Kognitiv sjukdom eller demenssjukdom är ett samlingsbegrepp som innefattar flera olika kroniska sjukdomar. Gemensamt är att de påverkar hjärnan på olika sätt och leder till att personen som drabbas sviktar i olika kognitiva domäner. Nio av tio personer med kognitiv sjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom kan leda till stort lidande och kan vara svårt att hantera även för närstående och personal. Icke-farmakologiska åtgärder har högst prioritet i behandlingen av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Musikbaserade terapeutiska interventioner är en av dessa åtgärder som fått ökad uppmärksamhet. Metoden har även stöd i beprövad erfarenhet. För att kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad och använda sig av ett brett utbud av omvårdnadsåtgärder behöver vårdpersonal ha kännedom om dessa metoder och hur de fungerar.  Syftet med studien var att undersöka effekter av musikbaserade terapeutiska interventioner på de beteendemässiga och psykiska symtom som kan uppstå vid kognitiv sjukdom. Metod var litteraturstudie med systematisk struktur. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 15 vetenskapliga kvantitativa artiklar som först kvalitetsgranskades för att sedan analyseras med integrerad analys. Resultatet kategoriserades i två huvudkategorier ”Effekt på beteendemässiga symtom” och ”Effekt på psykiska symtom”. Artiklarna visade störst effekt på de psykiska symtomen och då främst på depression och ångest. Resultatet visade även att musikbaserade terapeutiska interventioner kunde minska vanföreställningar, hallucinationer och apati. Viss effekt sågs också på beteendemässiga symtom som aggression och agitation. Resultatet visade att effekten i de allra flesta fall avtog efter tre till fyra veckor.  Slutsats från studien var att musikbaserade terapeutiska interventioner kan ha effekt på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Effekt sågs framförallt på de psykiska symtomen vilket överensstämmer med tidigare forskning. I syfte att på bästa sätt undvika potentiellt farliga läkemedel för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom är icke-farmakologiska metoder prioriterat enligt de svenska nationella riktlinjerna vid demenssjukdom. Genom att praktisera en personcentrerad omvårdnad och använda sig av musik i terapeutiskt syfte kan vårdpersonal påverka negativa symtom och på så sätt höja livskvaliteten för personer som upplever beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. / Neurocognitive disorder or dementia are collective terms for several chronic diseases. What they have in common is that they affect the brain in different ways and the person being affected fails in different cognitive domains. Nine out of ten persons with dementia suffer from behavioural and psychological symptoms of dementia. Behavioural and psychologicalsymptoms of dementia can lead to great suffering and can be difficult to manage for relativesand staff. Non-pharmacological interventions have the highest priority in the treatment of behavioural and psychological symptoms of dementia. Music-based therapeutic interventions are one of these interventions that have received increased attention. The method is also supported by proven experience. To be able to offer person-centred nursing and make use of a wide range of nursing measures, care staff need to be aware of these methods and how they work. The aim of this study was to investigate the effects of music-based therapeutic interventions on the behavioural and psychological symptoms that can occur in cognitive disorder. The method was a literature review with systematic structure. The searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. A total of 15 scientific quantitative articles were included, which were firs quality reviewed and then analysed with integrated analysis.  The results were categorized into two main categories. “Effect on behavioural symptoms” and “Effect on psychological symptoms”. The articles showed greatest effect on psychological symptoms and then mainly on depression and anxiety. The results also showed that music-based therapeutic interventions could reduce delusions, hallucinations and apathy. Some effect was also seen on behavioural symptoms such as aggression and agitation. The results showed that in most cases the effect diminished after three to four weeks. The study concluded that music-based therapeutic interventions may have an effect on behavioural and psychological symptoms of dementia. The effect was seen mainly on the psychological symptoms, which is consistent with previous research. In order to best avoid potentially dangerous drugs for people with behavioural and psychological symptoms of dementia, non-pharmacological methods are prioritized according to the Swedish national guidelines for care of dementia. By practicing person-centred nursing and using music for therapeutic purposes, healthcare professionals can influence negative symptoms and thus increase the quality of life for people who experience behavioural and psychological symptoms of dementia.

