Bakgrund Svensk sjukvård har idag bland de bästa behandlingsresultaten i Europa, men trots det förs diskussionen om sjukvården ofta i negativa ordalag. I ett försök att förbättra synen på verksamheten och bli mer effektiva har sjukvården i Sverige ofta använt sig av kommersiella modeller, modellerna har dock behövt anpassas för att fungera i sjukvårdens miljö. En av de senaste kommersiella modellerna som nu införs i den svenska sjukvården är Lean Healthcare,som är sjukvårdens version av Toyotas produktionsfilosofi Lean Production. En stor del av tidigare forskning på området har behandlat Lean Production men lite finns att tillgå som handlar om Lean Healthcare. Den här studien är ett bidrag till att utöka kunskapen om Lean Healthcare i Sverige. Syfte Syftet med den här studien är att beskriva hur Lean-filosofin fungerar i den svenska sjukvården samt att göra en jämförelse mellan Lean Production och andra kommersiella modeller som tidigare har införts i den svenska sjukvården. Genomförande Med hjälp av intervjuer på tre svenska sjukvårdsenheter har en fallstudie med fokus på Lean Production och Lean Healthcare genomförts. Resultat Resultatet av studien visar att Lean Healthcare, i likhet med tidigare modeller, har krävt anpassningar för att fungera i sjukvårdens kontext. Det har bland annat visat sig i att de undersökta enheterna endast har infört vissa delar av filosofin. / Background Swedish healthcare has today among the best treatment results in Europe, despite that the discussion about healthcare in Sweden is often pursued in negative terms. In an attempt to enhance the opinion about the organization and try to become more efficient, Swedish healthcare has often used commercial models, however, the models has needed adjustments to function in the healthcare environment. One of the latest models that now are implemented in Swedish healthcare is Lean Healthcare which is the healthcare version of Toyota´s production philosophy Lean Production. Much of the previous research has focused on Lean Production but little is to be found about Lean Healthcare. This study is a contribution to extend the knowledge about Lean Healthcare in Sweden. Aim The aim with this study is to describe how the Lean philosophy functions in Swedish healthcare and to compare Lean Production with other commercial models that earlier have been implemented in Swedish healthcare. Completion Through interviews on three healthcare units in Sweden a case study has been conducted with focus on Lean Production and Lean Healthcare. Findings The findings of this study show that Lean Healthcare, in resemblance with earlier commercial models, has needed adjustments to function in the healthcare context. It has also shown that the examined units only have implemented some of the parts of the philosophy.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet. Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter. Den ena kretsar kring ett samhällsperspektiv där olika juridiska faktorer används retoriskt för att framhäva valet som rimligt. Den andra utgår ifrån ett familjeperspektiv, där det externa synliggörs genom konsekvenserna de får för den egna familjebilden.  Resultatet visar samtidigt på de erfarenheter paren har av att genomföra assisterad befruktning i Sverige. Dels beskrivs upplevelserna utifrån utsatthet, där rollen som vårdtagare och homosexuell framställs som en dubbel sårbarhet. Dels framkommer resonemang om acceptans, genom vilken paren hanterar och föregår bristande bemötande med olika argument som reducerar potentiella stressorer.

Risk and vulnerability analysis (RVA) is a widely used method to assess an organization's threat situation. Certain actors are obliged by law to perform the analysis to contribute to a national threat assessment. Among these are actors in the healthcare system. This study aims to understand how a systematized workflow for RVA can increase crisis preparedness and resilience within Swedish healthcare. In this context, a systematized workflow is defined as a systematic and uniform method within a designated digital tool to facilitate the analysis.  To understand how a systematized workflow could increase crisis preparedness and resilience, four semi-structured interviews were held with knowledgeable people within the area from different levels of the national risk and vulnerability chain. Further recurring meetings with people directly involved in such improvemenet work from AFRY were held, along with a review of existing literature. The result shows several challenges regarding RVA-related work; it is time-consuming, complex, resource-intensive, and lacks proper guidance in how it should be done. It shows a need for a better process, both in how they are performed and how the results are analyzed. It is concluded that a systematized workflow for risk and vulnerability analysis could increase crisis preparedness and resilience within Swedish healthcare. Having a designated tool with a set process, clear instructions, definitions, and guidelines would make RVAs easier to conduct and generate better outcomes regarding several aspects. Identifying essential dependencies would be facilitated for actors within the healthcare sector, which forms the basis to sustain those dependencies if a crisis occurs. Further, uniformly structured results would facilitate the analysis of results to make a nationwide risk assessment. In turn, this would probably increase crisis preparedness and resilience within the healthcare sector and several others. / Risk och sårbarhetsanalyser (RSA) är en utbredd metod för att värdera en organisations hotbild. Vissa aktörer är skyldiga enligt lag att genomföra analysen för att bidra till en nationell sammanställning av landets risker, varav skjukhussystemet är en av dessa. Denna studie ämnar att förstå hur ett systematiskt arbetsflöde för RSA kan bidra till ökad krisberedskap och resiliens inom svensk sjukvård. Genom denna rapport definieras ett systematiskt arbetssätt som en systematiserad och enhetlig metod i ett dedikerat digitalt verktyg för att underlätta analysen. För att förstå hur ett systematiserat arbetssätt kan öka krisberedskap och resiliens har fyra semistrukturerade intervjuer hållits med sakkunniga personer inom området. Dessa har varit från olika nivåer inom den nationella risk- och sårbarbetsanalyskedjan. Vidare har återkommande möten genomförts med människor som varit direkt involverade i denna typ av förbättringsarbeten från AFRY, tillika en granskning av befintlig litteratur. Resultaten från studien visar på flera svårigheter rörande RSA-arbete - det är tidskrävande, komplext, resursintensivt, och saknar tydlig vägledning i hur arbetet ska utföras. Dessutom visar resultaten ett behov av bättre arbetsprocesser, både rörande hur analyserna ska genomföras samt hur resultaten ska analyseras. De slutsatser som har kunnat dras är att ett systematiserat arbetssätt för risk- och sårbarhetsanalyser skulle kunna bidra till en ökad krisberedskap och resiliens inom svensk sjukvård. Genom att ha ett dedikerat verktyg med en satt process, tydliga instruktioner, definitioner och riktlinjer hade genomförandet av en RSA underlättats samt gett bättre resultat inom ytterligare områden. Att identifiera kritiska beroenden hade förenklats för aktörer inom sjukvården, vilket formar grunden till att upprätthålla dem vid en kris. Vidare hade enhetligt strukturerade resultat underlättat analysen av resultaten för att göra ett nationell riskbedömning. Detta i sin tur hade trolien lett till ökad krisberedskap och resiliens inte endast inom sjukvården, utan även inom andra sektorer.

This study explored the needs and challenges faced by diabetics and healthcare personnel in the context of diabetes consultations in Sweden, with the aim of identifying improvements for Clinical Decision Support Systems (CDSS). Given the global prevalence of diabetes, understanding the use and implications of CDSS in patient consultations is crucial. This research aimed to fill that knowledge gap by exploring ways to improve CDSS, considering the needs of both diabetics and healthcare workers. A qualitative approach was used, including 12 interviews, 1 observation, and 6 document reviews. A thematic analysis revealed four key themes which highlighted various challenges and needs, experienced from both diabetics and healthcare personnel. The underlying causes of these challenges were linked to recent technological advancements and the increase in available data points. This results infrustration, suboptimal care outcomes, and an increased reliance on alternative solutions by both parties. The DeLone and McLean IS Success Model was used to identify potential technological solutions and provides a clear recommendation on what needs to be improved for future solutions. The findings contribute significantly to understanding the utilization of CDSS in diabetes care and associated challenges. The study is particularly relevant for healthcare personnel, diabetics, policymakers, entrepreneurs, and scholars interested in healthcare information systems. Future studies should focus on generalizing these findings by exploring other healthcare systems and to what extent this findings are applicable for type 2 diabetics, as well as practically exploring how new systems can address the identified needs in this study. Ultimately, this study contributes to the potential for improved care and quality of life for diabetics. / Denna studie utforskade behov och utmaningar som diabetiker och sjukvårdspersonal står inför i samband med diabeteskonsultationer i Sverige, med målet att identifiera förbättringar för kliniska beslutsstödssystem (CDSS). Med tanke på diabetes globala prevalens, är det avgörande att förstå användningen och implikationerna av CDSS i patientkonsultationer. Denna forskning syftade till att fylla detta kunskapsgap genom att utforska möjligheter att förbättra CDSS, med hänsyn till både diabetikers och vårdgivares behov. Kvalitativa metoder användes, inklusive intervjuer, observationer och dokumentgranskningar. En tematisk analys identifierade fyra nyckelteman som belyste flera utmaningar och behov från både diabetiker och sjukvårdspersonal. De underliggande orsakerna till dessa utmaningar var kopplade till tekniska utveckling och ökningen av tillgängliga datapunkter. Detta resulterade i frustration, suboptimala vårdresultat och en ökad användning av alternativa lösningar från båda parter. DeLone och McLean IS Success Model användes för att översätta behoven till tekniska krav för potentiella framtida lösningar. Studiens resultat bidrar till förståelsen av användningen av CDSS inom diabetesvård och relaterade utmaningar. Studien är särskilt relevant för sjukvårdspersonal, diabetiker, politiker, entreprenörer och forskare som är intresserade av hälso- och sjukvårdsinformationssystem. Framtida studier bör fokusera på att generalisera dessa resultat genom att undersöka andra sjukvårdssystem och i samband med typ 2 diabetes, samt utforska hur mer praktiskt utveckling av nya system kan gå till för möta de identifierade behoven i denna studie. Slutligen bidrar denna studie till potentialen för förbättrad vård och livskvalitet för diabetiker.

Personalbristen av sjuksköterskor i Sverige har blivit uppmärksammad i media och är en kritisk fråga som har stor påverkan på sjukvården. Trots detta ses yrket som ett kall då omvårdnad av människor är betydelsefullt för sjuksköterskor och är den främsta drivkraften till varför människor väljer detta yrke. Uppfattningen av yrket som målas upp i samhället är ofta i negativa termer vilket inte underlättar hanteringen av personalbristen. Många gånger hänger den mörka bilden av yrket ihop med dålig vård för samhället som konsekvens av bristande psykosocial arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. Mindre forskning finns om kombinationen av teorier om kall och arbetsmiljö. Denna uppsats kommer därför undersöka krav-kontroll-stöd-modellen som bakgrund till förståelsen av sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö i relation till kallyrket som teoretisk utgångspunkt. Uppsatsen är gjord med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att sjuksköterskor trivs med sina arbetsuppgifter då omvårdnad av människor är något de brinner för. Däremot uppstår stressiga situationer och missnöje när sjuksköterskorna är underbemannade och arbetsbelastningen ökar. HR arbetar med personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor och därför kan det perspektivet som bakgrund bidra till att förstå organisationers förutsättningar till arbetsmiljöarbetet och problemet med personalbristen. Det framgår att organisationer måste arbeta förebyggande med arbetsmiljöarbetet och tillgå med tillräckliga resurser och socialt stöd som är avgörande för vårdpersonalens trivsel på arbetsplatsen. Att få medarbetare att vilja stanna kvar inom organisationer är mer värdefullt än att rekrytera nya. / The staff shortage of nurses in Sweden has received attention in the media and is a critical issue that has a major impact on healthcare. Despite this, the profession is seen as a vocation as caring for people is important to nurses and is the main driving force why people choose this profession. The image of the profession that is painted in society is often in negative terms,which does not facilitate the management of the staff shortage. Many times the dark image of the profession is connected to poor care for the society as a consequence of a lack of psychosocial work environment and high workload. Less research exists on the combination of theories of vocational professions and work environment. This essay will therefore examine the demand-control-support model as a background to the understanding of nurses’ psychosocial work environment in relation to the vocational profession. The essay is made with a qualitative approach and semi-structured interviews. The results show that nurses enjoy their duties as caring for others is something they are passionate about. On the other hand, stressful situations and dissatisfaction arise when the nurses are understaffed, and the workload increases. HR works with personnel issues including work environment issues, and therefore that perspective as a background can contribute to the understanding of organizations’ prerequisites for work environment and the problem of staff shortages. It is clear that organizations must work preventively with work environment and have access to sufficient resources and social support, which are crucial for well-being of healthcare personnel in the workplace. Getting employees to want to stay within organizations is more valuable than recruiting new ones.

