BakgrundLiteracy ett begrepp som fått mer och mer utrymme de senaste åren. Begreppet literacyinnefattar inte endast läsande och skrivande, men idag innefattar det dessutom bilder ochandra tecken. Literacy är även något som utvecklas i samspel med den miljö man vistas i och isampel med de individer som man samspelar med. Det handlar dessutom om en förmåga attkunna ta till sig, förstå och tolka olika typer av texter.SyfteSyftet är att undersöka hur pedagoger tillämpar literacy i arbetet med barn som har svenskasom andra språk, huruvida de gör det överhuvudtaget och vilka material de i så fall tar hjälpav.MetodDenna studie är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts. De 7intervjuer som gjordes genomfördes på två olika förskolor vid två olika tillfällen. Detinsamlade materialet analyserades sedan med hjälp av kodning.ResultatResultatet visar att literacy inte är ett vedertaget begrepp i förskolans verksamhet även ompedagogerna arbetar med hur forskning och litteratur beskriver literacy. Literacy är inget sompedagogerna arbetar medvetet med. Det visar också att bokläsning är något som finnssvårigheter runtomkring på grund av brist på tid och personal.

The purpose of this study is to analyze if the grammatical features in two different teaching materials correlates to the grammatical difficulties that pupils with other native languages beside Swedish might have. A subsidiary purpose of the study is to examine how these grammatical features are covered. The aim of the study is to answer following questions:• What grammatical features are covered in two different teaching materials? -To what extend are the grammatical features covered?• Do the grammatical features in the teaching materials correlate to the difficulties that pupils with other native languages beside Swedish might have? Earlier studies have showed that a lot of the grammatical difficulties and errors that are made by learners occur in grammatical features that differ from the learner’s native language. To overcome and to prevent this learners must be made aware of these grammatical features that differs. This study shows that there was no clear correlation between grammatical features in the teaching materials and the grammatical difficulties that might be of problem for learners with different native language besides Swedish.

Syftet med studien är att analysera vad som ligger till grund för grundskollärares val av extra anpassningar och särskilt stöd för elever med svenska som andraspråk. Extra anpassningar är mindre stödinsatser som genomförs inom ramen för ordinarie undervisning. Särskilt stöd är mer omfattande stödinsatser som pågår under längre tid och sätts in om det befaras att en elev inte når kunskapskraven trots att extra anpassningar har genomförts. Studiens teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori med fokus på Vygotskijs synsätt på språk och lärande. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken yrkesverksamma grundskollärare i två kommuner i Mellansverige. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades tematiskt. Studiens resultat visar att samtliga lärare använder extra anpassningar i undervisningen. De extra anpassningar som används delas in i kategorierna bildstöd, anpassat material, anpassade programvaror, anpassade undervisningsmetoder och placering i klassrummet. Det särskilda stödet delas in i kategorierna stöd från annan skolpersonal och studiehandledning. Samtliga lärare uppger att det finns faktorer som påverkar deras val av extra anpassningar och särskilt stöd. Dessa faktorer är utbildning inom svenska som andraspråk, kollegialt samarbete, ekonomiska resurser och tid.    En slutsats som kan dras av studiens resultat är att lärare har olika förutsättningar att genomföra extra anpassningar och särskilt stöd. Det är problematiskt eftersom andraspråkselever får olika förutsättningar att tillägna sig det svenska språket. En annan slutsats är att andraspråkselever befinner sig i en komplex skolsituation. De arbetar grundläggande med att tillägna sig det svenska språket och åldersadekvat svenska, samtidigt som de behöver utveckla tillräckliga ämneskunskaper och svenska på mer avancerad nivå. Studiens resultat visar att det finns behov av mer utbildning, kollegialt samarbete, ekonomiska resurser och tid för att kunna optimera anpassningarna för andraspråkselever. Det är därför lämpligt att fråga sig huruvida det har satsats tillräckligt på extra anpassningar och särskilt stöd för andraspråkselever.

