<p>Studien är en kartläggning av svenska som andraspråkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartäta områden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, särskilt för dem som är helt nya i landet. En fråga som ställs är: Vilka förutsättningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska språk för användning som verktyg vid studier av andra ämnen?</p><p>Vidare handlar studien om svenska som andraspråk som ämne i sig och dess utveckling. Observationer, skriftliga enkäter och dokument om X- kommun och om svenska som andraspråk har samtliga använts för att samla in data och för att få information och uppnå förståelse. Två elever får exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs.</p><p>Barn- och ungdomsnämnden i kommunen arbetar för att förverkliga målen för utbildningen i grundskolan och för livslångt lärande som betonar tryggheten och språket, som i sin tur är viktigt för integrationen.</p><p>Undersökningar visar att inte alla elever som har rätt till undervisning i svenska som andraspråk får det. Studiestödet för elever med annat modersmål än svenska är obetydligt eller saknas helt. Resurserna blir mindre och mindre för varje år.</p><p>Eleverna tycker att det är viktigt att kunna modersmålet för att kunna prata med föräldrarna, släkten och för att kunna åka till hemlandet. Samtidigt är det roligt att kunna ett annat språk.</p>

<p>I denna studie undersöks hur några före detta IVIK–elever har lyckats med sina gymnasiestudier på ett treårigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, två flickor som läser sitt andra år och två pojkar som läser sitt tredje och sista år. Viktigt att påpeka är att de elever som intervjuats i denna studie är mycket ambitiösa och målmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier är omöjligt att dra några generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats väl med sina valda programstudier. Det språkliga inflödet, stöttning och motivation är några av de faktorer som informanterna har gemensamt och som bidragit till deras goda studieresultat. I mångt och mycket stämmer den litteratur som finns om andraspråksinlärning och studieframgång väl in på mina informanter. <strong></strong></p>

The purpose of this study is to illustrate how some teachers in multicultural school environments reflecton and experience the educational work with national tests in the third grade for students who do not have Swedish as their native language. The research questions I have chosen to work with are: How do teachers experience working with national tests in groups of students where there are children with Swedish as a second language? How do the teachers reflect on the students linguistic preconditions relating to the national tests in these groups of students? What strategies in their teaching on national tests do the teachers use when it comes to students with Swedish as a second language? In this study I have chosen to use a qualitative interview method. Since the purpose of the study is to understand how teachers reflect on students with Swedish as a second language the obvious choice was to interview teachers who work in a multicultural school. In my thesis I have chosen to use sociocultural theory, Cummins four quadrant model and context for theoretical approach. In Swedish schools national tests are implemented annually in the third grade for the subjects Swedish, Swedish as a second language and mathematics. The different subjects in the national test are mandatory and the results are used as an assessment of the students’ knowledge. While national tests are supposed to be equal for all students in the elementary school the curriculum emphasizes that the teaching should be individualized according to each student’s needs and experience. The linguistic requirements differ for students with a different native language than Swedish. The teachers’ work with students who have Swedish as their second language may differ from each other.

Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för vuxna andraspråkselevers erfarenheter av ett litteraturprojekt om Vilhelm Mobergs roman Invandrarna. Metoden är främst kvalitativ med kvantitativa inslag. Studien har genomförts inom den ordinarie klassrumsundervisningen. Informanterna är tretton vuxenelever med skild kulturell bakgrund, och samtliga studerar gymnasiekursen Svenska som andraspråk 2.  Undersökningsmaterialet har varit deras produktion i samband med uppgifterna de har fått i undervisningen, d.v.s. valda utdrag ur Invandrarna med tillhörande diskussions- och skrivuppgifter. Resultatet visar att Invandrarna väcker engagemang hos andraspråksinlärarna, trots att romanen är utpräglat svensk. Det krävande språket med gammaldags ord och dialektala inslag utgör inget större hinder för läsupplevelsen. Enligt studien är de gammaldags orden svårare att förstå än dialektorden. Möjligen kan detta bero på att studien har genomförts inom dialektområdet. Det finns dock en stor spridning bland de svårförståeliga orden. Slutsatsen är att Invandrarna innehåller ett allmängiltigt budskap och därför är romanen lämplig att använda inom andraspråksundervisningen. En delaktig och engagerad lärare är dock en förutsättning för en lyckad litteraturundervisning ur ett andraspråksperspektiv.