Abstrakt  Bakgrund: I Sverige beräknas ungefär 150 000 personer vara diagnostiserade med demenssjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) förekommer någon gång under sjukdomen hos 90 % av personerna med demenssjukdom. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonals erfarenheter av att vårda personer som har demenssjukdom med beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: Åtta empiriska kvalitativa studier inkluderades i denna litteraturstudie och artikelsökningen genomfördes i fyra databaserna. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och analysen skedde utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen frambringade åtta underkategorier och tre huvudkategorier. De sammanställda huvudkategorierna var; Utmaningar i vården vid BPSD, Omvårdnadspersonalens förståelse och prefererade strategier samt Utmaningarnas konsekvenser. Konklusion: Komplexiteten i omvårdnaden av personer med BPSD i kombination med bristande resurser i form av utbildning, bemanning, stöd och miljö kan försvåra för omvårdnadspersonalen att utföra omvårdnad utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och öka användningen av tvångs- och skyddsåtgärder. Mer resurser och fördjupande kunskap kring BPSD behövs vilket vidare forskning bör bidra till. / Abstract Background: In Sweden about 150 000 people are diagnosed with dementia. Behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD) shows at some point during the disease in 90 % of the people with dementia. Aim: To describe nursing care personnel`s experiences of caring for people with dementia and behavioural and psychological symptoms. Methods: Eight empirical qualitative studies were included and the article search was conducted in four databases. All the articles qualities were controlled and the analysis was based on Friberg's five-step model. Results: The analysis created eight subcategories and three main categories. The main categories were; Challenges in care of BPSD, The nursing care personnel`s understanding and preferred strategies and The challenges consequences. Conclusion: The complexity in nursing care for people with BPSD in combination with insufficient resources in terms of education, personnel, support and environment can obstruct for the nursing care personnel to achieve nursing care based on a person-centered approach and increase the use of authoritarian actions. More resources and in-depth knowledge about BPSD are needed, which further research should contribute to.

Introduktion: Antalet personer med kognitiv sjukdom ökar och konsekvensen av detta är bland annat att fler personer drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Detta ställer allt högre krav på hälso- och sjukvården. Distriktssköterskan har tillsammans med det interprofessionella teamet ansvar att tillämpa personcentrerade omvårdnadsåtgärder med syfte att lindra beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom.  Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som lindrar beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom. Metod: En integrativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på Whittemore och Knafls integrativa metod. Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna; CINAHL, PubMed och PsycINFO, 17 artiklar återstod efter urvalsprocessen och analyserades sedan i fem steg enligt Whittemore och Knafls analysmetod. Resultat: Utifrån artiklarnas resultat identifierades omvårdnadsåtgärder som lindrade beteendemässiga och psykiska symtom som presenteras under tre huvudkategorier: Stimulera sinnen, Främja emotionella funktioner och skapa en trygg miljö samt Stimulera till vardagliga aktiviteter. Konklusion: Distriktssköterskan kan med hjälp av individanpassade omvårdnadsåtgärder lindra beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom. Omvårdnadsåtgärderna kan omfattas av massage, aromaterapi och musikterapi, som har en sinnesstimulerande effekt. Genom att initiera omvårdnadsåtgärder, som främjar emotionella funktioner, i form av aktivitet med docka eller stödja orienteringsförmågan genom miljöanpassning, kan BPSD lindras. Slutligen kan stimulering till vardagliga aktiviteter, som avser främja kroppsrörelse och koordinationsförmågan, stimulera språk- och räkneförmågan samt tillämpa identitetsfrämjande och kreativa aktiviteter, skapa förutsättningar för upplevelse av delaktighet och känsla av sammanhang. / Introduction: The number of people with cognitive illness is increasing and the consequence amongst others is that more people suffer from behavioral and psychological symptoms. This places increasingly high demands on health care. The district nurse, together with the interprofessional team, is responsible for applying person-centered nursing measures with the aim of alleviating behavioral and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Purpose: The purpose was to describe nursing interventions that alleviate behavioural and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Method: An integrative literature study with an inductive approach based on Whittemore and Knafl's integrative method. Scientific articles searched in the databases; CINAHL, PubMed and PsycINFO, 17 articles remained after the selection process and were then analysed in five steps according to Whittemore and Knafl's analysis method. Results: Based on the results of the articles, nursing interventions were identified that alleviated behavioural and psychological symptoms presented under three main categories: Stimulate the senses, Promote emotional functions and create a safe existence and Stimulate everyday activities. Conclusion: With the help of individually tailored nursing measures, the district nurse can relieve behavioral and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Nursing measures may include massage, aromatherapy and music therapy, which have a mind-stimulating effect. By initiating nursing measures, which promote emotional functions, in the form of activity with a doll or supporting orientation skills through environmental adaptation, BPSD can be alleviated. Finally, stimulation for everyday activities, which aim to promote body movement and coordination skills, stimulate language and numeracy skills and apply identity-promoting and creative activities, can create the conditions for experiencing participation and a sense of context.