Språkliga resurser är viktiga förmågor att besitta för att på ett adekvat sätt kunna kommunicera i olika kontexter. Utvecklingen av olika språkliga resurser sker i undervisningen i skolan vilket leder till föreliggande studiens undersökningsområde. Studien undersöker andraspråkselevers språkliga nivå enligt processbarhetsteorin i förhållande till respektive elevtexts betyg. Under­söknings­objekten är 20 elevtexter från nationella provet i kursen svenska som andraspråk 3. Fem texter från respektive betygsgradering A, C, E och F. Dessa elevtexter analyseras i enlighet med processbarhetsteorin vilken är en teori om språkligutveckling tillika analysmodell. Resultatet visar på att samtliga elevtexter har en hög språklig nivå oavsett betygskategori vilket indikerar att den grammatiska nivån inte är den enda avgörande faktorn i bedömningen. En viss osäkerhet i språket hos elever med lägre betyg kan tydas ur resultatet, då antalet exempel på mer komplexa grammatiska strukturer minskar avsevärt för elevtexter med lägre betyg än A. Språkliga resurser är viktiga förmågor att besitta för att på ett adekvat sätt kunna kommunicera i olika kontexter. Utvecklingen av olika språkliga resurser sker i undervisningen i skolan vilket leder till föreliggande studiens undersökningsområde. Studien undersöker andraspråkselevers språkliga nivå enligt processbarhetsteorin i förhållande till respektive elevtexts betyg. Under­söknings­objekten är 20 elevtexter från nationella provet i kursen svenska som andraspråk 3. Fem texter från respektive betygsgradering A, C, E och F. Dessa elevtexter analyseras i enlighet med processbarhetsteorin vilken är en teori om språkligutveckling tillika analysmodell. Resultatet visar på att samtliga elevtexter har en hög språklig nivå oavsett betygskategori vilket indikerar att den grammatiska nivån inte är den enda avgörande faktorn i bedömningen. En viss osäkerhet i språket hos elever med lägre betyg kan tydas ur resultatet, då antalet exempel på mer komplexa grammatiska strukturer minskar avsevärt för elevtexter med lägre betyg än A.

Sedan år 2011 ligger det i skolans uppdrag att ordna med studiehandledning på modersmål, en stödinsats som är tätt sammankopplad med modersmålsundervisning. I skolförordningen, som reglerar Sveriges alla skolformer, kan man läsa att elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål ska få det (Skolförordningen, 5. kap, 4 §). Syftet med den här studien är att skapa förståelse om studiehandledning på modersmål utifrån studiehandledarnas egna perspektiv samt utifrån innehållet i styrdokument. Studien baseras på halvstrukturerade intervjuer med tre informanter som arbetar som studiehandledare på modersmål på en gymnasieskola och på en granskning av styrdokument där studiehandledning på modersmål nämns. Resultatet visar att informanterna känner sig välbehövda och viktiga i sin yrkesroll. De vittnar om att nyanlända elever behöver stöttning i sitt modersmål för att nå de utsatta målen i ett eller flera ämnen. Det framgår dock att samarbetet mellan studiehandlarna och ämneslärarna behöver bli bättre för att lektionerna ska kunna planeras och utföras på ett bra sätt. Även studiehandledarnas status på skolan behöver höjas, som det ser ut nu så arbetar de i det tysta med ansvar för ett stort antal elever.

Syftet med studien är att undersöka förekomsten av olika språkliga variationer utifrån sociolingvistiska teoretiska begrepp i svenska som andraspråksundervisningen. För att infria syftet har observationer valts som metod. Dessa har genomförts på tre olika skolor, där elevers språkanvändning på SVA-lektioner har iakttagits. Vidare har de språkliga variationerna att analyserats och kategoriserats utifrån sociolingvistiska teoretiska begrepp, såsom kronolekt, sociolekt och etnolekt. Resultatet har även diskuterats utifrån begreppen kodväxling, grupptillhörighet och distans, något som också behandlas inom sociolingvistiken. Resultatet visade att det är främst sociolekt och etnolekt som var framträdande i ungdomarnas tal. Båda lekterna förekom oftast i början eller i slutet av en mening, främst från arabiskan och engelskan. Vidare visade resultatet att kronolekt förekom allra minst i elevernas tal. I studien har det även förts en diskussion om det multietniska ungdomsspråkets eventuella funktion. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning samt huruvida de olika förekomsterna kan förstås. Det spekuleras även huruvida språket kan fungera som en gruppmarkör, eller som en distansering från andra grupper. Avslutningsvis följer en diskussion av både resultatet och tillvägagångssättet med observation som metod, samt reflektioner om didaktiska konsekvenser för ett fortsatt lärande.

Syftet med denna studie är att analysera en andraspråksundervisningspraktik där digitala verktyg ingår via hur lärare beskriver densamma. Två svenska som andraspråkslärare i grundskolans årskurs 7–9 har intervjuats och sedan har empirin analyserats med hjälp av praktikarkitekturteori. Ur empirin kunde tre frågor urskiljas 1) det dagliga användandet av digitala verktyg, 2) hur verktygen möjliggör och hindrar eleverna i lärarnas undervisningspraktik och 3) hur digitala verktyg möjliggör och hindrar lärarens undervisningspraktik. Dessa frågor besvaras av olika arrangemang: kulturellt-diskursiva arrangemang, materiellt-ekonomiska arrangemang och socialt-politiska arrangemang. Hindrande arrangemang inkluderade yttre faktorer som de intervjuade lärarna inte kan påverka, utbudet av digitala verktyg (stort utbud, vilket leder till frustration), tidsbrist för lärare att sätta sig in i nya digitala verktyg, men även de nationella proven i svenska som andraspråk i årskurs 9 som skrivs för hand på skolan. De möjliggörande arrangemangen inkluderar istället elevers positiva attityd gentemot digitala verktyg, utbudet av digitala verktyg (variation och repetition), den aktuella läroplanen utformad av Skolverket, samt huvudmannen som tillgodosett eleverna med digitala enheter. De båda lärarna i studien ser idag digitala verktyg som en naturlig, till och med nödvändig del i sin undervisningspraktik.

