housing prices and distances to green areas. The study, on the other hand, can claim that the size of green areas can contribute to the green area amount of functions and can be considered more attractive. The datscha footfall tool has shown great potential in evaluating existing urban structure and future development of new neighborhoods. This tool currently lacks data on movement outside street systems, which makes itdifficult to apply to green areas where there is no large street system.

Globally, there is increasing awareness of the importance of applying circular economy principles to the management of organic waste streams through resource recovery. In the urban areas of sub-Saharan Africa which are going to host a significant part of population growth over the next three decades, this is especially relevant. Circular economy approaches for sanitation and waste management can provide incentives to improve infrastructure and consequently contribute resources for water, energy and food that power urban livelihoods. This thesis is situated at the intersection of the circular economy on one hand and sanitation and waste management systems on the other. It aims to contribute to knowledge about the circular economy by investigating the potential contribution of resource-oriented urban sanitation and waste management towards the implementation of a circular economy in sub-Saharan Africa and the opportunities and challenges thereof. In pursuit of the above aim, the thesis employs a mixed methods approach and is operationalized in two case study locations: Kampala (Uganda) and Naivasha (Kenya). The findings reveal the quantities of resource recovery products like biogas, compost and black soldier fly larvae that can be obtained from the organic waste streams collected in a large city, demonstrate the viability of valorizing dried faecal sludge as a solid fuel for industrial applications, and identify the factors that facilitate or impede the governance capacity to implement circular economy approaches to the management of organic waste streams in urban areas in sub-Saharan Africa. The methods used for quantifying the potential for valorizing organic waste streams and for assessing governance capacity demonstrate approaches that could be applied in other urban contexts with interest in implementing circular economy principles. The discussion highlights some key implications of these findings for sanitation and waste management practices, arguing that it is time for a shift in sub-Saharan Africa from designing sanitation and waste management systems for disposal to designing them for resource recovery. / Globalt ökar medvetenheten om vikten av att tillämpa principer för cirkulär ekonomi för att hantera organiska avfallsströmmar genom resursåtervinning. I de urbana områdena i Subssahariska Afrika är detta särskilt relevant, då dessa förväntas stå för en betydande del av befolkningsökningen under de kommande tre decennierna. En mer cirkulärekonomi för sanitet och avfallshantering kan ge incitament för att förbättra infrastrukturen och därmed bidra med resurser till produktion av vatten, energi och mat som driver städernas försörjning. Denna licentiatuppsats befinner sig i skärningspunkten mellan cirkulär ekonomi å ena sidan och sanitets- och avfallshanteringssystem å andra sidan. Syftet är att bidra med kunskap om cirkulär ekonomi genom att undersöka potentialen för resursorienterad stadssanitet och avfallshantering att bidra till genomförandet av cirkulär ekonomi i Subsahariska Afrika, samt dess möjligheter och utmaningar. För att uppnå ovanstående syfte används flera olika metoder och genomförs i två fallstudiestäder: Kampala i Uganda respektive Naivasha i Kenya. Resultaten visar på de mängder av resursåtervinningsprodukter som biogas, kompost och svarta soldatflugelarver som kan erhållas från organiska avfallsströmmar som samlas in i en stor stad. Dessutom visar resultaten livskraftigheten för att valorisera torkat avföringsslam som ett fast bränsle för industriella tillämpningar. Slutligen identifierar resultaten faktorer som underlättar eller hindrar styrningskapaciteten för att genomföra cirkulär ekonomi-strategier för hantering av organiska avfallsströmmar i stadsområden