Psykisk ohälsa i ungdomsåren är något som har ökat med tiden, samtidigt har det blivit vanligare att under uppväxten genomgå förändringar i familjekonstellationer till följd av att föräldrar har valt att separera. Detta kan leda till en helt ny livsstil där ungdomen behöver anpassa sig till förändringar som att leva med en ensamstående förälder alternativt styvföräldrar eller styvsyskon, ett nytt boende, förändrade ekonomiska resurser och materiella tillgångar för att nämna några. Nuvarande studie ämnar undersöka sambandet mellan familjekonstruktioner till följd av en föräldraseparation och psykisk ohälsa, för att bredda förståelsen kring effekterna av de nya levnadsstandarder som många ungdomar i dagens samhälle lever i.Datamaterialet innefattar svar från fyra olika svenska kommuner utifrån LoRDIA-programmet och nuvarande studie har undersökt fyra av programmets mättillfällen, vilket innefattar en studiepopulation på n=576. Datamaterialet har analyserats med deskriptiva data, bivariat samt genom multivariata linjära regressionsanalyser. Resultatet i studien visar att det finns signifikanta samband mellan att bo med en ensamstående förälder och att drabbas av symptom på psykisk ohälsa. Studien visar även att familjesammanhållningen kan fungera som en skyddsfaktor mot symtom på psykisk ohälsa och att ha en sämre familjeekonomi jämfört med klasskamrater kan vara en riskfaktor. Att uppleva tidiga symtom på psykisk ohälsa är en bidragande faktor för sannolikheten för utveckling av symtom på psykisk ohälsa under gymnasietiden. / Family structure in relation to symptoms of mental ill-health - a longitudinal study on the relationship between adolescents’ family constellation and symptoms of mental ill-health together with parenthood as a protective factorMental ill-health in adolescence is something that has increased over time, at the same time it has also become more common to go through changes in family constellations during childhood as a result of parents choosing to separate. This can lead to a completely new lifestyle where the adolescent needs to adapt to changes such as living with a single parent alternatively step-parents or step-siblings, a new home, changed financial and material resources. The current study aims to examine the connection between family structures as a result of parental separation in relation to ill-health in order to broaden the understanding of the effects of the new living standards that many young people in today’s society live in.The data includes responses from four different Swedish municipalities based on the LoRDIA program and the current study has examined four of the program's measurement occasions, which includes an analytical sample of n=576. The data has been analyzed using descriptive data, bivariate and multivariate linear regression analyses. The results show that there are significant relations between living with a single parent and suffering from symptoms of ill-health. Furthermore, family cohesion can act as a protective factor against symptoms of mental ill-health and having a low family economy compared to classmates can be a risk factor. Experiencing early symptoms of mental ill-health is a contributing factor to the likelihood of developing symptoms of mental ill-health during high school.

