Uppsatsen är en läromedelsanalys som undersöker två läroböcker i de naturorienterande ämnena för årskurs 4: Koll på NO och Lära NO. Båda böckerna innehåller ämnesstoff ur alla de tre naturorienterande ämnena, det vill säga biologi, fysik och kemi. Syftet med studien är att med utgångspunkt i en tidigare litteraturstudie undersöka vilka svårigheter i ämnesspråket i de naturorienterande ämnena för andraspråkselever som finns i dessa läroböcker, samt hur de hanteras. Uppsatsen utgår från teorier om systemisk-funktionell grammatik, bild och text i läroböcker, samt vardagsspråk och skolspråk. I undersökningen används såväl kvalitativ textanalys och analysverktygen kodningsorientering och ideationell analys av processtyper, som kvantitativa metoder och mängdberäkning. Studiens resultat visar att de språkliga svårigheterna begrepp utanför semantisk mellannivå, homonymer, grammatiska metaforer och andra ämnesspecifika och tekniska begrepp alla förekommer i varierande utsträckning i de båda läroböckerna. Dessa språkliga svårigheter för andraspråkselever hanteras i böckerna genom bild, förklarande text eller genom en kombination av dessa. Vissa begrepp inom dessa svårigheter hanteras dock inte på något sätt.

Den svenska skolan har som mål att elever i unga år ska få möjligheten att lära sig minst två språk utöver sitt modersmål. Många elever är till en början nyfikna till att lära ett nytt språk, tex spanska i Åk 6, men i Åk 9 minskar intresset mycket, till exempel så får endast 66% av eleverna i spanska ett godkänt slutbetyg (Skolverket, 2014). Motivation sägs bland annat vara en faktor till att intresset minskar. Men även andra faktorer som brister med avseende på anpassningar sägs vara tänkbara orsaker. Enligt Skollagen ska lärare anpassa undervisningen till alla elever, men rapporter visar att många elever saknar stöd från lärare för att kunna gå kvar i sitt moderna språk. Syftet med min studie blir därför att få kunskap om vilken typ av anpassningar som används inom språkvalet i spanska i Åk 7 och vilka utmaningar lärare upplever med att anpassa undervisningen i spanska. En digital enkät har samlat in data från 19 lärare i spanska och resultatet, som erhållits genom en tematisk analys, visar på flera teman inom anpassningar och utmaningar. Resultaten visar på att lärare anpassar spanskan både på grupp- och individnivå på många olika sätt och att utmaningarna är stora. De främsta anpassningarna som framkommit i studien är vikten av lärarstöd och varierad undervisning och anpassade uppgifter och när det gäller utmaningar är motivationsproblematiken och tiden störst. Studien är gjord utifrån ett lärarperspektiv men framöver skulle forskning ur ett elevperspektiv vara intressant för att kunna se om lärare och elever upplever detsamma.

I detta examensarbete har en undersökning genomförts med syfte att ta reda på hur gymnasielärare i matematik ser på formativ bedömning, hur detta tar sig uttryck i deras undervisning samt vilka eventuella svårigheter och utmaningar som enligt lärarna kan finnas med formativ bedömning. För att undersöka detta har en kvalitativ metod valts där semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra gymnasielärare i matematik från olika skolor. Intervjuerna har sedan transkriberats och avkodats med hjälp av en tematisk analys.  Resultatet visar att den grundläggande syn på formativ bedömning som lärarna beskriverskiljer sig åt från lärare till lärare. Trots detta finns en del likheter i hur formativ bedömning tar sig till uttryck i deras matematikundervisning samt vilka svårigheter och utmaningar som lärarna upplever. När det kommer till lärarnas utsagor om svårigheter och utmaningar har dessa placerats in under följande sex teman i uppsatsens resultatdel: jobba formativt men tänka summativt; tiden; den totala skolsituationen; klargöra målen för eleverna, svårigheter med feedback; samt svårigheter och eleverna. En slutsats är att lärarna upplever sig möta ett rikt antal svårigheter i sitt arbete med formativ bedömning som också delvis går att hitta i den tidigare forskning på området som presenteras i uppsatsen.