i Subsahariska Afrika. Metoderna som används för att kvantifiera potentialen att valorisera organiska avfallsströmmar och  att utvärdera styrningskapacitet är metoder som kan tillämpas i andra urbana sammanhang där det finns intresse för att genomföra cirkulära ekonomiska principer. Diskussionen belyser några viktiga konsekvenser av dessa fynd för sanitets- och avfallshanteringspraxis och argumenterar för att det är dags för en övergång i SSA från att utforma sanitets- och avfallshanteringssystem för bortskaffande till att utforma dem för resursåtervinning. / <p>QC 20200513</p> / UrbanCircle: Urban Waste into Circular Economy Benefits

En av samhällets stora frågor är hur den ökade segregationen kan motverkas och förebyggas. Den förstärkta segregationen innebär ett utökat avstånd mellan individer, bostäder och samhällsservice som vidare leder till ökade ojämlikheter mellan individer, och kan ses som ett resultat av hur våra samhällen är gestaltade. Studien utgår från Motala kommun och syftar till att undersöka hur boendesegregation kommer till uttryck i nationella respektive kommunala strategier, samt vilka möjligheter och utmaningar som identifieras med aktuella insatser utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv. Detta görs med utgångspunkt från följande begrepp som alla är centrala för att en hållbar stadsutveckling ska uppnås: helhetssyn, samband, variation, identitet, inflytande. Med hjälp av dokumentanalyser och intervjuer framgår det att de kommunala strategierna i stor utsträckning speglar de nationella strategierna. Det framgår även att kommunen saknar ett helhetsperspektiv i sitt segregationsarbete och att en socialt hållbar stadsutveckling därmed blir svår att åstadkomma i flera avseenden. / One of society's biggest questions is how the growing segregation can be countered and prevented. The reinforced segregation implicates an increased distance between individuals, housing and community services which further reinforce inequalities between individuals and can be seen as a result of the way our societies are shaped. This study is based on the municipality of Moala and aims to investigate how residential segregation is expressed in both national and municipal strategies, as well as what opportunities and challenges that are identified with current efforts from a social sustainability perspective. This is done on the basis of the following concepts which are central to achieving a sustainable urban development: holistic view, connection, variation, influence, identity. By using document analysis and interviews it appears that the municipal strategies largely reflect the national approach. It also appears that the municipality lacks an overall perspective in their segregation work and that a socially sustainable urban development therefore is difficult to achieve in several respects.

This thesis presents a system and actor level analysis of wastewater heat recovery in buildings, using two case studies in Stockholm, Sweden. The choice of these case studies was to cover the installation of WWHR in both commercial and residential buildings. The first case study is from the residential district of Töfsingdalen, and the second case study is the commercial building Pennfäktaren 11. The aim of the study is to understand why actors, as identified through these case studies, have adopted wastewater heat recovery. Taking into consideration, motives, strategies, conflicts, technologies, and future perspectives. The case study analysis is further supported by a literature review, analyzing the installed systems from a technical point of view. Using semi-structured interviews and literature review as the source of data collection. Theories utilized were the multilevel perspective and the critical interface. Used for explaining how technological transitions occurs and how they are best adopted by existing actors. Conclusions drawn from the study is that Swedish buildings over the last decades have improved in energy efficiency predominantly within heating, ventilation, and lightning, while energy consumption for warm water has been relatively untouched. The identified actors frame wastewater heat recovery in a widely positive environment, having input on