Bakgrund: 49 miljoner människor runt om i världen drabbas årligen av sepsis samt orsakar 11 miljoner dödsfall. Det är ett allvarligt och livshotande tillstånd där varje timme räknas för att minska dödligheten och därmed krävs en tidig identifiering för en snabb och adekvat behandling samt en säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors kliniska erfarenheter av att identifiera sepsis hos patienter inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt som inkluderade åtta vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2003 och 2022. Data inhämtades från databaserna CINAHL och MEDLINE samt genom sekundär sökning. Innehållsanalys utfördes enligt Fribergs fem steg. Resultat: Två huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Sjuksköterskors kliniska erfarenheter av att identifiera sepsis (erfarenhet påverkar tidig identifiering, symtom och varningstecken, klinisk erfarenhet av diffusa symtom). Faktorer som påverkar sjuksköterskornas identifiering av sepsis (kunskap och arbetsstöd, samverkan i team och kommunikation, arbetsbelastningens betydelse).   Slutsats: Sepsis är ett komplext tillstånd som kan vara svårt att identifiera när diffusa symtom och tecken uppvisas. Sjuksköterskornas förmågor att identifiera sepsis påverkas av olika faktorer såsom kunskap, klinisk erfarenhet och arbetsmiljö. / Background: 49 million people around the world suffer from sepsis annually and cause 11 million deaths. It is a serious and life-threatening condition where every hour counts to reduce mortality and thus early identification is required for prompt and adequate treatment for a safe care. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of identifying sepsis in patients within the health care. Method: A literature review that included eight scientific articles published between 2003 and 2022. Data were obtained from the databases CINAHL, MEDLINE and by secondary search. Content analysis was performed according to Friberg's five steps. Results: Two main categories and six subcategories were identified. Nurses' clinical experience in identifying sepsis (experience affects early identification, symptoms and warning signs, clinical experience of diffuse symptoms). Factors influencing the nurses' identification of sepsis (knowledge and work support, teamwork and communication, workload importance). Conclusion: Sepsis is a complex condition that can be difficult to identify when diffuse symptoms and signs are present. The nurses' abilities to identify sepsis are affected by various factors such as knowledge, clinical experience and work environment.

Enligt World Health Organization lever ungefär 55 miljoner människor med en kognitiv sjukdom och varje år insjuknar 10 miljoner. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens förekommer hos nio av tio personer med sjukdomen. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens medför lidande både för personer med sjukdomen och för de som vårdar. Syftet var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av att vårda personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens på akutsjukhus och omsorgsboende. Metoden som tillämpades för att besvara studiens syfte var en litteraturöversikt med systematisk sökstruktur där Polit och Becks niostegsmodell användes genomgående under datainsamling- och analysprocessen. 15 originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats som svarade mot syftet valdes ut, analyserades och sammanställdes i resultatet. Resultatet utmynnade i tre teman: Upplevda utmaningar i omvårdnaden av BPSD, Strategier vid vård av personer med BPSD och Upplevelsen av organisatoriska faktorer som påverkar omvårdnaden vid BPSD och sju subteman: Känslor som väcktes, Miljöfaktorer i omvårdnaden som påverkar BPSD, Att förstå personen bakom sjukdomen, Bemötande och icke-farmakologiska åtgärder, Önskan om mer formell utbildning, Önskan om fler vårdpersonal och mer tid och Upplevelsen av teamet vid BPSD. Slutsatsen var att vårdpersonalen behöver en stödjande organisation som främjar utbildning, tid och effektivt teamarbete för att personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens ska få adekvat omvårdnad och god livskvalitet. / According to the World Health Organization, approximately 55 million people live with a cognitive disorder, with 10 million new cases emerging every year. Behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD) are present in nine out of ten individuals with the disease. BPSD leads to suffering for both those afflicted and those who care for them. The aim of this study was to elucidate healthcare professionals' experiences of caring for individuals with BPSD in acute hospitals and care homes. The methodology employed to address the study's objective was a systematic literature review using Polit and Beck's nine-step model consistently throughout the data collection and analysis process. Fifteen original articles, encompassing both qualitative and quantitative approaches and aligning with the study's objective, were selected, analysed, and synthesised in the results. The findings culminated in three overarching themes: Perceived challenges in the care of BPSD, Strategies in caring for individuals with BPSD, and Experiences of organisational factors influencing care for BPSD. Additionally, seven subthemes were identified: Emotions evoked, Environmental factors in care affecting BPSD, Understanding the person behind the disease, Approach and non-pharmacological interventions, Desire for more formal training, Need for more healthcare staff and time, and Experience of teamwork in BPSD. The conclusion drawn was that healthcare professionals require a supportive organisation that promotes education, time, and effective teamwork to ensure individuals with BPSD receive adequate care and maintain a good quality of life.