Abstract This study is to finding out how second language teachers can use music as a method to teaching multilingual students in Swedish as a second language. This study even deals with assets and challenges using music as a method in teaching and learning Swedish as a second language. To answer these questions, data was collected by interviews with three pedagogues who have experiences from teaching in Swedish language with music as a method. The result shows that music helps multilingual students to learn Swedish as a second language both in an individual level and in a group level. With music you can practice accent, vocal clang, pitch, and rhythmics. Music has a social influence and creates safe atmosphere in the classroom. It even creates a place of meetings between different cultures and generations. This way of working requires a brave, flexible and a direct pedagogue. There are different ways of working with music as a method in second language teaching. The students can translate favorite songs from their homelands and then teach their classmates the same song in both languages. Together you can create your own songs connected to other theoretical subjects in school. The students can shape music and songs by drawing pictures and then let them write texts to their own pictures. What is obvious is that music promotes second language progress.

Syftet med studien är att undersöka hur mycket talutrymme elever med annat modersmål än svenska får och tar i klassrummet, i jämförelse med elever med svenska som modersmål. Särskild vikt läggs vid utrymmet för utforskande tal och mediering. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet enligt vilket allt lärande sker i en social kontext. Det empiriska underlaget bygger på strukturerade observationer i sammanlagt sex klasser i år 1-2, med kompletterande anteckningar. Observationerna genomfördes under 100 minuter per klass. Resultatet presenteras i kvantitativ form. Resultatet visade att L1-talarna var de som tog och fick mest talutrymme även om skillnaden var marginell. Däremot fick L2-talarna något fler direkta frågor än L1-talarna. Mediering användes i samtliga klasser, men inte i den grad som var befogat. Utforskande tal användes aldrig under de sammanlagt 600 minuter som observerades. Detta resultat visar att lektionsstrukturen behöver ses över så att den bättre uppmuntrar och kräver att eleverna ska prata. Att använda sig av fler direkta, öppna frågor kan även fördela talutrymmet bättre mellan eleverna. Man kan även använda sig av så kallade minilektioner där talet står i fokus. Genom att vara mer flexibel med möbleringen i klassrummet kan man skapa fler möjligheter till interaktion eleverna emellan.

Inverterad ordföljd i svenskan upplevs ofta som svår och kan ta lång tid att lära sig för andraspråksinlärare. Problem med ordföljden kan påverka inlärares tal och texter negativt och orsaka missförstånd i kommunikationen. Syftet med denna studie är att undersöka hur ofta och hur korrekt elever som läser svenska som andra språk i årskurs 9 använder inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser i skrift och se om det finns ett samband mellan elevtexternas betyg och andel korrekta påstående huvudsatser med inverterad ordföljd i dessa texter. Materialet består av fyrtio nationella provtexter från år 2013 skrivna av elever som läser svenska och svenska som andra språk. Metoden är en kvantitativ analys av elevtexter. Resultatet tyder på att det inte finns något tydligt samband mellan andelen korrekta användningar av inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser och betyg. Slutsatsen är att betyg påverkas av många olika faktorer och korrekta användningar av inverterad ordföljd vid topikaliseringar i påstående huvudsatser är inte den avgörande faktorn för elevtexters betyg.

Arbetssättet Att skriva sig till läsning (ASL) har ökat sedan det introducerades runt 2005. Studiens syfte har varit att utreda vilka effekter arbetssättet har på elevers studieresultat i svenska i årskurs 3 i grundskolan för elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk. Studien syftar också till att ge en djupare förståelse för varför den bedrivna undervisningen kan ha dessa effekter på elevernas litteracitetsförmågor. Metoden som har använts är »mixed medhods» vilket innebär att studien har en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen består av enkätsvar från drygt 300 rektorer från hela landet. Den enkät som skickades hade till syfte att samla in information om huruvida eleverna som skrivit nationella prov i svenska och svenska som andraspråk vårterminen 2014 hade arbetat med ASL under sin lågstadietid eller ej. I den kvalitativa delen genomfördes tre djupintervjuer med utbildare inom ASL, lärare och förstelärare som arbetar med ASL på en flerspråkig skola. Det genomfördes även två klassrumsobservationer, i en årskurs 2 och en årskurs 3. Studiens resultat visade en signifikant skillnad i resultaten på alla delprov i svenska som andraspråk till fördel för de som arbetat med ASL. För elever som skrivit prov i svenska är skillnaden inte lika stor men den visar en signifikant fördel i vissa delprov för elever som inte arbetat med ASL. Några av de viktigaste resultaten av det kvalitativt insamlade materialet är att ASL är gynnsamt för flerspråkiga elever, bland annat eftersom ASL erbjuder ett multimodalt arbete där olika modaliteter används samtidigt, att eleverna får ökad möjlighet att skriva samma ord många gånger för att befästa det, att det tidigt går att införa samtal om textstruktur och språkuppbyggnad och att arbetssättet erbjuder design för lärande som ljudande tangentbord och talsyntes.