what to improve for its diffusion in the building sector. It is a technology they regard as new and experimental but see potential with further improvements, mostly technical and economical. The actors having adopted wastewater heat recovery have incorporated ambitious climate policies in their business models while simultaneously wanting to reduce energy costs. The motive used in the first case study, Töfsingdalen, was to design an energy-efficient building, while the second case study, Pennfäktaren 11, the motives were different and centered around enthusiasm in the technology and economic benefits (energy savings). The shared motive is the liking towards the technology being environmentally friendly. Wastewater energy recovered in the first and second case study is equivalent to the total energy consumption of 1.3 and 8.5 Swedish apartments per year. For these reasons, energy recovery from wastewater can contribute towards urban sustainable development, but it can also have disruptive potential that is necessary to investigate and mitigate. Findings suggest a critical interface between the existing regime and the early innovation adopters which could lead to both conflict and cooperation. Future research to further confirm these findings are necessary analyses aimed at investigating where in the sewer system the greatest benefit for wastewater heat recovery is located. Finally, continuous innovative development of the technology is advantageous. / Detta examensarbete presenterar en system- och aktörsanalys på värmeåtervinning av varmvatten i byggnader via två fallstudier i Stockholm, Sverige. Valet av fallstudier gjordes för att nå installtioner i både en kommersiell och en bostadsbyggnad. Den första fallstudien är från bostadsområdet Töfsingdalen och den andra är den kommersiella byggnaden Pennfäktaren 11. Målet är att förstå varför aktörer som identifierats ur fallstudier har installerat värmeåtervinning av spillvatten. Där aktörers motiv, strategier, konflikter, teknologier, och framtida perspektiv beaktas. Fallstudierna är fortsatt förstärkta av en litteraturstudie, genom att analysera de installerade systemen ur ett tekniskt perspektiv. Information är inhämtad med semi-strukturerade intervjuer och litteratur. Teorierna som studien grundar sig i har varit multi-nivå perspektivet (MLP), det kritiska gränsskiktet. Dessa teorier används för att förklara hur teknologiska förändringar sker i ett samhälle och hur dessa ska ske optimalt. Slutsatser som har dragits från studien är att de svenska byggnaderna sedan ett par decennier tillbaka har förbättrat byggnaders energieffektivitet inom uppvärmning, ventilation, och ljuskällor, medan värmeåtervinning av spillvatten har varit relativt orört som område. De identifierade aktörerna ser på värmeåtervinning av spillvatten ur en mestadels positiv synvinkel, de har indata på hur tekniken kan utvecklas för framgång inom byggnadssektorn. De ser på tekniken som ny och experimentell, men ser potential vid framtida förbättringar, främst tekniska och ekonomiska. De aktörer som har adapterat tekniken har implementerat miljömål i deras företagsmodell, samtidigt som de vill minska energikostanderna. Motiven som användes i den första fallstudien, Töfsingdalen, var att designa en miljövänlig byggnad, och motiven i den andra var olika där entusiasm för tekniken samt ekonomiska besparingar var framträdande. Gemensamt är att de båda aktörerna tycker att det är miljövänlig lösning. Den återvunna energin i den första och andra fallstudien motsvarar den totala energin som 1.3 och 8.5 svenska lägenheter förbrukar årligen. Utifrån dessa resultat, dras ytterligare en slutsats att värmeåtervinning av spillvatten kan hjälpa vid hållbar urban utveckling men att den också har disruptiv potential som är viktigt att undersöka och mitigera. Resultaten visar på ett kritiskt gränsskick mellan den nuvarande regimen och de aktörer som har implementerat tekniken vilket kan leda både till konflikter och samarbete. Framtida studier behövs för att ytterligare konfirmera dessa fynd, även kvantitativa systemanalyser där det reds ut vart i avloppssystemet som den största nyttan finns för att återvinna spillvärme samt fortsatt utveckling av tekniken är fördelaktigt.

Under de senaste decennierna har det pågått en urbanisering i världens storstäder. Allt fler människor väljer att bosätta sig i urbana miljöer och trenden är uppenbar. En tät, attraktiv och blandad stad med närhet till samhällsservice, arbetsplatser och övriga funktioner samt tillgång till hållbara transportsätt eftersträvas i många städers planering för en hållbar stadsutveckling i dagsläget. Ett sätt att uppnå hållbar stadsutveckling som förespråkas på många olika samhällsnivåer är genom förtätning som stadsbyggnadsstrategi. Syftet med denna studie är att undersöka om förtätning kan vara en tänkbar stadsbyggnadsstrategi för att uppnå hållbar stadsutveckling. För att undersöka relationen mellan förtätning samt hållbar stadsutveckling har även begreppen undersökts samt förklarats genom en kvalitativ forskningsmetod. Studien utgörs av en fallstudiemetod av ett pågående stadsutvecklingsprojekt, Fokus Skärholmen, i Skärholmens stadsdelsområde i Stockholms kommun. Fallstudiemetoden undersöker alltså hur relationen mellan förtätning samt hållbar stadsutveckling ser ut i empirin med material från stadens plan-, mål- och strategidokument samt semistrukturerade intervjuer med kommunala tjänstepersoner involverade i projektet Fokus Skärholmen. Skärholmens stadsdelsområde har inte exploaterats i lika stor omfattning som projektet Fokus Skärholmen nu planerar för sedan färdigställandet av miljonprogrammet. Det har endast skett mindre kompletteringar av byggnader i stadsdelsområdet. Stadsbyggande kan ses som ett verktyg för att uppnå en hållbar stadsutveckling och projektet Fokus Skärholmen planerar för en förtätning som stadsbyggnadsstrategi för en hållbar stadsutveckling utifrån stadsdelsområdets lokala behov samt förutsättningar. Projektet Fokus Skärholmen betraktas därför som ett omfattande och intressant fall att undersöka för denna studie. Studiens resultat visar vid jämförelse av teoretiska samt empiriska studier att förtätning som stadsbyggnadsstrategi kan, enligt vissa forskare, innebära en hållbar stadsutveckling förutsatt att förtätningen sker på rätt sätt. Förtätning kan även på vissa platser betraktas som en olämplig stadsbyggnadsstrategi som istället kan motverka den hållbara stadsutvecklingen som samhället strävar efter. Både ”förtätning” samt ”hållbar stadsutveckling” är således kontextberoende begrepp och varierar beroende på platsens förutsättningar samt behov. Diskussionen om hur en förtätning bör ske är således mer komplex än vad vi tror och bör analyseras mer djupgående för att stadsbyggnadsstrategin ska bli framgångsrik och innebära positiva effekter för alla människor i samhället. Projektet Fokus Skärholmen har satts i denna kontext vid empiriska studier, slutsatsen beträffande projektet Fokus Skärholmen är att det kan bli ett framgångsrikt stadsutvecklingsprojekt förutsatt att allt som skrivs i plan-, mål- samt strategidokumenten uppfylls. Fokus Skärholmen är alltjämt långt ifrån ett färdigställt projekt och har en rad utmaningar framför sig att överkomma, det är således svårt att konstatera så tidigt i processen om förtätningen kan innebära en hållbar stadsutveckling i praktiken. / Urbanization has taken place in the world’s major cities in recent decades. The numbers of people that are settling in urban environments are increasing, therefore the trend is obvious. A compact, attractive and mixed city with proximity to community service, workplaces and further functions as well as access to sustainable transport (e.g. public transport, walking and cycling) is desirable and sought in many cities. The idea behind the compact and mixed city is occurring with increasing frequency in many cities’ planning for a sustainable urban development. A strategy to achieve sustainable urban development is through densification. The purpose of this study is to look into whether densification is could be an urban development strategy for achieving sustainable urban development. The relationship between densification and sustainable urban development has therefore been studied through qualitative research. This study consists of a case study method of an ongoing urban development project called “Fokus Skärholmen”, in Skärholmen administrative city district in Stockholm municipality. The case study method examines how the relationship between densification and sustainable urban development looks empirically. Skärholmen administrative city district’s land use has not been developed to the same extent as the project “Fokus Skärholmen” is now planning for since the completion of the Million Programme. Urban development strategy could be seen as a tool for achieving sustainable urban development and the project “Fokus Skärholmen” is planning for a densification as an urban development strategy for sustainable urban development based on the local district area’s needs and conditions. Since Skärhomen’s land use has not been developed to the same extent, the “Fokus Skärholmen” project is considered as extensive and interesting case to study. The results of this study show, when comparing theoretical and empirical studies, that densification as an urban development strategy could, according to some researchers, contribute to a sustainable urban development, given that the densification is done correctly. Densification could also in some places be regarded as an inappropriate urban development strategy and could instead counteract the sustainable urban development that the society strives for. Both “densification” and “sustainable urban development” are thus context-dependent concepts and vary depending on the area’s conditions and needs. The discussion on how densification should be done is therefore more complex than we think and should be further analyzed so the densification could contribute to positive effects and benefit all people. The project “Fokus Skärholmen” has been put into this context in empirical studies. The conclusion regarding “Fokus Skärholmen” is that it could become a successful urban development project, given that everything that is written in the plan and strategy documents is implemented. Fokus Skärholmen is still far from to be considered as a completed project and has a number of challenges ahead to overcome, thus it is difficult to state so early in the process if the densification could contribute to sustainable urban development in practice.