The growing numbers of people suffering from Alzheimer’s and other dementia related diseases are expected to accelerate, and the cost for these diseases in Swedish healthcare is high. There are many ongoing research projects in the dementia diagnostics field which aim to detect cognitive impairment at an earlier stage, which would result in reduced costs in healthcare and improved life quality for sufferers. This work aims to investigate if it is possible to classify cognitive impairment based on a person’s eye movements. More specifically, it will explore the possibility of automating an established picture description task that is widely used in traditional dementia diagnostics. In order to do this, eye tracking data was collected during numerous conductions of this task. The eye tracking data was then parsed in to eye movement features and Binary Logistic Regression was used to classify these eye movements. The results showed that the average accuracy of the classification reached 73%. The results did not confirm that eye tracking technique can be used to automate neuropsychological test with an accuracy high enough, but to use a machine learning approach for detecting deviances in eye movement patterns appears to be a promising approach. Furthermore, this work analyzes the possibilities for practically implementing eye tracking techniques in Swedish healthcare in order to detect cognitive impairment at an earlier stage. Provided that an eye tracker can detect cognitive impairment with an accuracy equal to or higher than a medical professional can maintain, the study argues that automated neuropsychological tests at health clinics could be the key to detect cognitive impairment at an earlier stage. / Antalet personer som lider av alzeimers och andra demensrelaterade sjukdomar förväntar att öka med accelerande fart och kostnaden for dessa sjukdomar för svensk sjukvård är hög. Det finns idag många pågående forskningsprojekt inom demensdiagnostik där man analyserar personers ögonrörelser för att kunna detektera kognitiva svårighetet i tidigt stadie. Forskningen görs för att minska på kostnaden och öka livskvaliten för de som insjuknar. Detta arbete syftar till att undersöka om det går att använda maskininlärning för att klassificera kognitiv svårighet baserat på en persons ögonrörelser. Mer konkret vill man undersöka om en automatisering av en etablerad bildbeskrivningsuppgift, som idag används flitigt inom demensdiagnotistik. Det har äarför samlats in data som representerar personers ögonrörelser under tider de utför olika demenstester. Med hjälp av datan har man sedan tagit fram olika synfunktioner och använt binär och logistisk regression för att klassifisera dessa ögonrörelser. Det genomsnittliga resultatet visade att modellen klassificerade rätt i 73% av fallen. Detta resultat kan inte bekräfta att denna teknik kan användas för att automatisera neuropsykologiskt tester med tillräckligt hög noggrannhet. Daremot ser det lovande ut att kunna ända maskininlärning för att detektera avvikelser i ögonrörelser, hos personer som lider av kognitiva svårigheter. Vidare analyseras också möjligheten att praktiskt implementera tekniken där man analysera ögonrörelser i svensk sjukvård. Resultatet visar att om det är m jligt att utforma en modell som diagnotiserar bättre än vad en professionell läkare gör, så går det att argumentera for att automatiska, neuropsykiska tester skulle kunna vara en nyckel för att detektera kognitiva svårigheter i tidigt stadie.

A large part of Swedish medical care is expected to be provided from the primary health centers. However, these centers are experiencing challenges in terms of shortages of personnel, an increased volume of patients, higher workload, increasing queue lengths, and increasing costs. Addressing these issues at the primary health centers is important for both improving the operation at the local centers and the functionality of the Swedish healthcare system. This thesis aims to explore the primary health center operation, focusing on a typical public primary health center in Stockholm. This is done to find parameters that affect the flow of patients and develop a graphical model that serves as a foundation for further model development, simulations and optimization of good health. To address the complex and dynamic primary health center system, a system dynamics approach is adopted. A literature review was conducted to gain an understanding of the primary health center environment and to identify parameters that impact the primary health centers ability to operate and/or affect the quality of service towards patients. The model development involved constructing cases and extracting parameters that change over time. The parameter relationships were determined through interpretation and are supported by literature. The model was qualitatively validated with the assistance of expert feedback. The presented result is determined to capture the basic operation of the primary health center and the model can be used as a foundation for further simulations. / En stor del av den svenska sjukvården förväntas levereras från vårdcentraler. Vårdcentralerna står dock inför utmaningar när det gäller brist på personal, ökad patientvolym, högre arbetsbelastning, ökade kölängder och ökande kostnader. Att hantera dessa problem på vårdcentralerna är viktigt både för att förbättra den lokala verksamheten och funktionaliteten i svensk hälso- och sjukvård. Syftet med detta arbete är att undersöka vårdcentralens verksamhet och fokuserar på en typisk offentlig vårdcentral i Stockholm. Detta görs för att hitta parametrar som påverkar patientflödet, för att utveckla en grafisk modell som utgör en grund för vidare modellutveckling, simuleringar och optimering av god hälsa. För att adressera det komplexa och dynamiska vårdcentral-systemet antas ett system dynamiskt tillvägagångssätt. En litteraturgenomgång genomfördes för att få en förståelse för vårdcentralens miljö och identifiera parametrar som påverkar vårdcentralens förmåga att driva verksamheten och/eller påverkar kvaliteten på vården för patienter. Modellutvecklingen innebar att konstruera fall och extrahera parametrar som förändras över tid. Parametrarnas relationer bestämdes genom tolkning och stöds av litteratur. Modellen genomgick en kvalitativ valideringsprocess baserad på expertutlåtanden. Resultatet, den grafiska modellen, som presenteras anses fånga vårdcentralens grundläggande funktion och kan användas som grund för vidare simuleringar.