Syftet med studien var att undersöka de professionellas uppfattningar om: a) de strategier och verktyg som deltagarna i ett tolvstegsprogram använder sig av och b) tolvstegsprogrammets effekter relaterat till målsättningen att deltagarna i behandlings-formen bibehåller ett nyktert och drogfritt liv. Den metodologiska utgångspunkten som användes i studien var fenomenologi med kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018 och Johansson, 2012). Vi höll intervjuer med sju olika informanter. Informanterna beskrev olika strategier och verktyg som deltagarna använder sig av under tolvstegsprogrammet samt vilka effekter dessa strategier och verktyg ger. De beskrev även vilka olika svårigheter som deltagarna stöter på under tolvstegs-programmet samt vilka framgångar som tolvstegsprogrammet ger. Informanterna beskrev att de använder sig av gruppsessioner, uppgifter samt undervisning som en del av behandlingen inom tolvstegsprogrammet. De beskrev även att tolvstegsprogrammet ger goda effekter som till exempel att deltagarna lär sig att bryta dåliga mönster och etablera en sundare livsstil. Det framkom att det religiösa i programmet är en svårighet som många deltagare upplever samt att en framgång som medföljer för de som arbetar i stegen är gemenskap och delaktighet, både i samhället och i gruppen. Vid analysen har vi använt oss av Jarvis (2010) teori om det livslånga lärandet, där faktorer som människan som social varelse, hur människors lärande sker via imitation samt omgivningens betydelse för människans utveckling har varit centrala i analysen. Studiens slutsats var att de socialpedagogiska begreppen gemenskap, delaktighet och meningsfullhet är viktiga komponenter både för att strategierna och verktygen ska ha önskad effekt och för att bibehålla och fortsätta arbeta på sin nykterhet och den förändring man gjort under tolvstegsprogrammet (Berglund och Cederlund, 2017). Det framkom även att det socialpedagogiska arbetssättets hörnstenar relation, struktur och förändring är av avgörande betydelse för tolvstegsprogrammets resultat av behandlingen (Storö, 2013).

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tre grundskolelärare vid tre olika svenska skolor beskriver och resonerar kring sin användning av pedagogiskt transspråkande, samt deras upplevelser av eventuella svårigheter och utmaningar med denna användning. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärarna, vilka analyserades med hjälp av textanalys.  Flera kopplingar kunde göras mellan lärarnas utsagor och läraruppfattningar kring transspråkande som urskilts i tidigare studier, liksom teoretiska perspektiv på transspråkande och pedagogiskt transspråkande. Resultatet visar att lärarna betraktade elevernas språk som resurser i undervisningen, samt i olika hög grad som ett identitetsstärkande verktyg. Samtliga lärare upplevde att pedagogiskt transspråkande påverkade deras undervisning och elevernas inlärning positivt. Följande upplevelser av utmaningar och svårigheter med pedagogiskt transspråkande lyftes av lärarna: elevers ojämlika möjligheter att dra nytta av transspråkande, att elever och vårdnadshavare kan göra motstånd mot transspråkande, att transspråkande kan utgöra ett hinder för inlärning av svenska, att transspråkande är ett tidskrävande arbetssätt samt att transspråkande innebär en risk för att läraren förlorar kontrollen över undervisningen. Vidare visar resultatet att det finns problematiska aspekter av lärarnas användning av pedagogiskt transspråkande vad gäller deras möjlighet att erbjuda eleverna jämlik stöttning och lika stort utrymme för samtliga elevers förstaspråk i undervisningen. Utifrån resultatet dras slutsatsen att pedagogiskt transspråkande eventuellt inte lämpar sig för elevgrupper där det råder stor obalans mellan antalet talare av de förstaspråk som finns representerade bland eleverna. En annan slutsats som dras är att pedagogiskt transspråkande möjligen inte lämpar sig för lärare med ett stort kontrollbehov.

Syftet med föreliggande studie är att belysa lärares möjligheter att utforma och genomföra riktade insatser gällande taluppfattning, av sig själva eller av speciallärare/specialpedagog. Syftet är vidare att belysa hur elever med svårigheter i matematik identifieras och hur lärarna ser på resultaten av de riktade insatserna. Studien har en kvalitativ metodansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta erfarna lärare, verksamma i årskurs ett och två, som undervisar i matematik. Resultatet visar att lärarna pekar ut viktiga områden inom grundläggande taluppfattning och ger uttryck för taluppfattningens betydelse för matematisk förståelse. Lärarna beskriver olika faktorer som kan ligga bakom matematiksvårigheter som bristande läsförståelse, kognitiva svårigheter, dålig självkänsla eller enbart allmänna levnadsförhållanden. Laborativt materiel, tydliga strukturer och instruktioner samt ett tillåtande samtalsklimat lyfts fram i deras arbetssätt. Kartläggningen av elever sker främst med hjälp av Skolverkets bedömningsstöd (Skolverket, 2022b) och lärarnas egna observationer. Resultatanalys av bedömningsstödet och vilka insatser som tas därefter är inte lika tydligt i denna studie. Riktade insatser tycks främst ske av undervisande lärare i form av extra övningar som lärarna menar hjälper eleverna framåt. Bara några lärare får hjälp av en speciallärare. Lärarna uttryckte därför en önskan av ett ökat stöd i form av en speciallärare som undervisar direkt till eleven eller som kan vara ett stöd i klassrummet. Slutsatsen är att identifiering av elever i behov av stöd sker allmänt ute på skolorna i denna studie. Men de riktade insatserna tycks ske utan någon specificerad struktur utifrån resultatet av bedömningsstödet.