Inom forskningen har social hållbarhet blivit allt mer uppmärksammat som en allt viktigare del för att skapa framtidens hållbara samhälle. Det finns en viss samsyn kring vad som behövs prioriteras för att främja social hållbarhet. Utan konkreta verktyg för att gå från ord till handling blir det dock svårt att nå en långsiktig omställning till en hållbar stadsutveckling. Denna studie syftar till att undersöka vilka verktyg som används för att integrera social hållbarhet i kommunal planering, samt att undersöka vilka hinder de tjänstepersoner som intervjuas i studien upplever vara kopplade till arbetet med social hållbar stadsutveckling. Undersökningen grundar sig i en kvalitativ metod i form av en jämförande fallstudie i fyra svenska kommuner. De kommuner som är undersökta är Upplands Väsby kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun och Göteborgs Stad. Fallstudien bygger på semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner som arbetar med detaljplanering och strategisk planering på dessa kommuner. De teoretiska utgångspunkterna behandlar social hållbarhet som begrepp, vad det sociala hållbarhetskonceptet innehåller, social hållbarhet i planeringen samt vilken roll hållbarhetsverktyg har i planeringen. Resultatet visar att arbetet med social hållbarhet till viss del skiljer sig åt mellan kommunerna. De mest frekvent använda verktygen utgörs av olika typer av verktyg för medborgardialog, hållbarhetsbedömning för översiktsplanen (där social hållbarhet är inkluderat) och space syntax-analyser för att undersöka tillgänglighet. Resultatet från fallstudierna tyder på att verktygen främst används för att de passar den lokala kontexten och kommunernas sätt att arbeta. Verktygen används också för att de skapa en diskussion och en helhetssyn kring de sociala aspekterna. En del av verktygen var inte tillgängliga i den egna kommunen men kunde vid behov tillgängliggöras via privata aktörer. De olika intervjupersonerna hade olika uppfattning om användbarheten av verktyg för att integrera social hållbarhet. Resultatet från studien tyder även på att tjänstepersonerna upplever olika utmaningar relaterade till arbetet med social hållbarhet. Skillnader kan identifieras både mellan olika yrkesroller och kommuner. De mest betydande hinder som visat sig försvåra arbetet är bristande prioritering då andra frågor väger tyngre, otillräcklig samordning, bristande kunskap i kommunerna, avsaknad av riktlinjer på en högre strategisk nivå än den kommunala samt bristande uppföljning av åtgärder kopplade till sociala aspekter.

Innovation is often assigned an important role in mitigating climate impact and achieving sustainable development. Stockholm city has ambitious sustainability goals and aims to be carbon neutral by 2040. This will require an increased capacity when it comes to promoting and implementing innovative sustainability solutions. Climate friendly innovations need to move from environmental profile projects to the new “business as usual”.  The aim of this study is to contribute with knowledge about innovation processes within sustainable development and how they can be promoted.   Strategic Niche Management (SNM) is a model which was developed to support a transition to sustainable development by promoting sustainability innovations. SNM suggests a number of hypotheses regarding important features of successful innovation niches, factors that will increase the potential of innovations to be developed, implemented and spread. Stockholm Biochar project is an innovative project which has received attention for its success and potential to contribute to sustainable development by reducing the city’s net carbon emissions. A case study of the Stockholm Biochar project has been conducted to identify how the project emerged and the main success factors for its development. The case study was complemented with an interview study with personnel from Vinnova, the Swedish innovation agency, focusing on their experience of success factors for innovation processes. SNM:s hypotheses has then been used to analyze the result of the case study, which was also compared to the result of the Vinnova-study. The analysis to a large extent confirms SNM:s hypotheses, regarding what factors contribute to a successful innovation niche, but also provide some specifications and elaborations on what these hypotheses mean in this specific case. This result is used to suggest possible complements to the SNM hypotheses that can be useful in contexts similar to the one studied. The result also points out important success factors that are not covered by the hypotheses suggested in SNM. Particularly the case study shows the important role of passionate enthusiasts as driving forces for innovation processes which is not pointed out in SNM hypotheses. The identified success factors, in combination with the complemented hypotheses, are used to formulate recommendations for how an organization can promote innovation processes within sustainable development. In short, the study shows that successful innovation processes require assigned resources, commitment and strategic work, e.g. visions with clearly stated sustainability goals, continuous evaluations on how innovations are contributing to these goals, active measures for gaining support for the innovation on multiple levels in society, and financial space for the development of innovations. The study also confirms the function of protected innovation niches and suggests that passionate enthusiasts have a significant role in innovations processes. / Innovation och ny teknik tillskrivs ofta en betydelsefull roll för att minska klimatpåverkan och bidra till hållbar utveckling. Stockholms stad har ambitiösa hållbarhetsmål och staden ska bland annat vara koldioxidneutral år 2040. För att uppnå detta har staden identifierat ett behov av ökad förmåga att främja, tillvarata och sprida innovationer som bidrar till hållbar utveckling. Klimatsmarta innovationer behöver gå från spjutspetsprojekt till att bli det nya ”business as usual”.  Syftet med dennastudie är att bidra med kunskap om hur innovationsprocesser inom hållbar stadsutveckling fungerar och hur dessa kan främjas.   Strategic Niche Mangament (SNM) är en modell som har utvecklats för att stödja en omställning till hållbar utveckling genom att just främja innovationsprocesser. SNM presenterar ett antal hypoteser angående vad som bidrar till framgångsrika innovationsnischer, faktorer som skapar gynnsamma förutsättningar för innovationer att utvecklas, implementeras och spridas. Ett innovationsprojekt som fått stor uppmärksamhet för dess framgång och potential att bidra till hållbar utveckling är Stockholms biokolsprojekt. En fallstudie av Biokolsprojektet har därför genomförts för att identifiera hur projektet uppstod och vad som hittills utgjort viktiga framgångsfaktorer. Detta har kompletterats med en intervjustudie med personal från Vinnova med fokus på deras erfarenhet av framgångsfaktorer för innovationsprocesser. SNM:s hypoteser har sedan använts för att analysera resultatet av fallstudien, som även jämförs med resultatet från Vinnovastudien. Resultatet bekräftar i stor utsträckning SNM:s hypoteser men visar också mer konkret vad hypoteserna inneburit i det specifika fallet. Utifrån detta föreslås en möjlig utveckling av hypoteserna som kan vara användbar i sammanhang som liknar det som studerats. Resultatet pekar också på viktiga framgångsfaktorer som inte omfattas av de hypoteser som föreslås i SNM. Framträdande bland dessa framgångsfaktorer är eldsjälars betydelse för innovationsprocesser vilket inte tas upp i SNM:s hypoteser. De identifierade framgångsfaktorerna och utvecklingen av SNM:s hypoteserhar använts för att formulera rekommendationer för hur en organisation kan främja innovationsprocesser inom hållbar utveckling.   Kortfattat visar studien att innovationsprocesser inom hållbar utveckling behöver avsatta resurser, engagemang och strategiskt arbete, t.ex. i form av visioner med tydliga hållbarhetsmål, uppföljning av hur innovationen bidrar till de målen, aktivt arbete för att skapa förankring för innovationen på olika nivåer i samhället, samt ekonomiskt utrymme för innovationer att utvecklas. Studien bekräftar också funktionen av skyddande innovationsnischer och visar på att eldsjälar har en viktig roll i innovationsprocesser.