This thesis evaluates experiences, effects, and costs of abdominal massage for people with constipation. The thesis comprises four papers: Paper I is a literature review of health economic analysis of nursing practice. Paper II and III is a prospective randomized controlled trial that evaluates abdominal massage in terms of effects and costs. Paper IV uses a qualitative approach to illuminate the experiences of receiving abdominal massage. Paper II and III included 60 participants who were constipated in accordance with Rome II criteria. Paper IV included nine participants. Paper I investigated the application of economic evaluation in studies of nursing practice. Systematic database searches were performed and gave nearly 600 papers that were screened and 115 studies were relevant according to stipulated inclusion criteria. The result showed that there was a trend of increased publications from the year 2000. Few studies reported the health economic methods used and the perspective of the economic analysis. There was a large variability in number of included cost items. Because the methodological weaknesses in many studies, it was difficult to use some studies as ground for discussion of resource distribution. Paper II investigates the effects of abdominal massage on gastrointestinal function and laxative intake on persons with constipation. The questionnaire Gastrointestinal Symptom Rating Scale (GSRS) was used and data were analyzed using multiple linear regression. The results showed that after eight weeks of abdominal massage the intervention group experienced significantly fewer gastrointestinal symptoms and had significantly more bowel evacuation compared with the control group. There were no differences in laxative intake. Paper III evaluated the change in health-related quality of life (HRQoL) for people with constipation when receiving abdominal massage and estimates the cost-effectiveness of two alternative implementation scenarios: 1) abdominal massage given by enrolled nurses in a department; and 2) participants giving themselves abdominal massage after receiving training in self-massage. Both scenarios imply that all participants received abdominal massage for eight weeks and those who found the treatment effective continued to receive treatment for eight more weeks. EQ-5D was used to assess HRQoL and for calculating QALY. The intervention group had after eight weeks of abdominal massage significantly higher HRQoL assessed with EQ-5D VAS compared with the control group. No significant differences were assessed with the EQ-5D index. Abdominal massage is initially expensive, but for those who respond favourably abdominal massage can be a cost-effective long-term treatment. Paper IV examines the experiences of receiving abdominal massage when having constipation. Four themes were formulated: being on one’s guard, becoming embraced by safe hands, feeling touch to body and mind, and being in a fragile state. Receiving abdominal massage was described as comfortable and lead to decreased problems with constipation. The improvement was described as easily disturbed and it was associated with demands to continue massage to maintain the new state. Conclusion: Abdominal massage is a pleasant treatment that provides significantly fewer gastrointestinal symptoms and increased health-related quality of life. As a long- term treatment, abdominal massage can be a cost-effective treatment.

Livslängden ökar och befolkningen blir äldre och därigenom blir demenssjukdomar allt vanligare. Psykologiska och motoriska besvär som orsakas av demenssjukdomar har samlingsnamnet, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). En personcentrerad omvårdnad bygger på ett individualiserat förhållningssätt, något som är viktigt vid behandling av BPSD. Användning av läkemedel hos äldre personer med demenssjukdom ger en ökad risk för biverkningar som kardiovaskulära förändringar och ökad mortalitet. En ökad kunskap om icke-farmakologiska interventioner kan bidra till att minska onödigt användande av antipsykotiska läkemedel vid BPSD. Syftet var att sammanställa kunskap om icke-farmakologiska interventioner vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). För att besvara syftet genomfördes en kunskapsöversikt där data samlades in via en systematisk litteratursökning i databaserna, CINAHL, PubMed och PsycInfo och analyserades via en innehållsanalys. I analysen ingick 26 artiklar och samtliga var kvantitativa. Till frågeställningen, vilka icke-farmakologiska interventioner används vid BPSD symtom, framkom det sju kategorier; Aktivitet, Djur, Kognitiv, Musik, Riktlinjer, Sensorisk och Övrigt. Till frågeställningen, hur påverkar interventionerna symtom vid BPSD, framkom det sex kategorier; BPSD-, Affektiva-, Hyperaktivitets-, Apati-, Psykossymtom och Psykiskt/Psykosocialt mående. Resultatet visade för 97% av de 29 icke-farmakologiska interventionerna en positiv påverkan, med förbättring av något BPSD symtom. Därför är det viktigt att implementera icke-farmakologiska interventioner i omvårdnaden av personer drabbade av demenssjukdom. / The lifespan increases and the population grows older, thus are the numbers of dementia diseases increasing. Psychological and motor disorders caused by dementia have the collective name, Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD). A person-centered care is based on an individualized approach, something that is important in the treatment of BPSD. The use of drugs in elderly people with dementia presents an increased