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers in preschools inspired by the pedagogical philosophy of Reggio Emilia use aestheticforms of expression to support the Swedish language development of children that have Swedish as a second language. We want to know how these teachers incorporate aesthetics in the work with second language learners and how they use creative expressions as tools in this process. The study is based on a qualitative method focusing on interviews with five preschool teachers. The interviews were held in four different preschools in the county of Stockholm, all inspired by the pedagogical philosophy of Reggio Emilia and all located in multicultural areas. The results are analysed with the help of three theoretical perspectives: Dewey’s theories concerning experience, pedagogy and art, the socio-cultural perspective and social semiotics. The results of the study show that aesthetics are a vital part of the ReggioEmilia-preschools we have visited, though they aren’t always incorporated in the work with the second language learners. Second language development was stimulated through aestheticforms of expression in both planned and spontaneous activities, with the help of the preschool teachers. Aestheticexperiences were used as tools through their potential to include everyone and introduce multiple paths towards language development. Preschool teachers also experienced that their presence and listening skills were important in this process. As they, for example, named things and happenings around the children they scaffolded the children’s second language development.

Det svenska samhället är idag mångkulturellt och består inte av en homogen grupp individer.Svensk skola har dessutom i uppdrag att vara likvärdig och till för alla, varför nationella provgenomföres för att säkerställa likvärdighet men också för att se om den svenska skolafungerar. Proven är desamma för svenskämnet som för svenska som andraspråk, vilketantyder att svenskhet premieras i skolsystemet, och att skolan därför inte uppfyllerlikvärdighetsprincipen. Under min utbildning och verksamhetsförlagda utbildning gick det attana en obalans mellan Skolverkets skrivningar och lärares tolkningar och uppfattningar om denationella proven i svenska som andraspråk. Detta fångade mitt intresse och ledde till attdenna studie ville synliggöra lärares syn på proven. Därav är syftet med denna studie följande:Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare ser på nationella proven i svenska somandraspråk rörande dess syfte, innehåll, genomförande och bedömning.MetodStudien är kvalitativ och bygger på intervjusamtal med fem olika respondenter, samtligaverksamma andraspråkslärare på grundskolans 7-9 och gymnasiet. Metodvalet bygger påönskan om att få en djupare inblick i en viktig företeelse i skolan – i detta fall: nationellaproven i svenska som andraspråk. Samtliga intervjuer har bandats, transkriberats och vidanalys färgkodats utifrån studiens frågeställningar. Det empiriska materialet har ocksåpresenterats utifrån dessa aspekter och behandlar syfte, innehåll, genomförande ochbedömning av nationella proven i svenska som andraspråk.ResultatResultatet för studien är att respondenterna är väl förtrogna med de nationella proven, men attsynen på dem både sammanfaller och går isär. Detta bekräftar forskning kring en formellkontra upplevd läroplan och i relation till denna studie, de nationella proven. Det syfte och deintentioner som Skolverket har med proven tolkas och upplevs olika för olika lärare. Trots attSkolverket menar att proven säkerställer likvärdig bedömning anser lärarna att proven ärmissvisande då innehållet inte är anpassat efter målgruppen. De ifrågasätter ocksåuppgifternas karaktär och att dessa inte alltid gynnar andraspråkselever som har en annanskolerfarenhet med sig. Studien visar också att lärarna har höga förväntningar på sina eleveroch motsäger därmed forskning om att lärarens förväntningar är en av de mest avgörandefaktorerna för huruvida eleverna lyckas eller inte. Till syvende och sist upprätthållerSkolverket, genom de nationella proven de maktstrukturer som råder genom att skapa ettmissgynnande bedömningsunderlag för dem som läser svenska som andraspråk.