Att vara förälder kan vara utmanande och denna utmaning kan bli större för föräldrar med kognitiva svårigheter. Det är en rättighet för personer med funktionsnedsättningar att få bilda familj. Det är därmed av vikt att de har möjlighet till att få stöd i sitt föräldraskap. Arbetssättet tidigt stöd är relativt nytt inom Uppsala kommun, därmed var det angeläget att undersöka hur det fungerar. Syftet med denna kvalitativa intervju- och dokumentstudie har varit att undersöka hur arbetssättet och samverkan inom arbetssättet fungerar utifrån de yrkesverksammas perspektiv. För att besvara syftet har sex semistrukturerade intervjuer samt tre dokument analyserats genom tematisk analys. Det teoretiska ramverket som använts för studien är Lipskys (1980) teori om gräsrotsbyråkrater, det teoretiska begreppet handlingsutrymme samt Danermarks (2000) definition av samverkan. Resultatet redogör för de yrkesverksammas syn på tidigt stöd. Det visar en tydlig bild på vilken målgrupp som arbetssättet avser. Det redogörs även för skillnaden på hur de arbetade med denna målgrupp innan och hur de arbetar med målgruppen idag samt vad stödet kan innebära. Av resultatet framkommer det att de yrkesverksamma upplever både styrkor och svagheter med arbetssättet. Samverkan inom arbetssättet är enligt de yrkesverksamma en förutsättning för att arbetssättet ska fungera.

Studien syftar till att undersöka lärarnas uppfattningar och användning av digitala verktyg imatematikundervisningen samt identifiera motiven bakom deras integrering av IKT. Den insamlade empirin utgår från en kvalitativ intervjustudie med tio lärare. Intervjustudienbaseras på en deduktiv ansats, där de teoretiska ramverken utgår från konstruktivism ochTechnology Acceptance Model. Resultaten av studien påvisar en variation av motiv gällandeatt integrera IKT i matematikundervisningen, med en betoning på möjligheten att differentieraundervisningen och främja individuellt lärande. Samtidigt identifieras brister i digitalkompetens och utbildning som hinder för en mer omfattande användning av digitala verktyg.Skillnader i IKT-användning beroende på ämnesområde är tydliga, där vissa lärare serfördelar i att integrera digitala verktyg i olika delar av matematiken medan andra uttryckertvivel kring dess effektivitet. Sammanfattningsvis visar studien bland annat att det finns en variation i hur lärare tillämparkonstruktivistiska principer i förhållande till IKT i sin undervisning, vilket kan bero på olikafaktorer såsom pedagogisk erfarenhet, utbildning och skolans policy.

Denna artikel går igenom utveklingen av spelupplevelsen och vår konceptuella start och slut, för att gestalta upplevelser hos personer med autism och ADHD. Vigår igenom ett flertal anledningar till varför och vilket behov som finns av rekonstruktion av diagnoserna autism och ADHD inom media, särskilt i denna tid och rum. / This article goes through our development of the game experience and our conceptual beginning and end, to portrait the viewpoint of people with autism and ADHD. We go through a plethora of reasons behind the why and the need of this reconstruction of portraying autism and ADHD within media, especially now during our time and age.

Studier har visat att lärare i ämnet idrott och hälsa har svårt att inkludera elever med funktionsnedsättningar i den ordinarie undervisningen. Den här studien har undersökt vilka möjligheter och svårigheter det finns för lärare med inkludering av elever med funktionsnedsättningar i undervisningen i idrott och hälsa. Även vilka strategier lärarna använder sig av för att göra en inkludering möjlig. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som var semistrukturerade med tre kvinnliga och tre manliga idrottslärare från högstadieskolor. Den har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet. Studien visar på att lärarna är positiva till inkludering av funktionsnedsatta elever i undervisningen och det finns många möjligheter där eleverna får en chans att se att alla är olika och att lära sig en acceptans mot varandra. Klassen som helhet vinner mycket på när en inkludering sker genom att det kan bli ett mer tillåtande klassklimat.Lärarna poängterar att en strategi som är viktig är att genomföra en dialog med eleven och övriga personer som finns runt eleven för att det ska bli en så bra inkludering som möjligt och att de ska bli en del av klassen efter sina förutsättningar.