risk of side effects such as cardiovascular changes and increased mortality. Increased knowledge of non-pharmacological interventions can help reduce unnecessary use of antipsychotic drugs for BPSD. The purpose was to compile knowledge of non-pharmacological interventions for behavioral and psychological symptoms of Dementia (BPSD). To answer the purpose, a knowledge review was conducted where data was collected via a systematic literature search in the databases, CINAHL, PubMed and PsycInfo and analyzed with content analysis. The analysis included 26 articles and all were quantitative. To the question, which non-pharmacological interventions are used in BPSD symptoms, seven categories emerged; Activity, Animal, Cognitive, Music, Guidelines, Sensory and Other. To the question, how does the intervention affect symptoms of BPSD, there were six categories; BPSD, Affective, Hyperactivity, Apathy, Psychosis, and Psychological / Psychosocial Mood. The result showed a positive effect for 97% of the 29 non-pharmacological interventions, with improvement of some BPSD symptoms. Therefore, it is important to implement non-pharmacological interventions in the care of people affected by dementia.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader mellan skambenägenhet, självbild samt generell symtomnivå hos en patientgrupp inför behandling i Känsloskola jämfört med en normgrupp. Ett ytterligare syfte var att hos patientgruppen studera sambandet mellan dessa tre faktorer. Mätinstrumenten bestod av TOSCA, SASB Introject och SCL-90 GSI. I studien medverkade 18 vuxna patienter, varav 4 män och 14 kvinnor. Patienterna rekryterades från olika öppenvårdsmottagningar vid en vuxenpsykiatrisk klinik i Umeå där studien genomfördes. Resultaten visade på en tydlig signifikant skillnad mellan patientgruppen och normgrupperna. Patientgruppen uppvisade högre nivåer av skambenägenhet, självkontroll, självkritik, självhat, självförsummelse och symtom samt lägre nivåer av självacceptans, självkärlek, självvård än normalgruppen. Studien fann även ett tydligt signifikant positivt samband mellan skambenägenhet, självbildsaspekterna självkritik och självhat samt symtomnivå hos patientgruppen. Studien bidrar med ny kunskap om känsloskolans patientgrupp. Ett lågt deltagarantal och ojämn könsfördelning uppmanar till försiktighet vad gäller tolkning och generalisering av resultatet. En initial bedömning av patienternas tillstånd kan tillvaratas i utformningen av psykologisk behandling av olika psykiatriska tillstånd. Inte minst kunskapen om skambenägenhet och självhat. / The purpose of the study was to investigate whether there were differences between shameproneness, self-image and general symptom level in a patient group before treatment in Känsloskola (Emotion school) compared with a norm group. An additional purpose was to study the relationship between these three factors in the patient group. The measuring instruments consisted of TOSCA, SASB Introject and SCL-90 GSI. The study involved 18 adult patients, of whom 4 were men and 14 women. The patients were recruited from various outpatient clinics at an adult psychiatric clinic in Umeå where the study was conducted. The result showed a clear significant difference between the patient group and the norm groups. The patient group showed a higher level of shame proneness, self-control, self-critisism, self-hatred, self-neglect and symptom and lower levels of self-acceptace, selflove, selfcare than the normal group. The study also found a clear significant positive relationship between shameproneness, self-image aspects self-criticism and self-hatred and symptom level in the patient group. The study contributes with new knowledge about Känsloskolans patient group. A low number of participants and an uneven gender distribution call for caution with regard to the interpretation and generalization of the results. An initial assessment of the patients condition can be used in the design of psychological treatment of various psychiatric conditions. Not least the knowledge of shame and self-hatred.

ADHD is often considered a boy's diagnosis, but girls are as likely as boys to bear the symptoms. This requires knowledge among social workers to prevent girls from being stigmatized and create destructive strategies with social consequences. The purpose of this study is to describe and analyses women´s experiences of living with ADHD and to understand the social consequences and adaptation strategies women use from a life course perspective. This qualitative study is based on autobiographies and blogs to provide answers to the research question. It appears that the women suffer from internalized symptoms that often go unnoticed and are noticed only when women's self-esteem is damaged, as they are no longer able to hold together and destructive strategies such as self-harm, eating disorders and addiction are developed. Like boys from whom the diagnostic template is structured, it also appears that the girls have symptoms such as lack of consistency, impulsivity and difficulty in keeping concentration, however, it appears that girls do not have acting out behavior as boys. The results in this study show that girls often were diagnosed in high age, which is often when they are adult women. It appears that the women experience a redress, belonging and relief once the diagnosis takes place. Not all women in the study have experienced that their difficulties have been noticed, but instead they have been identified as deviant by their surroundings.