Det är idag ett faktum att vi lever i ett mångkulturellt samhälle där olika kulturer och språk möts varje dag, inte minst i skolan. Den mångfald som råder ställer i sin tur krav på skolan. Tidigare forskning visar att flerspråkiga elever tenderar att inte vara lika framgångsrika i skolan som sinainfödda klasskamrater. Elevernas olika förutsättningar att nå skolframgång har bland annat lett till genrepedagogikens uppkomst. Cirkelmodellen kan beskrivas som en undervisningsmetod som växt fram genom genrepedagogiken och som syftar till att ge alla elever, oberoende av social bakgrund, samma möjligheter att nå skolframgång. Det är denna modell som är i fokus i föreliggande studie. Syftet med studien var att belysa svenska som andraspråkslärares upplevelser av cirkelmodellen, av dess påverkan i undervisningen och på elever samt dess eventuelltutjämnande funktion i skrivundervisningen för årskurs 7-9. Studien utgick från Bernsteins(2000) begreppspar klassifikation och inramning som gjorde det möjligt att utröna den utjämnande funktionen cirkelmodellen enligt lärarna bidrar med. Som metod användes Semistrukturerade intervjuer där sex respondenter deltog. Studiens resultat visar att lärare är positiva till cirkelmodellen, även om uppfattningarna skiljer sig åt något. Förutom lärarnas optimism visar också resultatet att cirkelmodellens utjämnandefunktion främst ligger i att eleverna får dela med sig av sina kunskaper, att den bidrar till att lärarna kan ta deras kunskaper i beaktande, att modellen inte utgår från ett homogent perspektiv och att de olika modelltexterna ger eleverna olika textförebilder.

Den svenska skolan karakteriseras av en stor språklig mångfald, med mer än en fjärdedel av alla elever som har rätt till modersmålsundervisning. Enligt betygsstatistikerna som samlas av Skolverket, och resultaten av internationella mätningar som PISA och TIMSS, presterar dessa elever i genomsnitt sämre än sina jämnåriga som har svenska som modersmål. I den offentliga debatten förklaras ofta denna skillnad mellan resultaten genom att poängtera till elevernas bristande språkkunskaper och till deras utländsk bakgrund. Det finns ändå inte så mycket akademisk forskning inom matematikdidaktik kring denna problematik. Forskningen är underutvecklad i synnerhet när det gäller att analysera hur dessa elever upplever matematikundervisningen. I denna uppsats vill jag följaktligen sätta elevernas perspektiv i fokus. Genom att intervjua elever som har svenska som andraspråk, samlar jag in intressanta berättelser kring deras upplevelser av att läsa matematikpå svenska. Mitt syfte är att utreda vilken roll språket egentligen spelar i matematiklärande, och att analysera på vilket sätt bristperspektivet påverkar deras möjligheter att lyckas med matematiken. Studiens resultat visar att elevernas språk ibland kan bli ett problem i lärandet, men att det är bristperspektivet och dess konsekvenser som utgör de huvudsakliga hindren till lärande.

Motivation är en förutsättning för lärande och utveckling. Utan framgångar vad gäller studieresultat hotas elevernas inlärning och deras måluppfyllelse, och sålunda i förlängningen deras möjligheter att välja sin framtid – till exempel möjligheterna att studera vidare eller att välja ett önskat arbete. Motivation påverkar därmed indirekt elevers livschanser och framtid. Syftet med studien är att undersöka attityderna bakom motivationen att lära sig svenska hos några elever som studerar svenska som andraspråk på Språkintroduktionsprogrammet med betygsmål åk 9 på en gymnasieskola i en större stad i Sverige. Attityder som undersöktes var inställningen till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen, såväl som elevernas syn på sig själva som målspråkstalare i framtiden. Slutligen studeras också elevernas uppfattning om sin arbetsinsats och ihärdighet att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde. Samtliga 14 elever fyllde skriftligt i en enkät utifrån syftet med studien och med fyra elever fördes därefter fördjupande intervjuer. Resultatet sammanställdes utifrån studiens fyra frågeställningar. Som slutsats drogs att eleverna hyste till största delen positiva attityder till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen. Eleverna drevs framåt av både en önskad och en fruktad framtida bild av sig själva som målspråkstalare. Avslutningsvis upptäcktes även en diskrepans mellan hur motiverade eleverna upplevde sig vara och den ihärdighet som de faktiskt lade ner på att lära sig svenska och att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde.